{"id":22246,"date":"2020-11-27T09:57:29","date_gmt":"2020-11-27T09:57:29","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=22246"},"modified":"2020-11-27T10:02:19","modified_gmt":"2020-11-27T10:02:19","slug":"forskare-nathat-mot-kvinnliga-journalister-foljs-ofta-av-fysiska-attacker","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/11\/27\/forskare-nathat-mot-kvinnliga-journalister-foljs-ofta-av-fysiska-attacker\/","title":{"rendered":"Forskare: N\u00e4that mot kvinnliga journalister f\u00f6ljs ofta av fysiska attacker"},"content":{"rendered":"

201127 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 En stor majoritet av v\u00e4rldens kvinnliga journalister drabbas av hat p\u00e5 n\u00e4tet, visar en ny unders\u00f6kning. Men i m\u00e5nga fall stannar det inte d\u00e4r \u2013 m\u00e5nga av de utsatta journalisterna blir dessutom utsatta f\u00f6r olika former av angrepp i verkliga livet. Det skriver de tre forskare som ligger bakom den nya studien i denna kommentar.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Studien som omfattar 1\u00a0210 internationella mediearbetare har genomf\u00f6rts i samarbete mellan International Center for Journalists, ICFJ, och FN-organet Unesco.<\/p>\n

N\u00e4stan tre fj\u00e4rdedelar, 73 procent, av de kvinnor som deltog uppgav att de hade utsatts f\u00f6r olika former av n\u00e4that. Och en femtedel av kvinnorna som drabbats av detta uppgav att de \u00e4ven hade blivit angripna eller attackerade i verkliga livet \u2013 h\u00e4ndelser som de menar h\u00e4ngde samman med hoten de utsatts f\u00f6r p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n

Det \u00f6kande n\u00e4that som riktas mot kvinnliga journalister utg\u00f6r ett verkligt hot mot kvinnors deltagande inom journalistiken och inom den offentliga kommunikationen. Fr\u00e5gan handlar b\u00e5de om kampen f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet och f\u00f6r det fria ordet \u2013 och m\u00e5ste tas p\u00e5 allvar av alla akt\u00f6rer.<\/p>\n

Unders\u00f6kningen visar att n\u00e4thatet mot kvinnliga reportrar har f\u00f6rv\u00e4rrats. Ofta handlar det om samordnade attacker som syftar till att tysta granskande journalistik. Men fenomenet har ocks\u00e5 en tendens att \u00f6verg\u00e5 till fysiskt v\u00e5ld, som i vissa fall kan f\u00e5 d\u00f6dliga konsekvenser.<\/p>\n

\u00c5r 2017 rapporterade Kommitt\u00e9n till skydd f\u00f6r journalister att i minst 40 procent av fallen d\u00e4r journalister hade blivit m\u00f6rdade s\u00e5 hade morden f\u00f6reg\u00e5tts av hot, d\u00e4ribland p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n

Samma \u00e5r m\u00f6rdades tv\u00e5 kvinnliga reportrar i olika delar av v\u00e4rlden inom loppet av sex veckor p\u00e5 grund av deras journalistik: den hyllade unders\u00f6kande maltesiska reportern Daphne Caruana Galizia\u00a0och den framst\u00e5ende indiska journalisten Gauri Lankesh. Innan morden hade b\u00e5da kvinnorna varit m\u00e5ltavlor f\u00f6r omfattande attacker p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n

Likheterna mellan dessa mord och den kampanj som tidigare i \u00e5r riktades mot den filippinsk-amerikanska journalisten Maria Ressa var s\u00e5 tydliga att s\u00f6nerna till de m\u00f6rdade journalisterna offentligt gick ut och uttryckte sin oro f\u00f6r hennes s\u00e4kerhet.<\/p>\n

