{"id":22437,"date":"2021-01-29T09:08:00","date_gmt":"2021-01-29T09:08:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=22437"},"modified":"2021-01-29T09:08:00","modified_gmt":"2021-01-29T09:08:00","slug":"analys-okande-ojamlikhet-i-utvecklingslanderna-maste-motverkas","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2021\/01\/29\/analys-okande-ojamlikhet-i-utvecklingslanderna-maste-motverkas\/","title":{"rendered":"Analys: \u00d6kande oj\u00e4mlikhet i utvecklingsl\u00e4nderna m\u00e5ste motverkas"},"content":{"rendered":"

Amsterdam\/Rom, 200129 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013\u00a0V\u00e4rldens utvecklingsl\u00e4nder har under de senaste decennierna haft en snabbare ekonomisk tillv\u00e4xt \u00e4n industril\u00e4nderna \u2013 vilket minskat de genomsnittliga inkomstklyftorna mellan grupperna. Dessv\u00e4rre har en stor del av de stigande inkomsterna i utvecklingsl\u00e4nderna hamnat hos en mindre grupp individer. Det skriver analytikerna <\/strong>Daud Khan och Leila Yasmine Khan i denna kommentar.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

En positiv trend \u00e4r att antalet m\u00e4nniskor som lever i extrem fattigdom har minskat drastiskt under samma period \u2013 fr\u00e5n 1,9 miljarder 1990 till runt 690 miljoner m\u00e4nniskor p\u00e5 senare \u00e5r.<\/p>\n

Samtidigt med den utvecklingen har dock de v\u00e4xande tillg\u00e5ngarna i m\u00e5nga utvecklingsl\u00e4nder, d\u00e4ribland Indien och Kina, i h\u00f6g grad koncentrerats hos en mindre del av befolkningarna. Betydligt mindre har n\u00e5tt fram till de fattiga.<\/p>\n

Det inneb\u00e4r att de flesta som lever i utvecklingsl\u00e4nder ocks\u00e5 lever i samh\u00e4llen d\u00e4r inkomstskillnaderna \u00f6kar<\/a>.<\/p>\n

Att de stigande genomsnittsinkomsterna i utvecklingsl\u00e4nderna inte lika snabbt \u00f6verg\u00e5r i en \u00f6kad generell v\u00e4lf\u00e4rd \u00e4r mycket negativt. Dessutom leder de \u00f6kande klyftorna mellan rika och fattiga till att m\u00e5nga k\u00e4nner sig utsatta f\u00f6r or\u00e4ttvisor. Det g\u00f6r i sin tur att riskerna f\u00f6r politisk turbulens och instabilitet \u00f6kar \u2013 vilket kan f\u00e5 h\u00f6ga kostnader, b\u00e5de ekonomiskt och m\u00e4nskligt.<\/p>\n

Historiskt finns det starka bevis f\u00f6r att tillv\u00e4xt och utveckling kan g\u00e5 hand i hand med minskad oj\u00e4mlikhet och en h\u00f6gre levnadsstandard f\u00f6r de fattiga. Det visar utvecklingen i V\u00e4steuropa under b\u00f6rjan av f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rhundrade, d\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rdsutvecklingen f\u00f6ljde \u2013 eller till och med gick f\u00f6re \u2013 den ekonomiska tillv\u00e4xten.<\/p>\n

Delvis h\u00e4ngde detta samman med bland annat medicinska innovationer. Men till stor del berodde det p\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttrad service inom sjukv\u00e5rd och utbildning samt sociala satsningar och att de medborgerliga r\u00e4ttigheterna st\u00e4rktes.<\/p>\n

P\u00e5 senare tid har flera l\u00e4nder i Latinamerika visat hur en st\u00e4rkt demokrati och satsningar p\u00e5 sociala v\u00e4lf\u00e4rdsprogram kan leda till minskad oj\u00e4mlikhet och f\u00f6rb\u00e4ttrade villkor f\u00f6r de fattiga.<\/p>\n

Behovet av att motarbeta oj\u00e4mlikheten har blivit \u00e4n mer akut p\u00e5 grund av pandemin. Det senaste \u00e5ret har or\u00e4ttvisorna f\u00f6rst\u00e4rkts genom att arbetsl\u00f6sheten har f\u00f6rv\u00e4rrats och l\u00f6ner har pressats ned. De allra fattigaste och mest s\u00e5rbara har drabbats h\u00e5rt.<\/p>\n

