{"id":21615,"date":"2020-05-25T08:21:32","date_gmt":"2020-05-25T08:21:32","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21615"},"modified":"2020-05-25T08:21:32","modified_gmt":"2020-05-25T08:21:32","slug":"ekologiska-odlingar-lyfte-kvinnliga-bonder-i-peru","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/05\/25\/ekologiska-odlingar-lyfte-kvinnliga-bonder-i-peru\/","title":{"rendered":"Ekologiska odlingar lyfte kvinnliga b\u00f6nder i Peru"},"content":{"rendered":"

Huasao, Peru, 200525 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Trots att de \u00e4r utsatta f\u00f6r or\u00e4ttvisa villkor spelar kvinnliga b\u00f6nder en avg\u00f6rande roll f\u00f6r matproduktionen i Peru. Men i Anderna har kvinnornas st\u00e4llning st\u00e4rkts genom en satsning p\u00e5 ekologisk matproduktion.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 Vi odlar nyttig och god mat utan n\u00e5gon hj\u00e4lp av kemikalier, s\u00e4ger Pascuala Ninantay, som bor i den lilla orten Huasao, som \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 det andinska h\u00f6glandet.<\/p>\n

Denna morgon arbetar hon tillsammans med sina kvinnliga kollegor, som ocks\u00e5 tillh\u00f6r urfolksgruppen quecha, med tillverkningen av ett ekologiskt g\u00f6dningsmedel som bland annat best\u00e5r av \u00f6verblivna jordbruksprodukter.<\/p>\n

Sedan ska det ligga och j\u00e4sa i en st\u00e4ngd trumma i ett par m\u00e5nader, innan kvinnorna delar upp det f\u00f6r anv\u00e4ndning p\u00e5 sina odlingar. Tillverkningen av det ekologiska g\u00f6dningsmedlet \u00e4r bara en av flera tekniker kvinnorna numera anv\u00e4nder sig av i produktionen av mat som b\u00e5de \u00e4r nyttig f\u00f6r m\u00e4nniskor och milj\u00f6.<\/p>\n

I Peru finns det n\u00e4stan 700\u00a0000 kvinnliga b\u00f6nder som st\u00e4lls inf\u00f6r st\u00f6rre sv\u00e5righeter \u00e4n sina manliga kollegor i fr\u00e5ga om tillg\u00e5ngen till marker, vatten och krediter.<\/p>\n

Sociologen Elena Villanueva arbetar f\u00f6r Flora Tristan center f\u00f6r peruanska kvinnor \u2013 en organisation som under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren drivit ett projekt f\u00f6r att st\u00e4rka de kvinnliga b\u00f6nderna i Huasao och i n\u00e4rliggande regioner. Och det \u00e4r ett projekt som gett stora resultat, s\u00e4ger hon:<\/p>\n

\u2013 Vi har under denna tid sett hur mycket starkare de kvinnor vi st\u00f6ttar har blivit genom att de blivit mer medvetna om sina r\u00e4ttigheter och f\u00e5tt kunskaper om hur ekologisk odling g\u00e5r till. Trots att de lever i en milj\u00f6 som k\u00e4nnetecknas av machokultur har de b\u00f6rjat f\u00e5 ett erk\u00e4nnande f\u00f6r ett arbete som tidigare var osynliggjort, s\u00e4ger Elena Villanueva till IPS.<\/p>\n

Kvinnorna uppger att deras m\u00e5l \u00e4r att producera mat som varken skadar m\u00e4nniskor eller natur.<\/p>\n

\u2013 Vi f\u00f6rs\u00f6ker se till att det finns en variation av mat som alltid \u00e4r tillg\u00e4nglig, samtidigt som vi tar hand om v\u00e5ra jordar, vattenresurserna, v\u00e4xterna, tr\u00e4den och luften, s\u00e4ger Pascuala Ninantay.<\/p>\n

Hennes kollega Juana Gallegos s\u00e4ger att de numera inte anv\u00e4nder sig av n\u00e5gra kemiska tillsatser, n\u00e5got de tidigare trodde var n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att driva fram ordentliga sk\u00f6rdar.<\/p>\n

\u2013 Men det st\u00e4mde inte. Nu kan vi med v\u00e5rt eget g\u00f6dningsmedel odla sallad, tomater, mangold, kron\u00e4rtskockor, r\u00e4disor och stora, vackra, delikata gr\u00f6nsaker. Och allt \u00e4r ekologiskt.<\/p>\n

Elena Villanueva menar att de nya odlingsmetoderna, och valen av r\u00e4tt gr\u00f6dor, dessutom har st\u00e4rkt kvinnorna och deras familjer f\u00f6r att de b\u00e4ttre ska kunna st\u00e5 emot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter.<\/p>\n

Dessutom har kvinnorna f\u00e5tt ett \u00f6verskott av sina odlingar som de numera kan s\u00e4lja p\u00e5 den lokala marknaden.<\/p>\n

Nu har coronakrisen satt stopp f\u00f6r str\u00f6mmen av turister som vanligtvis kommer till Huasao, men f\u00f6r de kvinnliga b\u00f6nderna g\u00e5r arbetet p\u00e5 f\u00e4lten vidare som vanligt.<\/p>\n

Pascuala Ninantay ber\u00e4ttar att hennes man, liksom m\u00e5nga andras, till en b\u00f6rjan motsatte sig att kvinnorna engagerade sig i projektet.<\/p>\n

\u2013 Men n\u00e4r de ins\u00e5g att vi kunde spara in pengar p\u00e5 matink\u00f6p och bidra med egna inkomster ins\u00e5g de att det arbete vi utf\u00f6r \u00e4r viktigt, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

De flesta m\u00e4nnen i Huasao arbetar inte p\u00e5 \u00e5krarna utan bland annat inom byggindustrin i staden Cuzco, som ligger tv\u00e5 mil bort, eller \u00e4nnu l\u00e4ngre bort som s\u00e4songsarbetare.<\/p>\n

\u00c5krarna ansvarar d\u00e4rf\u00f6r kvinnorna f\u00f6r, trots att de oftast \u00e4r deras m\u00e4n som st\u00e5r som mark\u00e4gare. De kvinnor som ing\u00e5r i projektet har dock kunnat \u00f6ka sina sk\u00f6rdar s\u00e5 pass mycket att de inte l\u00e4ngre bara odlar f\u00f6r husbehov, utan \u00e4ven kunnat f\u00e5 egna inkomster.<\/p>\n

\u2013 Vi vill att hela regionen satsar p\u00e5 ekologiska odlingar, dels f\u00f6r att hj\u00e4lpa naturen, men ocks\u00e5 f\u00f6r att se till att familjerna b\u00e5de p\u00e5 landsbygden och i st\u00e4derna f\u00e5r tillg\u00e5ng till nyttig mat, s\u00e4ger Juana Gallegos.<\/p>\n