{"id":21777,"date":"2020-07-21T07:14:33","date_gmt":"2020-07-21T07:14:33","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21777"},"modified":"2020-07-21T08:32:58","modified_gmt":"2020-07-21T08:32:58","slug":"klimatforandringar-driver-pa-manniskohandeln-i-indien","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/07\/21\/klimatforandringar-driver-pa-manniskohandeln-i-indien\/","title":{"rendered":"Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar driver p\u00e5 m\u00e4nniskohandeln i Indien"},"content":{"rendered":"

Kolkata, 200721 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter sl\u00e5r allt h\u00e5rdare mot Indien och de som drabbas h\u00e5rdast \u00e4r de fattiga och s\u00e5rbara. Samtidigt \u00f6kar siffrorna \u00f6ver antalet kvinnor som f\u00f6rsvinner i landet.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Trots att Sundarban-deltat i den indiska delstaten V\u00e4stbengalen ligger avl\u00e4gset och fr\u00e4mst \u00e4r tillg\u00e4ngligt via b\u00e5t har regionen blivit ett nav f\u00f6r m\u00e4nniskohandlare. De beger sig hit f\u00f6r att med falska f\u00f6respeglingar locka med sig bybor, vars fr\u00e4msta inkomstk\u00e4llor \u00e4r fiske, jordbruk, insamling av ved och tillverkning av honung.<\/p>\n

Den extrema fattigdomen i kombination med klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, erosion, \u00f6versv\u00e4mningar och stigande havsniv\u00e5er har gjort det l\u00e4ttare att locka med sig kvinnor och barn som sedan riskerar att uts\u00e4ttas f\u00f6r prostitution under tv\u00e5ng, tv\u00e5ngsgifterm\u00e5l eller barnarbete.<\/p>\n

H\u00e4r lever krokodiler, giftiga ormar och den bengaliska tigern. Och p\u00e5 senare \u00e5r har klimatf\u00f6r\u00e4ndringar tillsammans med olika ekonomiska projekt inne i v\u00e4rldens st\u00f6rsta mangroveskogar lett till ekologiska katastrofer, som i sin tur \u00f6kat de ov\u00e4lkomna kontakterna mellan farliga djur och m\u00e4nniskor.<\/p>\n

I takt med att deras habitat g\u00e5tt f\u00f6rlorade har fler d\u00f6dliga tigerattacker drabbat bybor som r\u00f6r sig i skogarna i jakt p\u00e5 ved och andra inkomstbringande naturresurser.<\/p>\n

F\u00f6rra \u00e5ret genomf\u00f6rde Indiens myndighet f\u00f6r brottsstatistik, NCRB, en nationell studie \u00f6ver hur m\u00e5nga m\u00e4nniskor som rapporteras som saknade i landet. Statistiken visade att V\u00e4stbengalen, tillsammans med Maharashtra och Madhya Pradesh, \u00e4r de tre delstater d\u00e4r allra flest kvinnor uppgavs ha f\u00f6rsvunnit mellan 2016 och 2018. I alla dessa delstater har siffrorna \u00f6ver antalet kvinnor som rapporterats som saknade \u00f6kat varje \u00e5r, och 2018 l\u00e5g den p\u00e5 runt 30\u00a0000 fall per delstat.<\/p>\n

I Sundarban har \u00e5terkommande \u00f6versv\u00e4mningar slagit h\u00e5rt mot befolkningens f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter, men ocks\u00e5 f\u00e5tt stora sociala konsekvenser. M\u00e5nga familjer har av ekonomiska sk\u00e4l tvingats skicka iv\u00e4g sina barn f\u00f6r att arbeta i st\u00e4derna, eller i fabriker.<\/p>\n

M\u00e4nniskohandlare utnyttjar situationen genom att agera som p\u00e5st\u00e5dda jobbrekryterare, eller genom att lova flickor m\u00f6jligheten till ett b\u00e4ttre liv genom gifterm\u00e5l. I m\u00e5nga fall slutar det i st\u00e4llet med att flickorna utnyttjas i prostitution, medan andra blir sv\u00e5rt exploaterade som hembitr\u00e4den, i bland s\u00e5 l\u00e5ngt bort som i Mellan\u00f6stern.<\/p>\n

Kustlinjen i Sundarban kryper hela tiden l\u00e4ngre upp och forskare menar att en stor del av markerna kommer att ha f\u00f6rsvunnit under vatten inom 25 \u00e5rs tid.<\/p>\n

L\u00e4ngre norrut, i delstaten Assam, lever m\u00e5nga som internflyktingar i l\u00e4ger efter att deras mark svepts bort av erosion eller \u00f6versv\u00e4mningar. I omr\u00e5det Bhuragaon har n\u00e4rmare 40 byar f\u00f6rsvunnit p\u00e5 grund av erosion.<\/p>\n

En studie<\/a> gjord av Michael Gerrard vid Columbia-universitetet pekar p\u00e5 sambandet mellan vattenrelaterade kriser, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och \u00f6kande m\u00e4nniskohandel, och f\u00f6rutsp\u00e5r att det \u00e4r ett samband som kommer att f\u00f6rv\u00e4rras med tiden.<\/p>\n

\u00c4ven FN:s generalsekreterare Ant\u00f3nio Guterres har varnat f\u00f6r att klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, naturkatastrofer och fattigdom \u00e4r faktorer som \u00f6kar m\u00e4nniskors s\u00e5rbarhet f\u00f6r trafficking.<\/p>\n