{"id":21262,"date":"2020-03-02T09:37:28","date_gmt":"2020-03-02T09:37:28","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21262"},"modified":"2020-03-02T09:37:28","modified_gmt":"2020-03-02T09:37:28","slug":"turismen-forsvinner-nar-klimatet-forandras","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/03\/02\/turismen-forsvinner-nar-klimatet-forandras\/","title":{"rendered":"Turismen f\u00f6rsvinner n\u00e4r klimatet f\u00f6r\u00e4ndras"},"content":{"rendered":"

Jampui Hills, Indien, 200302 (IPS) \u2013 F\u00f6r\u00e4ndringar i klimatet har bidragit till att de unika apelsinodlingarna i nord\u00f6stra Indien f\u00f6rsvunnit n\u00e4stan helt. Odlingarna och turismen var en g\u00e5ng viktiga inkomstk\u00e4llor.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r en besvikelse. Jag hade h\u00f6rt s\u00e5 mycket om apelsinlundarna i Jampui. Min far beskrev det som guld mot de gr\u00f6na kullarna. Men allt jag har sett \u00e4r arekapalmer, s\u00e4ger 26-\u00e5rige Hillol Datta, som rest i tv\u00e5 dagar fr\u00e5n Calcutta till Jampui Hills i nord\u00f6stra Indien.<\/p>\n

I \u00e5rtionden har platsen varit k\u00e4nd f\u00f6r sina apelsiner som vunnit m\u00e5nga priser f\u00f6r sin goda smak.<\/p>\n

Sedan 1960-talet har det odlats apelsiner i Jampui Hills. Verksamheten fick ett uppsving under 1980-talet n\u00e4r n\u00e4stan alla byar i trakten b\u00f6rjade odla frukten. Odlingarna blev m\u00e5nga m\u00e4nniskors huvudsakliga inkomstk\u00e4lla.<\/p>\n

Sedan apelsiner b\u00f6rjade odlas under 1960-talet har de lockat b\u00e5de handlare och turister till omr\u00e5det. Tidigare fanns det en \u00e5rlig apelsinfestival h\u00e4r.<\/p>\n

\u2013 Mina apelsiner s\u00e5ldes alltid direkt fr\u00e5n tr\u00e4det till handlare fr\u00e5n Assam, s\u00e4ger Zoram Sailo som under 30 \u00e5r odlat apelsiner.<\/p>\n

Den 67-\u00e5rige odlaren fr\u00e5n byn Tlangsang hade en kundkrets som \u00e5terkom regelbundet och som brukade ta en rundtur i frukttr\u00e4dg\u00e5rden.<\/p>\n

\u2013 Vart och ett av mina tr\u00e4d gav mig en inkomst p\u00e5 5\u00a0000 rupier (drygt 675 kronor), ibland till och med mer. S\u00e5 i genomsnitt brukade jag tj\u00e4na 150\u00a0000 rupier (drygt 20\u00a0200 kronor).<\/p>\n

Det \u00e4r en ansenlig summa i Indien. Men runt 2008 b\u00f6rjade Zoram Sailos inkomster minska n\u00e4r tr\u00e4den i apelsinlunden b\u00f6rjade d\u00f6 efter att ha drabbats av bladm\u00f6gel som missf\u00e4rgar bladen, f\u00f6rsvagar tr\u00e4den och g\u00f6r att frukten faller till marken. F\u00f6r fyra \u00e5r sedan gav Zoram Sailo till slut upp efter att han under flera \u00e5r hade drabbats av att frukter g\u00e5tt f\u00f6rlorade och apelsintr\u00e4d d\u00f6tt. Sedan dess odlar han arekan\u00f6tter i st\u00e4llet<\/p>\n

Debaprasad Sarkar, som har ansvar f\u00f6r jordbruksfr\u00e5gor i staden Agartala i den indiska delstaten Tripura, ber\u00e4ttar att bladm\u00f6gel sprids i luften men att det g\u00e5r att f\u00e5 kontroll \u00f6ver problemen, om en hel by besprutas fr\u00e5n ovan. Men odlare i Jampui har inte haft resurser f\u00f6r att kunna bek\u00e4mpa m\u00f6glet. M\u00e5nga i omr\u00e5det s\u00e4ger att det f\u00f6r\u00e4ndrade klimatet har lett till att bladm\u00f6glet spritts utom kontroll och lett till massd\u00f6d bland apelsintr\u00e4den.<\/p>\n

\u2013 I januari i \u00e5r hade vi temperaturer mitt p\u00e5 dagen s\u00e5 h\u00f6ga som 25 grader Celsius. Vi upplever v\u00e4rmeb\u00f6ljor i oktober, som normalt sett \u00e4r en fuktig \u00e5rstid. F\u00f6rr brukade stormarna dra in under sommaren och de kraftiga regnen kom i juni eller juli. Nu har vi stormar \u00e5ret runt. S\u00e5 vi vet inte om bladm\u00f6glet kom f\u00f6rst eller om v\u00e4dret har orsakat detta, s\u00e4ger Dockchoro Reang, en pensionerad l\u00e4rare fr\u00e5n byn Phuldungsei.<\/p>\n

