{"id":21317,"date":"2020-03-16T10:21:12","date_gmt":"2020-03-16T10:21:12","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21317"},"modified":"2020-03-16T10:21:12","modified_gmt":"2020-03-16T10:21:12","slug":"nya-former-av-slavarbete-i-brasilien","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/03\/16\/nya-former-av-slavarbete-i-brasilien\/","title":{"rendered":"Nya former av slavarbete i Brasilien"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 200316 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Flera hundratusentals m\u00e4nniskor ber\u00e4knas arbeta under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden i Brasilien. Men trots insatser f\u00f6r att bek\u00e4mpa slavarbete menar experter att problemen inte minskar \u2013 utan snarare \u00e4ndrar karakt\u00e4r och sprider sig till nya sektorer.<\/strong><\/p>\n

Slavarbetet har tagit sig nya former, s\u00e4ger Ivanete da Silva Sousa, som har l\u00e5ngvarig erfarenhet av fenomenet i Brasilien. Hon s\u00e4ger till IPS att det handlar om \u201den farsot\u201d som spridit sig fr\u00e5n olika jordbruksrelaterade arbetsplatser till att i dag \u00e4ven omfatta bland annat bygg- och textilindustrin.<\/p>\n

Hon var 1996 en av grundarna av m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen CDVDH, och har sedan dess bevakat utvecklingen av det moderna slaveri som enligt brasilianska lagar k\u00e4nnetecknas av tv\u00e5ngsarbete, l\u00e5nga arbetsdagar, ov\u00e4rdiga f\u00f6rh\u00e5llanden och begr\u00e4nsad r\u00f6relsefrihet f\u00f6r arbetarna.<\/p>\n

Organisationen bildades i staden A\u00e7ailandia i v\u00e4stra Brasilien, som anses utg\u00f6ra en knutpunkt f\u00f6r verksamheten \u2013 d\u00e4r arbetare utnyttjas f\u00f6r att producera tr\u00e4kol till st\u00e5lindustrin. Staden ligger ocks\u00e5 n\u00e4ra delstaterna Maranh\u00e3o, d\u00e4r m\u00e5nga arbetare rekryteras, samt Par\u00e1, en region i Amazonas d\u00e4r m\u00e5nga tvingas arbeta under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

M\u00e5nga f\u00f6retag exploaterar ocks\u00e5 sin personal h\u00e5rt med hj\u00e4lp av en lag\u00e4ndring som inf\u00f6rdes 2017 och som inneb\u00e4r att arbetsgivare kan tvinga personalen till m\u00e5nga timmars \u00f6vertid och fr\u00e5ntar dem r\u00e4tten till lediga dagar \u2013 utan att betala \u00f6vertidsers\u00e4ttning.<\/p>\n

\u2013 Arbetstimmarna blir bara fler, medan de aldrig f\u00e5r kompensation i form av extra ledighet, som lagen f\u00f6reskriver, s\u00e4ger Ivanete da Silva Sousa till IPS.<\/p>\n

Hon menar att lag\u00e4ndringen, som sades vara en anpassning till dagens ekonomiska verklighet, gav m\u00f6jlighet att \u201dmodernisera\u201d slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

\u2013 Och det blev sv\u00e5rare att uppt\u00e4cka.<\/p>\n

Den australiska stiftelsen Minderoo har granskat den globala situationen och kommit fram till att det finns drygt 40 miljoner m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden som lever under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden, varav n\u00e4stan 25 miljoner \u00e4r utsatta f\u00f6r tv\u00e5ngsarbete. I Brasilien ans\u00e5gs antalet uppg\u00e5 till 369\u00a0000 m\u00e4nniskor<\/a> 2016, enligt granskningen, som gjorts i samarbete med FN-organen ILO och IOM.<\/p>\n

I Brasilien har den katolska organisationen CPT sammanst\u00e4llt data fr\u00e5n 1995, d\u00e5 problemen med slavarbete b\u00f6rjade bek\u00e4mpas systematiskt, \u00e4nda fram till nutid. Under denna 25-\u00e5riga period har myndigheterna lyckats frita n\u00e4stan 55\u00a0000 m\u00e4nniskor som arbetat under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden. Flest uppt\u00e4cktes mellan 2003 och 2010, d\u00e5 n\u00e4rmare tre tusen personer om \u00e5ret kunde fritas. Sedan dess har insatserna minskat och siffrorna hela tiden sjunkit och l\u00e5g i fjol p\u00e5 lite drygt ett tusen personer.<\/p>\n

