Rio de Janeiro, 040204 (IPS) – Mark kan betyda ett livsverk f\u00f6r en del; f\u00f6r andra \u00e4r den lika med sj\u00e4lva livet. Staten har s\u00e5lt ut ursprungsbefolkningarnas mark men modern lagstiftning ger dem r\u00e4tt att f\u00e5 tillbaka en del av den. Handl\u00e4ggningen kan dock ta \u00e5ratal och det \u00e4r kostsamt att l\u00f6sa mark\u00e4gare fr\u00e5n deras jord. D\u00e4rf\u00f6r uppst\u00e5r ofta konflikter mellan mark\u00e4gare, ursprungsfolk och staten i Brasilien. <\/p>\n
<\/p>\n
Den senaste tvisten som hotar att leda till blodsspillan blossade upp i delstaten Mato Grosso do Sul, i sydv\u00e4st, n\u00e4ra gr\u00e4nsen mot Paraguay. Strax f\u00f6re jul gick 3000 guarani-indianer in p\u00e5 14 rancher som de h\u00e4vdar \u00e4r byggda p\u00e5 mark som tillh\u00f6r deras folk.<\/p>\n
F\u00f6rhandlingar mellan myndigheterna och guarani-folket ledde till att indianerna f\u00f6rra m\u00e5ndagen l\u00e4mnade elva av g\u00e5rdarna. De forts\u00e4tter dock att ockupera delar av de tre st\u00f6rsta rancherna f\u00f6r att f\u00e5 igenom sitt krav p\u00e5 att f\u00e5 tillbaka en del av marken de \u00e4r byggda p\u00e5.<\/p>\n
Antropologer st\u00f6djer ursprungsbefolkningens krav och s\u00e4ger att marken de ockuperar tillh\u00f6rt deras f\u00f6rf\u00e4der och att de d\u00e4rf\u00f6r har r\u00e4tt att f\u00e5 tillbaka den enligt Brasiliens konstitution.<\/p>\n
Men ranch\u00e4garna mots\u00e4tter sig en uppg\u00f6relse och kr\u00e4ver att indianerna drar sig tillbaka fr\u00e5n deras mark. Deras organisation planerar att h\u00e5lla en protest n\u00e4sta l\u00f6rdag. M\u00e5let \u00e4r att samla 5000 personer till en fredlig demonstration, s\u00e4ger organisationens ledare Leoncio de Brito. Men enligt pressen g\u00f6r rykten g\u00e4llande att ranch\u00e4garna har lejt bev\u00e4pnade kriminella som ska tvinga bort ockupanterna. Borgm\u00e4staren i Japor\u00e1n, ett av de tv\u00e5 samh\u00e4llen d\u00e4r ockupationerna sker, Sebastiao de Souza, varnar f\u00f6r att en massaker kan ske. Ranch\u00e4garna anklagar indianerna f\u00f6r att stj\u00e4la och slakta boskap samt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00f6ra infrastruktur p\u00e5 de ockuperade g\u00e5rdarna. Rubem Almeida, en av tv\u00e5 antropologer som har skrivit en rapport som ligger till grund f\u00f6r indianernas markkrav, anser att guarani-folket har r\u00e4tt till marken enligt lagen. Han s\u00e4ger att det finns b\u00e5de vittnesm\u00e5l och materiella bevis p\u00e5 att de traditionellt bodde p\u00e5 den omtvistade marken och att det finns dokumentation fr\u00e5n 1927 som bekr\u00e4ftar att de har laglig r\u00e4tt till marken.<\/p>\n
Almeida s\u00e4ger att regeringen 1928 s\u00e5lde marken illegalt. Enligt den brasilianska konstitutionen har den lokala ursprungsbefolkningen r\u00e4tt till marken och den r\u00e4tten st\u00e5r \u00f6ver de \u00e4garbevis som ranch\u00e4garna har. Ranch\u00e4garna \u00e5 sin sida har r\u00e4tt att f\u00e5 kompensation fr\u00e5n staten, s\u00e4ger antropologen. M\u00e5nga av de som brukar jorden idag \u00e4r barn eller barnbarn till de som k\u00f6pte marken av staten f\u00f6r 50- 80 \u00e5r sedan. Brasiliens nuvarande konstitution tr\u00e4dde i kraft 1988. Enligt den har ursprungsfolken r\u00e4tt till mark som antropologiska studier visar har tillh\u00f6rt deras f\u00f6rf\u00e4der. Men det \u00e4r fortfarande sv\u00e5rt att driva igenom sin r\u00e4ttigheter. Gr\u00e4nser ska stakas ut, b\u00f6nderna som k\u00f6pt marken av staten ska f\u00e5 ers\u00e4ttning b\u00e5de f\u00f6r marken och f\u00f6r de f\u00f6rb\u00e4ttringar de kan bevisa att de gjort med marken. I delstaten Mato Grosso do Sul lever flera olika ursprungsbefolkningar vars reservat minskade drastiskt n\u00e4r jordbruket expanderade. H\u00e4r p\u00e5g\u00e5r flera utdragna marktvister.<\/p>\n
En av de drabbade b\u00f6nderna \u00e4r P\u00edo Queiroz Silva, Lantbrukare i samh\u00e4llet Antonio Joao i Mato Grosso do Sul. En del av hans \u00e4gor har ockuperats av indianer sedan 1998. Byr\u00e5krati och brister i hanteringen fr\u00e5n myndigheterna har f\u00f6rsenat l\u00f6sningen av tvisten, s\u00e4ger han per telefon till IPS.<\/p>\n
– Om marken tillh\u00f6r indianerna \u2013 ok \u2013 d\u00e5 borde de bara betala mig ers\u00e4ttning s\u00e5 flyttar jag n\u00e5gon annanstans. 48-\u00e5rige Silva har levt hela sitt liv p\u00e5 g\u00e5rden som hans far k\u00f6pte av myndigheterna f\u00f6r 54 \u00e5r sedan. G\u00e5rden bestod ursprungligen av 4500 hektar som nu \u00e4r uppdelade mellan Silva, hans far och hans bror. Silva uppskattar att han har f\u00f6rlorat \u00f6ver 300 djur till indianerna som lever p\u00e5 hans mark de senaste fem \u00e5ren. Men s\u00e4ger att han inte hyser n\u00e5got personligt agg mot dem. Han kr\u00e4ver bara att myndigheterna visar respekt \u00e4ven f\u00f6r honom och hans r\u00e4tt till kompensation och l\u00f6ser tvisten.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rio de Janeiro, 040204 (IPS) – Mark kan betyda ett livsverk f\u00f6r en del; f\u00f6r andra \u00e4r den lika med sj\u00e4lva livet. Staten har s\u00e5lt ut ursprungsbefolkningarnas mark men modern lagstiftning ger dem r\u00e4tt att f\u00e5 tillbaka en del av… Continue Reading