{"id":22966,"date":"2021-07-13T07:32:43","date_gmt":"2021-07-13T07:32:43","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=22966"},"modified":"2021-07-13T07:32:43","modified_gmt":"2021-07-13T07:32:43","slug":"brasiliens-elproduktion-hotad-i-klimatkrisens-spar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2021\/07\/13\/brasiliens-elproduktion-hotad-i-klimatkrisens-spar\/","title":{"rendered":"Brasiliens elproduktion hotad i klimatkrisens sp\u00e5r"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 210713 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Brist<\/strong>ande nederb\u00f6rd och fler torkor i s\u00f6dra och centrala Brasilien hotar i allt h\u00f6gre grad landets vattenkraftverk. Klimatkrisen sl\u00e5r h\u00e5rt mot elproduktionen, som till stora delar \u00e4r beroende av vattenmassorna i landets floder.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

F\u00f6r 20 \u00e5r sedan drabbades Brasilien av en omfattande elkris, vilket ledde till en nio m\u00e5nader l\u00e5ng elransonering. Nu riskerar landet att hamna i en liknande situation, denna g\u00e5ng med en tydlig koppling till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n

Under regns\u00e4songen mellan oktober och april i \u00e5r var nederb\u00f6rden svag i s\u00f6dra och centrala Brasilien. Det har i sin tur lett till kritiskt l\u00e5ga vattenniv\u00e5er i floden Paran\u00e1s deltaomr\u00e5de, d\u00e4r 57 dammar st\u00e5r bakom h\u00e4lften av den el som produceras med hj\u00e4lp av vattenkraft i landet.<\/p>\n

I slutet av juni var exempelvis reservoarerna vid Furnas, ett av landets st\u00f6rsta vattenkraftverk, bel\u00e4gen i delstaten Minas Gerais, bara fyllda till en knapp tredjedel av dess kapacitet.<\/p>\n

Det inneb\u00e4r att vattenm\u00e4ngderna inte kommer att vara tillr\u00e4ckliga fram till kommande regns\u00e4song, som f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rst i oktober eller november. Situationen \u00e4r densamma \u00e4ven vid m\u00e5nga andra vattenkraftverk i regionen, som sedan 2001 har drabbats av flera \u00e5terkommande torkor.<\/p>\n

Bristen p\u00e5 nederb\u00f6rd har p\u00e5 senare \u00e5r inte bara slagit mot elproduktionen. Under 2014 och 2015 tvingades exempelvis m\u00e5ngmiljonstaden S\u00e3o Paulo att inf\u00f6ra vattenransonering eftersom dricksvattenk\u00e4llorna var p\u00e5 v\u00e4g att sina.<\/p>\n

Detsamma skedde \u00e4ven i huvudstaden Brasilia under 2017 och 2018 och \u00e4ven storstaden Curitiba i den s\u00f6dra delstaten Paran\u00e1 tvingades under f\u00f6rra \u00e5ret inf\u00f6ra vattenransonering.<\/p>\n

Den nuvarande vattenkrisen i Brasilien uppges vara den v\u00e4rsta under de 91 \u00e5r som m\u00e4tningarna har genomf\u00f6rts. Enligt chefen f\u00f6r landets kraftn\u00e4tsoperat\u00f6r har krisen inneburit \u201dett sent uppvaknande\u201d inom elbranschen om de problem som den globala uppv\u00e4rmningen f\u00f6rorsakar.<\/p>\n

En majoritet av Brasiliens energibehov tillgodoses av vattenkraften, som i sin tur \u00e4r beroende av nederb\u00f6rden. Men enligt Ricardo Baitelo vid organisationen Institutet f\u00f6r energi och milj\u00f6, \u00e4r det inte bara de tilltagande torkorna som ligger bakom den nuvarande krisen \u2013 utan \u00e4ven bristande planering.<\/p>\n

\u2013 Om det inte vore f\u00f6r coronakrisen hade vi sannolikt redan b\u00f6rjat drabbas av elavbrott, s\u00e4ger han till IPS, med h\u00e4nvisning till att konsumtionen av el minskat i samband med pandemin.<\/p>\n

F\u00f6r 20 \u00e5r sedan stod vattenkraften bakom n\u00e4stan all energiproduktion i landet, medan den i dagsl\u00e4get st\u00e5r f\u00f6r runt 60 procent.<\/p>\n

Efter elkrisen 2001 byggdes m\u00e5nga kolkraftverk som enligt energimyndigheterna ska g\u00f6ra det m\u00f6jligt att producera tillr\u00e4ckligt med el f\u00f6r att t\u00e4cka landets behov i samband med torkor. Detta trots att dessa fossila kraftverk b\u00e5de leder till \u00f6kade utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser \u2013 och h\u00f6gre elpriser.<\/p>\n

I dag produceras en fj\u00e4rdedel av landets el med fossila br\u00e4nslen. Samtidigt har vind- och solkraften g\u00e5tt fram\u00e5t och st\u00e5r i dag bakom runt tolv procent av elproduktionen. Ricardo Baitelo menar att landet nu m\u00e5ste satsa vidare p\u00e5 de f\u00f6rnybara energik\u00e4llorna.<\/p>\n

\u2013 De utg\u00f6r en del av l\u00f6sningen och minskar utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, vilket i sin tur minskar Brasiliens utsatthet f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter \u2013 d\u00e4ribland torkor, betonar han.<\/p>\n

Ricardo Baitelo s\u00e4ger att det dessutom g\u00e5r snabbare att installera anl\u00e4ggningar f\u00f6r f\u00f6rnybara energik\u00e4llor \u2013 samtidigt som efterfr\u00e5gan p\u00e5 el sannolikt kommer att stiga efter pandemin.<\/p>\n

Bed\u00f6mare betonar samtidigt att landet m\u00e5ste fokusera p\u00e5 att \u00f6ka energieffektiviteten.<\/p>\n

\u2013 Bara tanken p\u00e5 inf\u00f6randet av elransonering i ett land som har en s\u00e5 stor potential f\u00f6r energiutvinning \u00e4r en skandal, s\u00e4ger Joilson Costa, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r en allians best\u00e5ende av 31 sociala organisationer som kr\u00e4ver att landets energipolitik ska f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n