Svaga sociala skyddsn\u00e4t och d\u00e5liga sjukv\u00e5rdssystem har gjort att m\u00e5nga fattiga hamnat i en mycket sv\u00e5r situation. S\u00e4rskilt h\u00e5rt har pandemin slagit mot kvinnor, som i l\u00e4gre grad har tillg\u00e5ng till v\u00e5rd och arbeten, samtidigt som v\u00e5ldet i n\u00e4ra relationer har \u00f6kat dramatiskt.<\/p>\n

Det g\u00e5r dock att g\u00f6ra ett flertal saker f\u00f6r att motverka utvecklingen \u2013 fr\u00e4mst genom att satsa p\u00e5 en tillv\u00e4xt som gynnar de fattiga, och genom att bygga ut v\u00e4lfungerande sociala satsningar.<\/p>\n

P\u00e5 det makroekonomiska planet \u00e4r stabilitet en viktig faktor. Det gl\u00f6ms ofta bort hur s\u00e5rbara de fattiga \u00e4r f\u00f6r stigande inflation, ekonomiska nedg\u00e5ngar, \u00f6verv\u00e4rderade valutakurser och h\u00f6ga r\u00e4ntor.\u00a0Det \u00e4r ingen enkel uppgift att h\u00e5lla detta under kontroll f\u00f6r de regeringar som samtidigt m\u00e5ste bem\u00f6ta pandemins effekter \u2013 men det m\u00e5ste g\u00f6ras.<\/p>\n

En annan viktig \u00e5tg\u00e4rd \u00e4r att \u00f6ka de fattigas tillg\u00e5ng p\u00e5 den service som kr\u00e4vs f\u00f6r att de ska kunna leva ett produktivt liv. Det handlar bland annat om tillg\u00e5ng p\u00e5 rent vatten och toaletter, en utbyggnad av eln\u00e4t och kollektivtrafik.<\/p>\n

Lika viktigt \u00e4r att \u00f6ka tillg\u00e5ngen p\u00e5 sjukv\u00e5rd och utbildning och m\u00f6jligheten till finansiella tj\u00e4nster i form av krediter \u2013 b\u00e5de p\u00e5 landsbygden och i st\u00e4derna.<\/p>\n

Dessutom \u00e4r det avg\u00f6rande att utvecklingsl\u00e4nderna gemensamt arbetar f\u00f6r handelssystem som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att producera det som passar b\u00e4st f\u00f6r l\u00e4ndernas f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e4rvarande t\u00e4cks bara en liten del av befolkningarna i v\u00e4rldens utvecklingsl\u00e4nder av v\u00e4lfungerande sociala skyddsn\u00e4t. Detta m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras radikalt \u2013 inte som en del av ett v\u00e4lg\u00f6renhetsprojekt utan f\u00f6r att det handlar om ett socialt ansvar.<\/p>\n

\u00c4ven i v\u00e4rldens rika l\u00e4nder b\u00f6rjade inkomstskillnaderna att v\u00e4xa under 1980-talet, inte bara i USA utan \u00e4ven i l\u00e4nder som Tyskland, Danmark och Sverige. Detta \u00e4r inte bara resultatet av marknadsdrivna f\u00f6r\u00e4ndringar, utan ocks\u00e5 av politiska beslut, bland annat i form av s\u00e4nkta skatter f\u00f6r de rika.<\/p>\n

I m\u00e5nga l\u00e4nder f\u00f6rst\u00e4rktes den utvecklingen i samband med finanskrisen 2008, d\u00e5 enorma offentliga summor gick till att r\u00e4dda finansiella institutioner och industrif\u00f6retag som ans\u00e5gs vara \u201df\u00f6r stora f\u00f6r att falla\u201d.<\/p>\n

Nu finns det tecken p\u00e5 att en liknande utveckling kan ske i \u00e5teruppbyggnadsarbetet efter pandemin. J\u00e4ttelika belopp kan komma att g\u00e5 till stora f\u00f6retag snarare \u00e4n till de fattigaste, vilket riskerar att st\u00e4rka trenden med en \u00f6kande oj\u00e4mlikhet.<\/p>\n

De kommande decennierna har v\u00e4rldens utvecklingsl\u00e4nder en historisk m\u00f6jlighet inte bara att ytterligare minska inkomstskillnaderna j\u00e4mf\u00f6rt med v\u00e4rldens industril\u00e4nder, utan ocks\u00e5 att se till att tillv\u00e4xten kommer alla till del.<\/p>\n

*Daud Khan\u00a0\u00e4r ekonom och konsult och arbetar som r\u00e5dgivare \u00e5t statliga och internationella institutioner. Han bor i Italien och Pakistan. Leila Yasmine Khan\u00a0\u00e4r skribent och har en examen i filosofi.<\/p>\n