Mexico City, 040129 (IPS) – Att d\u00f6da en havssk\u00f6ldpadda eller att stj\u00e4la \u00e4gg fr\u00e5n deras bon p\u00e5 stranden kan kosta f\u00f6r\u00f6varen en miljon kronor i b\u00f6ter och l\u00e5nga f\u00e4ngselstraff i Mexiko. P\u00e5 Kuba ligger b\u00f6tesbeloppet p\u00e5 1 500 kronor och i Costa Rica riskerar \u00e4ggtjuvar tre \u00e5r i f\u00e4ngelse om de \u00e5ker fast. Men den h\u00e5rda lagstiftningen har inte lyckats skydda havssk\u00f6ldpaddan som fortfarande hotas av utrotning. <\/p>\n
<\/p>\n
Av de \u00e5tta havssk\u00f6ldpaddsarter som finns i v\u00e4rlden i dag kan sju snart vara f\u00f6rsvunna, enligt milj\u00f6experter.<\/p>\n
P\u00e5 vissa str\u00e4nder i Latinamerika kan man fortfarande hitta hundratals skal fr\u00e5n havssk\u00f6ldpaddor som har d\u00f6dats f\u00f6r sina fenors eller sina \u00e4ggs skull. – Varje \u00e5r kommer allt f\u00e4rre sk\u00f6ldpaddor till stranden. Det beror p\u00e5 att de massakreras och p\u00e5 att regeringen bara lovar att skydda dem men inte inf\u00f6r n\u00e5gra direkta \u00e5tg\u00e4rder, s\u00e4ger fiskaren Manuel Abarca.<\/p>\n
Han och hans v\u00e4nner har sedan 1999 f\u00f6rs\u00f6kt skydda havssk\u00f6ldpaddorna n\u00e4r de l\u00e4gger sina \u00e4gg i sanden p\u00e5 en strand i den mexikanska delstaten Guerrero. Sju olika slags havssk\u00f6ldpaddor l\u00e4gger \u00e4gg p\u00e5 127 mexikanska str\u00e4nder. Sedan 1990 har det varit f\u00f6rbjudet att d\u00f6da sk\u00f6ldpaddorna eller stj\u00e4la deras \u00e4gg i Mexiko och straffen f\u00f6r \u00f6vertr\u00e4delser \u00e4r bland de h\u00f6gsta i v\u00e4rlden. Trots det uppskattar milj\u00f6organisationer att \u00f6ver 2 000 djur d\u00f6das varje \u00e5r.<\/p>\n
– Jag tror att det \u00e4r l\u00e5ngt fler \u00e4n s\u00e5, f\u00f6r bara p\u00e5 den h\u00e4r stranden d\u00f6das \u00f6ver 500 per \u00e5r, s\u00e4ger Abarca. Under 80-talet var det fritt fram att f\u00e5nga och d\u00f6da havssk\u00f6ldpaddor men under 90-talet n\u00e4r det blev bevisat att arten hotades av utrotning inf\u00f6rdes strikta regler f\u00f6r att skydda sk\u00f6ldpaddorna. Sk\u00f6ldpaddorna f\u00e5ngas f\u00f6r sitt k\u00f6tt och deras skinn anv\u00e4nds f\u00f6r att g\u00f6ra skor, handv\u00e4skor och hantverk. M\u00e4nniskor \u00e4ter deras \u00e4gg som av vissa tros fungera som afrodisiaka. Havssk\u00f6ldpaddorna har levt p\u00e5 jorden i \u00f6ver 100 miljoner \u00e5r trots deras h\u00f6ga d\u00f6dlighet och hoten fr\u00e5n m\u00e4nniskorna. Studier visar att bara mellan 0,02 och 2 procent av 10 000 sk\u00f6ldpaddsungar \u00f6verlever till vuxen \u00e5lder. I hela Latinamerika h\u00e4vdar myndigheterna att de saknar tillr\u00e4ckliga resurser f\u00f6r att kunna \u00f6vervaka att sk\u00f6ldpaddorna f\u00e5r vara ifred. Flera milj\u00f6myndigheter f\u00f6respr\u00e5kar ist\u00e4llet f\u00f6r \u00f6vervakning ekoturism i samarbete med de som bor i n\u00e4rheten av str\u00e4nder som ett s\u00e4tt att skydda sk\u00f6ldpaddorna. Ett annat s\u00e4tt \u00e4r att satsa p\u00e5 informationskampanjer f\u00f6r att minska efterfr\u00e5gan p\u00e5 sk\u00f6ldpaddsk\u00f6tt och \u00e4gg. Detta \u00e4r n\u00e5gra av de fr\u00e5gor som ska diskuteras av \u00f6ver tusen experter p\u00e5 ett internationellt symposium om havssk\u00f6ldpaddor som ska h\u00e5llas i Costa Rica i februari. – \u00c5r efter \u00e5r har vi rapporterat om att havssk\u00f6ldpaddor d\u00f6r. F\u00f6rst nu uppm\u00e4rksammar de problemet sedan vi har engagerat medierna och gjort en stor sak av fr\u00e5gan, s\u00e4ger fiskaren Abarca. – Massakern p\u00e5 sk\u00f6ldpaddor sker varje \u00e5r, men m\u00e5nga g\u00f6r det d\u00e4rf\u00f6r att de m\u00e5ste, eftersom det inte finns n\u00e5got arbete, eller n\u00e5gon turism h\u00e4r. – Jag vill uppmana alla att de b\u00f6r skydda det h\u00e4r djuret. Men jag vill ocks\u00e5 s\u00e4ga till regeringen att den inte bara ska utf\u00e4sta l\u00f6ften utan ocks\u00e5 hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor s\u00e5 att de inte m\u00e5ste stj\u00e4la sk\u00f6ldpadds\u00e4ggen, och \u00e4ven se till att polisen s\u00e4tter fast dem som lever p\u00e5 att g\u00f6ra aff\u00e4rer med sk\u00f6ldpaddor, s\u00e4ger fiskaren. (*Tierram\u00e9rica \u00e4r en specialiserad nyhetstj\u00e4nst (www.tierramerica.net) som produceras av IPS med st\u00f6d fr\u00e5n FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s milj\u00f6organ UNEP.)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mexico City, 040129 (IPS) – Att d\u00f6da en havssk\u00f6ldpadda eller att stj\u00e4la \u00e4gg fr\u00e5n deras bon p\u00e5 stranden kan kosta f\u00f6r\u00f6varen en miljon kronor i b\u00f6ter och l\u00e5nga f\u00e4ngselstraff i Mexiko. P\u00e5 Kuba ligger b\u00f6tesbeloppet p\u00e5 1 500 kronor och… Continue Reading