Till en b\u00f6rjan var insatserna fr\u00e4mst koncentrerade p\u00e5 jordbruk i Amazonas, men med tiden har det ocks\u00e5 handlat om arbetsplatser inne i st\u00e4derna.<\/p>\n

Xavier Plassat vid CPT s\u00e4ger till IPS att statistiken m\u00e5ste studeras med f\u00f6rsiktighet. Att s\u00e5 m\u00e5nga kunde fritas under \u00e5rhundradets f\u00f6rsta decennium beror fr\u00e4mst p\u00e5 att inspektionerna d\u00e5 var inriktade mot sockerr\u00f6rsindustrin, d\u00e4r hundratals m\u00e4nniskor som arbetade under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden kunde uppt\u00e4ckas vid ett och samma tillf\u00e4lle. Sedan dess har arbetet inom sockerr\u00f6rsindustrin till stora delar mekaniserats.<\/p>\n

FN:s globala h\u00e5llbarhetsm\u00e5l sl\u00e5r fast att v\u00e4rldens l\u00e4nder ska genomdriva \u201domedelbara och effektiva \u00e5tg\u00e4rder\u201d f\u00f6r att f\u00e5 bort tv\u00e5ngsarbeten, m\u00e4nniskohandel och de v\u00e4rsta formerna av barnarbete. Xavier Plassat, som samordnar CPT:s insatser mot slavarbete, s\u00e4ger att m\u00e5ls\u00e4ttningar haft vissa positiva effekter. Men han anser ocks\u00e5 att Brasiliens regering p\u00e5 senare \u00e5r tycks ha gl\u00f6mt bort landets \u00e5taganden i enlighet med h\u00e5llbarhetsm\u00e5len.<\/p>\n

Han s\u00e4ger att man inom tr\u00e4kolindustrin har lyckats minska problemen, tack vare att arbetsplatserna utsatts f\u00f6r \u00e5terkommande inspektioner. En annan orsak \u00e4r att det handlar om en industri som drabbats h\u00e5rt av en marknadskris.<\/p>\n

Men Xavier Plassat p\u00e5pekar ocks\u00e5 att den fortsatta ekonomiska krisen i Brasilien, som nu \u00e4r inne p\u00e5 sitt femte \u00e5r, har lett till en h\u00f6g arbetsl\u00f6shet. Vilket i sin tur gjort att arbetare blivit mindre ben\u00e4gna att anm\u00e4la exploatering, eftersom de blivit \u00e4nnu mer r\u00e4dda om sina inkomster, \u00e4ven n\u00e4r de tvingas tj\u00e4na dem under fruktansv\u00e4rda f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

Dessutom menar Xavier Plassat att vissa arbetsgivare har \u00e4ndrat strategi f\u00f6r att undkomma att bli uppt\u00e4ckta.<\/p>\n

\u2013 De utnyttjar mindre grupper av arbetare som f\u00e5r utf\u00f6ra uppgifter under en kort period, f\u00f6r att undvika att bli uppt\u00e4ckta.<\/p>\n

Arbetsgivarna har enligt honom \u00e4ven slutat med att transportera stora grupper av arbetare l\u00e5nga str\u00e4ckor, f\u00f6r att undvika att bli p\u00e5komna.<\/p>\n

Allt detta har enligt Xavier Plassat lett till att f\u00e4rre personer som tvingas arbeta under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden uppt\u00e4cks i dag. Av det sk\u00e4let borde insatserna mot exploateringen uppdateras.<\/p>\n

\u2013 Det beh\u00f6vs smartare inspektioner, d\u00e4r man exempelvis granskar f\u00f6retagens bokf\u00f6ring, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Brasiliens regering har minskat de statliga anslagen till myndigheterna som bek\u00e4mpar slavarbetet. Men inspektionerna genomf\u00f6rs fortfarande, tack vare att lokala myndigheter i vissa delstater har prioriterat arbetet.<\/p>\n

Samtidigt betonar de organisationer som k\u00e4mpar mot det moderna slaveriet att det finns ett stort behov av att ocks\u00e5 arbeta med f\u00f6rebyggande insatser. Det handlar bland annat om att motverka den utsatthet och brist p\u00e5 alternativ som leder till att m\u00e4nniskor hamnar i klorna p\u00e5 skrupelfria arbetsgivare, och att erbjuda personer som tidigare har blivit utnyttjade den utbildning de beh\u00f6ver f\u00f6r att de inte ska r\u00e5ka illa ut igen.<\/p>\n