{"id":22995,"date":"2021-08-03T08:54:24","date_gmt":"2021-08-03T08:54:24","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=22995"},"modified":"2021-08-03T08:54:24","modified_gmt":"2021-08-03T08:54:24","slug":"bangladesh-urfolk-anklagas-for-markstold","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2021\/08\/03\/bangladesh-urfolk-anklagas-for-markstold\/","title":{"rendered":"Bangladesh: Urfolk anklagas f\u00f6r markst\u00f6ld"},"content":{"rendered":"

Tangail, Bangladesh, 210803 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Ursprungsbefolkningar i ett skyddat skogsomr\u00e5de i Bangladesh uppger att de inte l\u00e4ngre kan nyttja sina traditionella marker \u2013 eftersom de saknar markr\u00e4ttigheter. I st\u00e4llet anklagas de f\u00f6r markrofferier av myndigheterna.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Basanti Rema, som tillh\u00f6r ursprungsbefolkningen garo, fick sin bananodling i Madhupur-skogen f\u00e4lld av skogsmyndigheterna. Hon s\u00e4ger att det var ett h\u00e5rt slag. Hennes bananer odlades p\u00e5 en mindre yta i skogen, men enligt myndigheterna l\u00e5g den p\u00e5 mark som numera skyddas av skogsmyndigheten.<\/p>\n

Hon \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n ensam om sin upplevelse. M\u00e5nga som tillh\u00f6r olika urfolk i distriktet uppger att de har blivit av med sina traditionella markomr\u00e5den.<\/p>\n

\u2013 Konflikter om mark har varit v\u00e5rt st\u00f6rsta problem \u00e4nda sedan myndigheterna deklarerade att ett stort omr\u00e5de i Madhupur-skogen hade utlyst som ett s\u00e4rskilt skyddat omr\u00e5de. Det innebar att v\u00e5ra samh\u00e4llen p\u00e5 v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4ders mark nu hotas, s\u00e4ger Jonajetra, som tillh\u00f6r en av de grupper som bor i skogen, till IPS.<\/p>\n

Enligt honom har skogsmyndigheterna riktat falska anklagelser mot urfolken om att de f\u00e4ller skyddad skog.<\/p>\n

F\u00f6r drygt fem \u00e5r sedan meddelade Bangladeshs skogsdepartement att Madhupur-skogen skulle tillh\u00f6ra ett s\u00e4rskilt skyddat omr\u00e5de.<\/p>\n

\u00c4ven Eugin Nokrek, ordf\u00f6rande f\u00f6r urfolksorganisationen Joyenshahi Adivasi Unnayan Parishad, anklagar myndigheterna f\u00f6r att komma med falska anklagelser mot befolkningarna i skogen.<\/p>\n

\u2013 Om vi vill bygga ett nytt hus och plocka ner det gamla s\u00e5 g\u00e5r myndigheten in och motarbetar oss. Om vi vill plantera bananer eller ananas p\u00e5 mark som tillh\u00f6r oss men ligger i tr\u00e4da, s\u00e5 mots\u00e4tter sig myndigheterna det, s\u00e4ger Eugin Nokrek till IPS.<\/p>\n

Befolkningarna har bott i skogen i flera generationer \u2013 men saknar formella markr\u00e4ttigheter. Samtidigt har skogsmyndigheten inlett satsningar f\u00f6r att \u00e5terta omr\u00e5den som anv\u00e4nts som jordbruksmark \u2013 vilket i sin tur har f\u00e5tt urfolken att befara att de ska ber\u00f6vas sina traditionella omr\u00e5den.<\/p>\n

\u2013 Vi \u00e4r s\u00e5 n\u00e4ra fr\u00e5n att bli vr\u00e4kta fr\u00e5n v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4ders marker, det kan komma att ske n\u00e4r som helst, s\u00e4ger Eugin Nokrek, som \u00e4ven han tillh\u00f6r minoritetsfolket garo.<\/p>\n

