{"id":21869,"date":"2020-08-27T10:00:56","date_gmt":"2020-08-27T10:00:56","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21869"},"modified":"2020-08-27T10:00:56","modified_gmt":"2020-08-27T10:00:56","slug":"forstaelse-for-vatmarkers-varde-ledde-till-okat-skydd","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/08\/27\/forstaelse-for-vatmarkers-varde-ledde-till-okat-skydd\/","title":{"rendered":"F\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e5tmarkers v\u00e4rde ledde till \u00f6kat skydd"},"content":{"rendered":"

Lawuba, Swaziland, 200827 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 V\u00e5tmarkerna i Lawuba i Swaziland var p\u00e5 v\u00e4g att torka ur och flera lokala v\u00e4xter h\u00f6ll p\u00e5 att f\u00f6rsvinna. Men tack vare en satsning p\u00e5 att \u00f6ka lokalbefolkningens f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e5tmarkernas v\u00e4rde har utvecklingen kunnat v\u00e4ndas.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Sibonisiwe Hlanze som bor i n\u00e4rheten av v\u00e5tmarkerna skiner upp n\u00e4r hon visar en matta som hon tillverkat av fibrer fr\u00e5n en lokal v\u00e4xt. Hon s\u00e4ger att hon kan plocka materialet helt gratis och att det h\u00e5ller \u201dh\u00f6gsta kvalit\u00e9\u201d. Sibonisiwe Hlanze \u00e4r en av 600 kvinnor som har r\u00e4tt att sk\u00f6rda v\u00e4xten under sk\u00f6rdes\u00e4songen och ber\u00e4ttar att hon tidigare brukade tillverka mattorna sj\u00e4lv, f\u00f6r att sedan s\u00e4lja dem vidare till \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare i landets kommersiella huvudstad Manzini.<\/p>\n

\u2013 Men numera brukar jag bara sk\u00f6rda v\u00e4xterna och s\u00e4lja dem vidare eftersom jag inte har tid att tillverka mattorna l\u00e4ngre, ber\u00e4ttar Sibonisiwe Hlanze f\u00f6r IPS.<\/p>\n

Materialet anv\u00e4nds sedan f\u00f6r tillverkning av olika hantverksprodukter.<\/p>\n

\u2013 Tack vare v\u00e5tmarkerna har jag och andra kvinnor kunnat f\u00e5 en inkomst, s\u00e4ger Sibonisiwe Hlanze.<\/p>\n

Inkomsterna fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4ljningen av v\u00e4xtfibrer anv\u00e4nder hon till att investera i sitt lilla jordbruk.<\/p>\n

En annan av kvinnorna, Nkhositsini Dlamini, ber\u00e4ttar att hon s\u00e4ljer sina hantverksprodukter i Sydafrika i st\u00e4llet, d\u00e4r f\u00f6rs\u00e4ljningspriserna \u00e4r h\u00f6gre. Och inkomsterna har f\u00e5tt en stor betydelse f\u00f6r hennes familj.<\/p>\n

\u2013 Mitt barn kom in p\u00e5 universitetet, men fick inget stipendium. D\u00e5 kunde jag anv\u00e4nda dessa inkomster f\u00f6r att betala f\u00f6r avgifterna, ber\u00e4ttar Nkhositsini Dlamini.<\/p>\n

Vid sidan av fibrer som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r hantverksprodukter v\u00e4xer det \u00e4ven traditionella medicinalv\u00e4xter p\u00e5 v\u00e5tmarkerna. Lokalbefolkningen har dessutom byggt upp ett tr\u00e4dg\u00e5rdsland som bevattnas med hj\u00e4lp av v\u00e5tmarkerna.<\/p>\n

Innan dess var dock befolkningen n\u00e4ra att f\u00f6rlora den naturresurs som v\u00e5tmarkerna utg\u00f6r, ber\u00e4ttar Nkhositsini Dlamini. Detta eftersom markerna l\u00e4nge hade anv\u00e4nts som betesmarker f\u00f6r boskap, vilket ledde till att antalet v\u00e4xter drastiskt b\u00f6rjat minska samtidigt som omr\u00e5dets funktion som vattenlager var p\u00e5 v\u00e4g att g\u00e5 f\u00f6rlorat.<\/p>\n

\u2013 Dessutom dog m\u00e5nga boskap efter att de hade fastnat i leran, ber\u00e4ttar Nkhositsini Dlamini.<\/p>\n

Den gradvisa f\u00f6rst\u00f6relsen av v\u00e5tmarkerna bekymrade dock Themba Masuku, som \u00e4r landets bitr\u00e4dande premi\u00e4rminister.\u00a0Han bor sj\u00e4lv i omr\u00e5det och s\u00e4ger att den biologiska m\u00e5ngfalden var p\u00e5 v\u00e4g att g\u00e5 f\u00f6rlorad i takt med att omr\u00e5det b\u00f6rjat torka ur. Dessutom \u00e4r v\u00e5tmarkerna viktiga f\u00f6r fl\u00f6det till en lokal flod.<\/p>\n

Landets milj\u00f6myndigheter beslutade d\u00e4rf\u00f6r att s\u00e4tta upp skydd runt v\u00e5tmarkerna f\u00f6r att f\u00f6rhindra boskap fr\u00e5n att beta och dricka i omr\u00e5det, i samarbete med den internationella bist\u00e5ndsorganisationen World Vision. Arbetet utf\u00f6rdes efter att lokalbefolkningen genom insatser fr\u00e5n milj\u00f6myndigheterna blivit medvetna om hur viktigt skyddet av v\u00e5tmarkerna \u00e4r.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r m\u00e4nniskor inser vilka f\u00f6rdelar ett \u00f6kat skydd av naturen ger s\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndras b\u00e5de deras attityder och hur de agerar, s\u00e4ger ekologen Nana Matsebula vid milj\u00f6myndigheten.<\/p>\n

Detta har \u00e4ven bekr\u00e4ftats av en studie som gjorts av Linda Siphiwo vid universitetet i Pretoria, vilken visar att befolkningen i Lawuba numera har stora kunskaper om hur viktigt skyddet av v\u00e5tmarkerna \u00e4r. Studien visar ocks\u00e5 att de inkomstbringande aktiviteterna har varit en p\u00e5drivande faktor till f\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n

Nana Matsebula s\u00e4ger att de mattor som tillverkas av material fr\u00e5n v\u00e5tmarkerna \u00e4ven har ett stort kulturellt v\u00e4rde i Swaziland, som formellt bytt namn till Eswatini. Detta eftersom dessa mattor b\u00e5de anv\u00e4nds i samband med traditionella begravningar och br\u00f6llop.<\/p>\n

Lokalbefolkningen har \u00e4ven f\u00e5tt l\u00e4ra sig hur viktiga v\u00e5tmarkerna \u00e4r f\u00f6r att konservera vatten i samband med h\u00e4ftiga regn samt genom att de fyller p\u00e5 grundvattenniv\u00e5erna.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r m\u00e4nniskor inser vilka f\u00f6rdelar naturen ger blir de mer motiverade att skydda den, sl\u00e5r \u00a0Nana Matsebula fast.<\/p>\n