{"id":22916,"date":"2021-06-15T07:51:11","date_gmt":"2021-06-15T07:51:11","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=22916"},"modified":"2021-06-15T07:51:11","modified_gmt":"2021-06-15T07:51:11","slug":"kommentar-risk-att-agroekologin-utarmas","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2021\/06\/15\/kommentar-risk-att-agroekologin-utarmas\/","title":{"rendered":"Kommentar: Risk att agroekologin utarmas"},"content":{"rendered":"

Toronto, 210615 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 FN:s kommitt\u00e9 f\u00f6r global mats\u00e4kerhet, CFS, inf\u00f6rde nyligen rekommendationer om satsningar p\u00e5 s\u00e5 kallad agroekologi f\u00f6r att st\u00e4rka en h\u00e5llbar livsmedelsproduktion. Samtidigt finns det en \u00f6kande risk f\u00f6r att begreppet urvattnas \u2013 och att den stora omvandlingen av matsystemen som kr\u00e4vs uteblir. Det skriver forskaren och debatt\u00f6ren Lauren Baker i denna kommentar.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Agroekologin syftar till att s\u00e4kerst\u00e4lla produktionen av mat, samtidigt som naturen och den biologiska m\u00e5ngfalden skyddas och ett mer h\u00e5llbart och r\u00e4ttvist livsmedelssystem byggs upp.<\/p>\n

Rekommendationerna fr\u00e5n CFS kom efter intensiva f\u00f6rhandlingar mellan regeringar, FN-organ, organisationer och den privata sektorn.<\/p>\n

Nu \u00e4r det viktigt att begreppet inte anv\u00e4nds i en \u201dgr\u00f6nm\u00e5lning\u201d \u2013 utan att \u00e4ven de sociala och politiska betydelserna av agroekologin bibeh\u00e5lls. Dessa \u00e4r n\u00e4mligen avg\u00f6rande f\u00f6r de djupg\u00e5ende strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar som de globala matsystemen m\u00e5ste genomg\u00e5.<\/p>\n

Agroekologin har vunnit en allt st\u00f6rre acceptans i v\u00e4rlden \u2013 och det finns tydliga bevis som st\u00f6djer dess transformativa f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. Inom begreppet kombineras de ekologiska principerna om en \u00f6kad m\u00e5ngfald av gr\u00f6dor, om \u00e5terbruk och gemensam kunskapsinh\u00e4mtning, men ocks\u00e5 behovet av kultur och tradition \u2013 och betydelsen av en solidarisk och cirkul\u00e4r ekonomi.<\/p>\n

Det finns en v\u00e4xande risk f\u00f6r att endast valda delar av dessa budskap kommer att plockas upp i de offentliga diskussionerna \u2013 samtidigt som de verkligt f\u00f6r\u00e4ndrande delarna utel\u00e4mnas.<\/p>\n

Samtidigt har covid-19 p\u00e5 ett brutalt vis tydliggjort hur fel det kan g\u00e5 n\u00e4r vi inte erk\u00e4nner hur djupa kopplingarna \u00e4r mellan ekologin och m\u00e4nniskors och djurs h\u00e4lsa. Pandemin har st\u00f6rt matsystemen \u2013 och d\u00e4rmed m\u00e4nniskors f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter och h\u00e4lsa \u2013 p\u00e5 global niv\u00e5. Men krisen har ocks\u00e5 belyst hur oh\u00e5llbart och s\u00e5rbart dagens matsystem \u00e4r.<\/p>\n

Den industrialiserade mat- och jordbruksmodellen, d\u00e4r maten ses som en vara och d\u00e4r man bortser fr\u00e5n produktionens milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociala kostnader, m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n

Den nuvarande modellen marginaliserar v\u00e4rldens viktigaste mattillverkade \u2013 de sm\u00e5skaliga b\u00f6nderna och arbetarna samt ursprungsbefolkningarna och deras innovativa l\u00f6sningar, samtidigt som milj\u00f6skadorna \u00e4r omfattande. Matsystemen ber\u00e4knas st\u00e5 bakom 30 procent av de globala utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n

Den \u00e5teruppbyggnad som sker efter pandemin m\u00e5ste ta vara p\u00e5 m\u00f6jligheterna till verkliga f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

Allt fler m\u00e4nniskor i olika delar av v\u00e4rlden kan vittna om de f\u00f6r\u00e4ndringar som kan genomf\u00f6ras med hj\u00e4lp av agroekologiska metoder. Ett exempel \u00e4r de 600\u00a0000 b\u00f6nderna i den indiska delstaten Andhra Pradesh, som med st\u00f6d fr\u00e5n myndigheter och organisationer har inlett en storskalig \u00f6verg\u00e5ng till ekologiska odlingar. \u00c4ven i l\u00e4nder som Costa Rica, Senegal och Tyskland har st\u00f6det f\u00f6r agroekologiska och ekologiska jordbruk \u00f6kat.<\/p>\n

\u00d6ver hela v\u00e4rlden har allt fler lokala, regionala och nationella jordbrukarn\u00e4tverk b\u00f6rjat pl\u00e4dera f\u00f6r metoderna.<\/p>\n

Allt detta sker samtidigt som st\u00f6rre delen av de subventioner, satsningar och program som riktas till jordbruket \u00e4r fortsatt inriktade p\u00e5 en industriell form av matproduktion.<\/p>\n

I h\u00f6st ska FN st\u00e5 v\u00e4rd f\u00f6r ett globalt toppm\u00f6te om v\u00e4rldens livsmedelssystem. F\u00f6r att kunna f\u00f6rverkliga alla de f\u00f6rdelar som agroekologin kan bidra med kr\u00e4vs det satsningar, offentliga investeringar och forskning som \u00e4r inriktad p\u00e5 dess helhetssyn \u2013 samt agroekologins inbyggda sociala och politiska principer.<\/p>\n

Beslutsfattare m\u00e5ste redan fr\u00e5n b\u00f6rjan sl\u00e5 fast hur viktiga lokala institutioner och befolkningar \u00e4r, att r\u00e4ttigheter m\u00e5ste ut\u00f6kas och skyddas, att infrastruktursatsningar genomf\u00f6rs \u2013 samt s\u00e4kerst\u00e4lla den avg\u00f6rande roll som sm\u00e5b\u00f6nder, ursprungsbefolkningar och kvinnor har.<\/p>\n

*Lauren Baker \u00e4r programchef f\u00f6r Global Alliance for the Future of Food<\/a> och undervisar om globala matfr\u00e5gor vid Torontos universitet, samt \u00e4r knuten till ett program om mats\u00e4kerhet vid Ryerson-universitetet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Toronto, 210615 (IPS)\u00a0\u2013 FN:s kommitt\u00e9 f\u00f6r global mats\u00e4kerhet, CFS, inf\u00f6rde nyligen rekommendationer om satsningar p\u00e5 s\u00e5 kallad agroekologi f\u00f6r att st\u00e4rka en h\u00e5llbar livsmedelsproduktion. Samtidigt finns det en \u00f6kande risk f\u00f6r att begreppet urvattnas \u2013 och att den stora omvandlingen… Continue Reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":146,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,9,4,10,12,11],"tags":[],"class_list":["post-22916","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-global-fragor","category-halsa","category-manskliga-rattigheter","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22916","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/146"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22916"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22916\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22917,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22916\/revisions\/22917"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22916"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22916"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22916"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}