{"id":21866,"date":"2020-08-26T09:49:36","date_gmt":"2020-08-26T09:49:36","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21866"},"modified":"2020-08-26T09:49:36","modified_gmt":"2020-08-26T09:49:36","slug":"jattesatsning-pa-mayatag-ifragasatts-i-mexiko","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/08\/26\/jattesatsning-pa-mayatag-ifragasatts-i-mexiko\/","title":{"rendered":"J\u00e4ttesatsning p\u00e5 \u201dmayat\u00e5g\u201d ifr\u00e5gas\u00e4tts i Mexiko"},"content":{"rendered":"

Mexico City, 200826 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 En satsning p\u00e5 att bygga en 140 mil l\u00e5ng t\u00e5glinje genom det som en g\u00e5ng var Mayarikets hj\u00e4rta r\u00f6r upp k\u00e4nslorna i Mexiko. Regeringen menar att t\u00e5glinjen ska sporra utvecklingen i regionen \u2013 medan kritiker p\u00e5pekar att projektet l\u00f6per genom ett av landets mest k\u00e4nsliga ekologiska omr\u00e5den.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u201dMayat\u00e5get\u201d \u00e4r den mexikanske presidenten Andr\u00e9s Manuel L\u00f3pez Obradors stora infrastruktursatsning. T\u00e5glinjen ska enligt planerna vara klar 2022 och d\u00e5 best\u00e5 av 19 t\u00e5gstationer och flera andra stopp l\u00e4ngs en 140 mil l\u00e5ng str\u00e4ckning.<\/p>\n

Antropologen Ezer May \u00e4r d\u00e4remot kritisk, eftersom han befarar att t\u00e5glinjen kommer att f\u00e5 negativa effekter f\u00f6r lokalbefolkningen. Han bor i den lilla staden Kimbil\u00e1, i norra delen av delstaten Yucatan. En av de planerade t\u00e5gstationerna kommer att ligga i n\u00e4rheten av orten.<\/p>\n

\u2013 Den negativa inverkan kommer fr\u00e4mst att bero p\u00e5 allt som kommer att byggas runt t\u00e5gstationen, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Ezer May betonar att turismen och n\u00e4ringslivet kommer att gynnas. D\u00e4remot s\u00e4ger han att det r\u00e5der stor os\u00e4kerhet bland alla de sm\u00e5b\u00f6nder som lever p\u00e5 att odla gr\u00f6nsaker, f\u00f6da upp boskap och producera honung. Ezer May varnar f\u00f6r att deras marker kommer att utg\u00f6ra en lockelse f\u00f6r byggherrar \u2013 och att risken \u00e4r stor att de kommer att k\u00f6pa upp markerna \u201dtill extremt l\u00e5ga priser\u201d.<\/p>\n

Utbyggnaden av t\u00e5glinjen inleddes i v\u00e5ras. T\u00e5get kommer att l\u00f6pa mellan ett antal kommuner i Mexikos s\u00f6dra och syd\u00f6stra delstater, d\u00e4ribland p\u00e5 Yucatanhalv\u00f6n, d\u00e4r n\u00e5gra av landets viktigaste och k\u00e4nsligaste ekosystem finns.<\/p>\n

T\u00e5gets lokomotiv ska vara dieseldrivna och de f\u00f6rv\u00e4ntas till en b\u00f6rjan transportera omkring 50\u00a0000 passagerare om dagen, men ocks\u00e5 stora m\u00e4ngder av bland annat sojab\u00f6nor och palmolja, som produceras i regionen.<\/p>\n

Regeringen betonar att satsningen ska driva p\u00e5 den sociala utvecklingen genom att skapa nya arbetstillf\u00e4llen samt st\u00e4rka turismen och de lokala ekonomierna. \u00c4ven FN-organet UN Habitat, som bidrar med r\u00e5dgivning kring satsningen, menar att t\u00e5glinjen kommer att bidra med m\u00e4ngder av nya arbetstillf\u00e4llen och leda till en minskad fattigdom i regionen, d\u00e4r fattigdomstalen \u00e4r h\u00f6ga.<\/p>\n

Samtidigt har \u00e4ven landets milj\u00f6departement p\u00e5pekat att alla de t\u00e5gstationer som ska byggas, med tillg\u00e5ng till vatten, avlopp, el och annan infrastruktur, utg\u00f6r ett hot mot den lokala milj\u00f6n. Flera oberoende studier har dessutom varnat f\u00f6r de ekologiska risker utbyggnaden av j\u00e4rnv\u00e4gen inneb\u00e4r.<\/p>\n

Forskaren Violeta N\u00fa\u00f1ez s\u00e4ger att det inom regeringen dels finns de som hoppas att t\u00e5glinjen ska f\u00f6rb\u00e4ttra de socioekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandena, men ocks\u00e5 de som fr\u00e4mst vill gynna aff\u00e4rsintressena.<\/p>\n

\u2013 Fr\u00e5gan handlar om vilken form av utveckling som ska uppn\u00e5s. M\u00e5let med mayat\u00e5get \u00e4r att tj\u00e4na pengar och de som har den m\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r inte intresserade av befolkningens v\u00e4lm\u00e5ende, utan av att g\u00f6ra vinster. Samtidigt har vissa organisationer som f\u00f6retr\u00e4der ursprungsbefolkningar sagt att de aldrig bett om n\u00e5gon j\u00e4rnv\u00e4g, och att projektet drivits fram utan deras medverkan.<\/p>\n

Den mexikanska v\u00e4nsterregeringen h\u00f6ll under slutet av f\u00f6rra \u00e5ret flera offentliga konsultationer med f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r lokalbefolkningar och ursprungsbefolkningar. Men dessa genomf\u00f6rdes innan en ordentlig milj\u00f6konsekvensanalys hade blivit gjord.<\/p>\n

Regeringen h\u00e4vdar att man i det p\u00e5g\u00e5ende projektet inte kommer att upprepa tidigare misstag som gjorts i samband med satsningar som resulterat i massturism \u2013 d\u00e4ribland i Canc\u00fan, d\u00e4r enorma milj\u00f6problem uppst\u00e5tt. Kritiker menar dock att det finns en stor risk att satsningar p\u00e5 samma typ av massturism ocks\u00e5 kommer att f\u00f6rorsaka liknande problem.<\/p>\n