Tidigare var ungef\u00e4r h\u00e4lften av skogarna i omr\u00e5det, som ligger i distriktet Tangail och best\u00e5r av drygt 120\u00a0000 hektar, skyddade. Men enligt de lokala skogsmyndigheterna har skyddsbehovet med tiden \u00f6kat eftersom en stor del av skogen med tiden har f\u00e4llts och stora markomr\u00e5den har utsatts f\u00f6r s\u00e5 kallade markrofferier. N\u00e5got som enligt myndigheterna har fortsatt.<\/p>\n

Mohammad Jahirul Haque vid skogsmyndigheten s\u00e4ger till IPS att de d\u00e4rf\u00f6r kommer att forts\u00e4tta sina insatser med att \u00e5terta tidigare skogsomr\u00e5den. Samtidigt betonar han att det inte finns n\u00e5gra planer p\u00e5 att vr\u00e4ka urfolken fr\u00e5n skogen, och att man kommer att respektera deras traditionella omr\u00e5den.<\/p>\n

Sanjeeb Drong, ordf\u00f6rande f\u00f6r en organisation som f\u00f6retr\u00e4der Bangladeshs ursprungsbefolkningar, s\u00e4ger att Madhupur-skogen juridiskt \u00e4gs av landets skogsmyndigheter. Samtidigt menar de lokala urfolken att skogen \u00e4r deras traditionella omr\u00e5de d\u00e4r de levt i m\u00e5nga generationer.<\/p>\n

Och \u00e4ven om Bangladeshs nuvarande regering uppges vara inriktade p\u00e5 att respektera urfolkens r\u00e4ttigheter, finns det en utbredd r\u00e4dsla bland befolkningarna om att tidigare h\u00e4ndelser ska \u00e5terupprepas.<\/p>\n

Enligt Eugin Nokrek blev m\u00e5nga familjer vr\u00e4kta fr\u00e5n Madhupur-skogen s\u00e5 sent som under 2007 och 2008. Han menar att de riskerna finns kvar, inte minst om landet f\u00e5r en ny regering.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r vi som bor i skogen och vi kr\u00e4ver nu att f\u00e5 r\u00e4tten till den mark d\u00e4r vi har bott i flera generationer. Vi vill ha juridiska dokument s\u00e5 att ingen har r\u00e4tt att vr\u00e4ka oss, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Det skulle \u00e4ven inneb\u00e4ra att befolkningarna f\u00e5r r\u00e4tt till kompensation, om staten \u00e4r intresserad av att \u00f6verta mark.<\/p>\n

Sanjeeb Drong menar att regeringen b\u00f6r tills\u00e4tta en kommission i syfte att se till att minoritetsgrupperna erk\u00e4nns sina markr\u00e4ttigheter.<\/p>\n

\u00c5r 1956 valde den d\u00e5varande regeringen att utlysa Madhupur-skogen till en nationalpark, och delar av ursprungsbefolkningen f\u00f6rflyttades fr\u00e5n sina omr\u00e5den. Enligt Sanjeeb Drong hade lokalbefolkningarna d\u00e5 redan f\u00f6rlorat sina r\u00e4ttigheter till marken \u2013 fr\u00e4mst beroende p\u00e5 att m\u00e4ktiga intressen hade \u00f6vertagit flera omr\u00e5den.<\/p>\n

Sanjeeb Drong menar att fabriker och andra anl\u00e4ggningar p\u00e5 senare \u00e5r har byggts upp i skogen, och att detta har kunnat ske med hj\u00e4lp av f\u00f6rfalskade tillst\u00e5nd.<\/p>\n

\u00c4ven Mohammad Jahirul Haque vid skogsmyndigheten uppger att inflytelserika personer \u00f6vertagit stora omr\u00e5den i nationalparken, men att myndigheterna med tiden fortsatt att \u00e5terta denna mark.<\/p>\n