{"id":2213,"date":"2004-01-21T13:40:01","date_gmt":"2004-01-21T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/01\/21\/brasilianska-rakor-skrammer-usa\/"},"modified":"2004-01-21T13:40:01","modified_gmt":"2004-01-21T13:40:01","slug":"brasilianska-rakor-skrammer-usa","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/01\/21\/brasilianska-rakor-skrammer-usa\/","title":{"rendered":"Brasilianska r\u00e4kor skr\u00e4mmer USA"},"content":{"rendered":"<p>Rio de Janeiro, 040121 (IPS) &#8211; Brasiliens r\u00e4kexport kan f\u00f6lja i samma fotsp\u00e5r som laxen fr\u00e5n Chile &#8211; en framg\u00e5ngsrik produkt som m\u00f6ttes av hot om handelshinder fr\u00e5n USA.    <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Brasiliens r\u00e4kproduktion har \u00f6kat med mer \u00e4n 50 procent per \u00e5r, fr\u00e5n 3 600 ton 1997 till 40 000 ton 2003. Exporten av r\u00e4kor var v\u00e4rd 258 miljoner dollar f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n<p> M\u00e5let \u00e4r att exportera r\u00e4kor f\u00f6r 500 miljoner dollar \u00e5r 2005, och att bli v\u00e4rldsledande 2010, s\u00e4ger ordf\u00f6randen i det brasilianska f\u00f6rbundet f\u00f6r r\u00e4kodlare, Itamar Rocha.<\/p>\n<p> Men euforin har st\u00f6tt p\u00e5 problem. SSA &#8211; en sammanslutning som representerar r\u00e4kodlare i USA &#8211; har l\u00e4mnat in en anm\u00e4lan som anklagar Thailand, Kina, Vietnam, Indien, Brasilien och Ecuador f\u00f6r dumpning av priserna p\u00e5 r\u00e4kor.<\/p>\n<p> SSA h\u00e4vdar att de exporterar r\u00e4kor till ett onaturligt l\u00e5gt pris och vill d\u00e4rf\u00f6r att USA ska inf\u00f6ra &#8221;antidumpnings-avgifter&#8221; p\u00e5 r\u00e4kimporten fr\u00e5n de l\u00e4nderna.<\/p>\n<p> Om anm\u00e4lan g\u00e5r igenom och USA inf\u00f6r importavgifter, skulle den amerikanska marknaden i stort sett vara st\u00e4ngd f\u00f6r v\u00e4rldens ledande r\u00e4kexport\u00f6rer. USA k\u00f6per 45 procent av de r\u00e4kor som Brasilien exporterar.  Men Rocha h\u00e4vdar att anledningen till att Brasiliens priser \u00e4r konkurrenskraftiga \u00e4r att landets r\u00e4kindustri har v\u00e4rldens h\u00f6gsta produktivitet med 6,4 ton r\u00e4kor per hektar saltvatten.  Den h\u00f6ga produktivitetsniv\u00e5n \u00e4r resultatet av den teknik som Brasilien har utvecklat, samt av det torra, soliga klimatet i nord\u00f6stra Brasilien, d\u00e4r produktionen p\u00e5g\u00e5r \u00e5ret om.<\/p>\n<p> Klimatet g\u00f6r det ocks\u00e5 m\u00f6jligt att f\u00f6da upp r\u00e4kor p\u00e5 billigare och mer naturlig f\u00f6da, enligt Rocha, som ocks\u00e5 h\u00e4vdar att Brasilien inte har n\u00e5gra av de skadedjur som har drabbat r\u00e4kodlarna i andra l\u00e4nder.<\/p>\n<p> Chiles laxindustri har varit i en liknande situation sedan 1997. Men i juli f\u00f6rra \u00e5ret visade utredningar att den chilenska laxen inte s\u00e5ldes till underpris p\u00e5 den amerikanska marknaden.<\/p>\n<p> Brasiliens fiskeriminister Jos\u00e9 Fritsch har sagt att han kommer att bjuda in representanter f\u00f6r den amerikanska regeringen och r\u00e4kindustrin till Brasilien, f\u00f6r att visa upp landets r\u00e4kodlingstekniker och visa att de brasilianska producenterna inte tar emot n\u00e5gra statliga subventioner, och att de inte dumpar sina priser.<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Rio de Janeiro, 040121 (IPS) &#8211; Brasiliens r\u00e4kexport kan f\u00f6lja i samma fotsp\u00e5r som laxen fr\u00e5n Chile &#8211; en framg\u00e5ngsrik produkt som m\u00f6ttes av hot om handelshinder fr\u00e5n USA.<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,15,14],"tags":[],"class_list":["post-2213","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-nordamerika"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2213","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2213"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2213\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2213"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2213"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2213"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}