{"id":22749,"date":"2021-04-27T04:42:21","date_gmt":"2021-04-27T04:42:21","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=22749"},"modified":"2021-04-26T14:49:08","modified_gmt":"2021-04-26T14:49:08","slug":"varldens-forsvarsutgifter-okar-trots-pandemin","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2021\/04\/27\/varldens-forsvarsutgifter-okar-trots-pandemin\/","title":{"rendered":"V\u00e4rldens f\u00f6rsvarsutgifter \u00f6kar \u2013 trots pandemin"},"content":{"rendered":"

New York, 210427 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 FN k\u00e4mpar f\u00f6r att f\u00e5 fram mer resurser till de utvecklingsl\u00e4nder som drabbats s\u00e5 h\u00e5rt av pandemins socioekonomiska konsekvenser. Samtidigt forts\u00e4tter v\u00e4rldens redan enorma f\u00f6rsvarsutgifter att stiga \u2013 trots coronakrisen.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

V\u00e4rldsorganisationen har l\u00e4nge kampanjat f\u00f6r en minskning av de globala f\u00f6rsvarskostnaderna, med m\u00e5ls\u00e4ttningen att en del av dessa pengar i st\u00e4llet borde g\u00e5 till satsningar p\u00e5 en h\u00e5llbar och humanit\u00e4r utveckling i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Men nya siffror fr\u00e5n Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, visar att upprustningen tv\u00e4rtom \u00f6kar. F\u00f6rra \u00e5ret lade v\u00e4rldens l\u00e4nder motsvarande n\u00e4stan 2\u00a0000 miljarder dollar p\u00e5 sina f\u00f6rsvar. Det innebar en \u00f6kning med 2,6 procent j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r.<\/p>\n

Medan stora delar av v\u00e4rlden har st\u00e5tt stilla under de senaste 14 m\u00e5naderna har allts\u00e5 milit\u00e4rindustrin inte p\u00e5verkats av den globala krisen.<\/p>\n

Fyra av de l\u00e4nder som satsar mest resurser p\u00e5 upprustning \u00e4r samtidigt permanenta medlemmar av FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d; USA, Kina, Ryssland och Storbritannien. Det land som f\u00f6rutom dessa l\u00e4gger mest pengar p\u00e5 sitt f\u00f6rsvar \u00e4r Indien.<\/p>\n

Kinas f\u00f6rsvarsutgifter har nu stigit 26 \u00e5r i rad. Landet har de n\u00e4st h\u00f6gsta f\u00f6rsvarskostnaderna i v\u00e4rlden, efter USA som leder \u00f6verl\u00e4gset.<\/p>\n

Uppgifterna fr\u00e5n Sipri visar tydligt hur v\u00e4rldens stormakter struntar i FN:s v\u00e4djanden om minskande f\u00f6rsvarskostnader till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en h\u00e5llbar utveckling. Det menar William D. Hartung, expert p\u00e5 den internationella vapenhandeln vid det Washingtonbaserade institutet Center for International Policy.<\/p>\n

\u2013 Vi lever i en tid d\u00e5 en global pandemi, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar samt etniska och ekonomiska or\u00e4ttvisor utg\u00f6r de st\u00f6rsta hoten mot m\u00e4nniskors liv och f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter. De \u00f6kande milit\u00e4rutgifterna inneb\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett stort misslyckande f\u00f6r v\u00e4rldens beslutsfattare n\u00e4r det g\u00e4ller deras f\u00f6rm\u00e5ga att bem\u00f6ta de st\u00f6rsta utmaningarna vi st\u00e5r inf\u00f6r, s\u00e4ger William D. Hartung till IPS.<\/p>\n

Han menar att endast en br\u00e5kdel av de massiva kostnader som under f\u00f6rra \u00e5ret lades p\u00e5 krigsmaterial hade kunnat g\u00f6ra stor skillnad om de i st\u00e4llet hade investerats i f\u00f6rb\u00e4ttrad folkh\u00e4lsa, milj\u00f6skydd och f\u00f6r att utj\u00e4mna or\u00e4ttvisor.<\/p>\n

\u2013 V\u00e4rldsledarna b\u00e5de kan och m\u00e5ste agera b\u00e4ttre, s\u00e4ger han.<\/p>\n

FN:s organ f\u00f6r nedrustning, Unoda, betonar att det l\u00e4nge har f\u00f6rts diskussioner om hur upprustningen ska kunna minska \u2013 utan att det gett n\u00e5gra resultat.<\/p>\n

Natalie J. Goldring, expert p\u00e5 s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor och verksam vid Georgetown-universitetet i USA,\u00a0s\u00e4ger att det \u00e4r sv\u00e5rt att ta in de senaste siffrorna fr\u00e5n Sipri, med tanke p\u00e5 tillst\u00e5ndet i v\u00e4rlden i dag.<\/p>\n

\u2013 Samtidigt som hela v\u00e4rlden tvingades hantera covid-19-pandemins fasor visar Sipris uppgifter att milit\u00e4rutgifterna steg i nio av de tio l\u00e4nder som har h\u00f6gst f\u00f6rsvarskostnader, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n

Medan v\u00e4rldens samlade BNP sj\u00f6nk under fjol\u00e5ret \u00f6kade milit\u00e4rutgifterna. Natalie J. Goldring p\u00e5pekar att USA fortsatt g\u00e5r i t\u00e4ten f\u00f6r den utvecklingen. Landet stod f\u00f6r 39 procent av alla milit\u00e4rutgifter under f\u00f6rra \u00e5ret. Natalie J. Goldring p\u00e5pekar att USA satsar mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket p\u00e5 sin milit\u00e4r \u00e4n vad deras fr\u00e4msta utmanare \u2013 Kina och Ryssland \u2013 g\u00f6r tillsammans.<\/p>\n

Alon Ben-Meir, professor i internationella relationer vid New Yorks universitet, menar att det \u00e4r ironiskt att fyra av de fem permanenta medlemmarna i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d ocks\u00e5 \u00e4r de l\u00e4nder som satsar mest p\u00e5 sina f\u00f6rsvar.<\/p>\n

\u2013 Och alla dessa l\u00e4nder satsar bara en liten br\u00e5kdel av dessa summor p\u00e5 sociala program, vilket ocks\u00e5 \u00e4r orsaken till den \u00f6kande fattigdomen i alla dessa l\u00e4nder, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Samtidigt har FN sv\u00e5rt att finansiera de hj\u00e4lpinsatser som beh\u00f6vs f\u00f6r v\u00e4rldens sv\u00e5raste humanit\u00e4ra katastrofer.<\/p>\n

F\u00f6rra m\u00e5naden h\u00f6ll v\u00e4rldsorganisationen en digital givarkonferens f\u00f6r att samla in pengar f\u00f6r att motverka en hotande hungerkatastrof i det krigsdrabbade Jemen. M\u00e5let var att f\u00e5 in motsvarande 3,85 miljarder dollar \u2013 men FN lyckades bara f\u00e5 in knappa h\u00e4lften av det beloppet. Detta trots att situationen i Jemen brukar beskrivas som v\u00e4rldens v\u00e4rsta p\u00e5g\u00e5ende humanit\u00e4ra katastrof.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r \u00f6ver ett \u00e5rtionde sedan sade Ban Ki-moon, som d\u00e5 var FN:s generalsekreterare, att \u201dv\u00e4rlden \u00e4r \u00f6verbev\u00e4pnad medan freden \u00e4r underfinansierad\u201d. Och det uttalandet har f\u00f6rblivit sant, konstaterar Natalie J. Goldring.<\/p>\n