Mordet p\u00e5 Gauri Lankesh, som anses ha kopplingar till h\u00f6gerextremt n\u00e4that, satte ocks\u00e5 ljuset p\u00e5 riskerna f\u00f6r Rana Ayyub, en annan kvinnlig indisk journalist som har varit \u00f6ppet kritisk mot landets hindunationalistiska regering. Hon har utsatts f\u00f6r m\u00e4ngder av mord- och v\u00e5ldt\u00e4ktshot p\u00e5 n\u00e4tet samtidigt som det spridits falsk information om henne i syfte att misskreditera hennes journalistik.<\/p>\n

Det oroande m\u00f6nstret i kampanjen mot Rana Ayyub fick fem av FN:s s\u00e4rskilda rapport\u00f6rer att g\u00e5 ut i f\u00f6rsvar f\u00f6r henne. I ett gemensamt uttalande p\u00e5pekade experterna likheterna med de h\u00e4ndelser som f\u00f6regick mordet p\u00e5 Gauri Lankesh, och kr\u00e4vde att indiska myndigheter skulle st\u00e4rka hennes skydd.<\/p>\n

Det tycks ocks\u00e5 som att n\u00e4thatet mot kvinnor har eskalerat under den p\u00e5g\u00e5ende coronapandemin.<\/p>\n

I en annan global studie som gjorts i \u00e5r, av ICFJ och Tow Center for Digital Journalism vid Columbia-universitetet, uppgav en stor andel av de kvinnliga deltagarna att hoten och trakasserierna \u00f6kat kraftigt under coronakrisen.<\/p>\n

Dessutom har m\u00e5nga journalister upplevt att de m\u00f6ts av \u00f6kad fientlighet och v\u00e5ld<\/a> under pandemin, n\u00e5got som \u00e4ven har underbl\u00e5sts av populistiska och auktorit\u00e4ra politiska ledare<\/a> som spridit vidare desinformation.<\/p>\n

Studien fr\u00e5n ICFJ och Tow Center for Digital Journalism visar att en av tio engelsktalande journalister under pandemins tre f\u00f6rsta m\u00e5nader hade blivit otillb\u00f6rligt attackerad av en politiker eller annan folkvald representant.<\/p>\n

Flera studier har p\u00e5 senare \u00e5r visat att vissa kvinnliga journalister v\u00e4ljer att l\u00e4mna yrket p\u00e5 grund av n\u00e4thatet. \u00a0Men det finns ocks\u00e5 flera fall d\u00e4r kvinnliga reportrar valt att sl\u00e5 tillbaka mot \u00f6vergreppen, trots att det har riskerat att g\u00f6ra dem till \u00e4nnu st\u00f6rre m\u00e5ltavlor.<\/p>\n

Det \u00e4r tydligt att fysiska attacker mot kvinnliga journalister ofta f\u00f6reg\u00e5s av hot p\u00e5 n\u00e4tet. Men \u00e4ven i de fall d\u00e4r hoten inte f\u00f6rverkligas kan de psykiska skadorna bli h\u00f6gst verkliga.<\/p>\n

N\u00e4tbaserade hot mot kvinnliga journalister m\u00e5ste tas p\u00e5 st\u00f6rsta allvar. Offren m\u00e5ste erbjudas det fysiska skydd de beh\u00f6ver, men ocks\u00e5 det \u00f6vriga st\u00f6d som kr\u00e4vs. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att redaktionsledningarna erbjuder st\u00f6d och visar \u00f6vriga medarbetare att fr\u00e5gorna tas p\u00e5 allvar och att man \u00e4r beredd att agera, med hj\u00e4lp av r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder i de fall det beh\u00f6vs.<\/p>\n

*Artikeln \u00e4r skriven av: Julie Posetti, forskningschef vid ICFJ och verksam vid Oxfords universitet,\u00a0Jackie Harrison, professor i offentlig kommunikation vid Sheffields universitet, samt Silvio Waisbord, chef f\u00f6r School of Media and Public Affairs vid George Washington-universitetet. En l\u00e4ngre version av denna artikel har \u00e4ven publicerats av det digitala magasinet\u00a0The Conversation<\/a>.<\/p>\n

 <\/p>\n