En studie som har gjorts av Feroze Mohammad Sheikh vid Central Agricultural University i Manipur belyser hur temperaturerna stigit och klimatet f\u00f6r\u00e4ndrats i Jampui Hills. Monsunperioden har f\u00f6rsenats, temperaturerna har stigit och svala vindar f\u00f6rsvunnit. Allt detta verkar ha bidragit till allt st\u00f6rre problem med bladm\u00f6gel och d\u00f6da tr\u00e4d.<\/p>\n

Lokala politiker k\u00e4nner till problemen med f\u00f6rlorade apelsinsk\u00f6rdar. Vid en presskonferens i Agartala nyligen f\u00f6rklarade delstatens jordbruksminister Pranajit Singha Roy att odlingen av apelsiner i Jampui i princip har upph\u00f6rt.<\/p>\n

\u2013 \u00c4ven om apelsiner odlas p\u00e5 andra h\u00e5ll i delstaten finns det inga som smakar s\u00e5 som apelsinerna fr\u00e5n Jampui, sade han.<\/p>\n

F\u00f6r att hj\u00e4lpa de drabbade odlarna har delstatsregeringen gett bidrag och tekniskt st\u00f6d f\u00f6r att de ska kunna b\u00f6rja odla arekan\u00f6tter i st\u00e4llet. Det \u00e4r en del av ett nationellt program kallat Mahatma Gandhi National Rural Employment Guarantee Scheme, d\u00e4r odlarna \u00e4r garanterade en minimil\u00f6n 100 dagar om \u00e5ret.<\/p>\n

Debaprasad Sarkar ber\u00e4ttar att de 200 personer som fortfarande har apelsinodlingar har f\u00e5tt ett ekonomiskt bidrag p\u00e5 15\u00a0000 rupier (drygt 2\u00a0000 kronor).<\/p>\n

Delstaten Tripura har en fem\u00e5rig plan f\u00f6r att fr\u00e4mja odlingen av arekan\u00f6tter, fr\u00e4mst i Jampui Hills. I genomsnitt kan n\u00f6tterna sk\u00f6rdas tre till fyra g\u00e5nger om \u00e5ret och ett enda tr\u00e4d kan ge 200 till 300 kilo n\u00f6tter. Ett kilo kan s\u00e4ljas f\u00f6r 300 rupier (drygt 40 kronor). Med en efterfr\u00e5gan \u00e5ret runt, b\u00e5de i n\u00e4romr\u00e5det och andra regioner, hoppas odlarna att deras ekonomiska sv\u00e5righeter snart ska vara \u00f6ver.<\/p>\n

F\u00f6r turismsektorn \u00e4r dock de sv\u00e5ra tiderna l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver. N\u00e4r apelsinlundarna inte finns kvar f\u00f6rsvinner viktiga inkomster. Ranja Sen, 38, har k\u00f6rt runt turister i Jampui Hills i \u00f6ver tio \u00e5r. Under h\u00f6gs\u00e4song brukade han tj\u00e4na mellan 7\u00a0000 och 8\u00a0000 rupier (omkring 1\u00a0000 kronor) p\u00e5 varje tur d\u00e4r han tog runt turister som vanligtvis ville stanna en natt eller tv\u00e5 i bergen.<\/p>\n

\u2013 Tidigare brukade turister bes\u00f6ka frukttr\u00e4dg\u00e5rdar och marknader f\u00f6r att k\u00f6pa apelsiner. Nu \u00e5ker de direkt till Beliangcchip, den h\u00f6gsta punkten i omr\u00e5det, och direkt hem. S\u00e5 jag tj\u00e4nar bara 2\u00a0000 till 3\u00a0000 rupier (mellan 270 och 400 kronor), s\u00e4ger Ranja Sen till IPS.<\/p>\n

Lokala matst\u00e4llen som en g\u00e5ng var popul\u00e4ra bland turister f\u00e5r nu k\u00e4mpa f\u00f6r att \u00f6verleva.<\/p>\n

\u2013 Aff\u00e4rerna g\u00e5r d\u00e5ligt eftersom vi knappt har n\u00e5gra kunder, s\u00e4ger Lalnun Puii som har en liten restaurang i Vanghmun, den st\u00f6rsta byn i Jampui Hills.<\/p>\n

F\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig har hon nu b\u00f6rjat att s\u00e4lja torkad ved fr\u00e5n apelsintr\u00e4d.<\/p>\n

\u2013 Arekan\u00f6tter kanske \u00e4r bra, men det \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att vi ska f\u00e5 tillbaka v\u00e5ra kunder, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n