{"id":21232,"date":"2020-02-27T08:28:10","date_gmt":"2020-02-27T08:28:10","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21232"},"modified":"2020-02-27T08:28:10","modified_gmt":"2020-02-27T08:28:10","slug":"forskning-avgorande-for-snabbvaxande-afrika","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/02\/27\/forskning-avgorande-for-snabbvaxande-afrika\/","title":{"rendered":"Forskning avg\u00f6rande f\u00f6r snabbv\u00e4xande Afrika"},"content":{"rendered":"

Bulawayo, 200227 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Afrikas befolkning ber\u00e4knas f\u00f6rdubblas inom de kommande 40 \u00e5ren vilket inneb\u00e4r att matproduktionen m\u00e5ste \u00f6ka. Men kontinentens politiker har inte f\u00f6rst\u00e5tt hur viktig forskningen \u00e4r f\u00f6r att kunna m\u00f6ta de v\u00e4xande behoven, s\u00e4ger en av Afrikas fr\u00e4msta jordbruksforskare till IPS.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Kritiken kommer fr\u00e5n Nteranya Sanginga som \u00e4r generalsekreterare f\u00f6r forskningsinstitutet IITA, som \u00e4r baserat i Ibadan i Nigeria. IITA har med hj\u00e4lp av forskning och innovationer bidragit med satsningar som har gett m\u00e4nniskor en \u00f6kad tillg\u00e5ng p\u00e5 b\u00e5de mat och inkomster. Sedan forskningsinstitutet bildades f\u00f6r 50 \u00e5r sedan har man exempelvis utvecklat nya och f\u00f6rb\u00e4ttrade varianter av bland annat kassava, b\u00f6nor, majs, bananer och jams.<\/p>\n

Nteranya Sanginga s\u00e4ger till IPS att forskningsinvesteringarna generellt \u00e4r mycket l\u00e5ga i Afrika.<\/p>\n

\u2013 Och \u00e4n v\u00e4rre \u00e4r det n\u00e4r det g\u00e4ller jordbruksforskning, eftersom ledarna inte f\u00f6rst\u00e5r hur viktigt detta \u00e4r. Som det \u00e4r i dag skulle den afrikanska jordbruksforskning f\u00f6rsvinna om IITA f\u00f6rsvann, s\u00e4ger Nteranya Sanginga.<\/p>\n

Han kommer fr\u00e5n Kongo-Kinshasa och har varit engagerad i en rad olika forskningsprojekt inriktade p\u00e5 jordbruk och utveckling. F\u00f6r att kunna bek\u00e4mpa fattigdom och hunger borde kontinenten satsa mycket mer p\u00e5 forskningen, menar han och till\u00e4gger att det \u00e4r de unga som kommer att vara avg\u00f6rande f\u00f6r den framtida tillg\u00e5ngen p\u00e5 mat.<\/p>\n

I samband med ett toppm\u00f6te om n\u00e4ringsfr\u00e5gor som nyligen h\u00f6lls i Etiopien uppmanade Afrikanska utvecklingsbankens chef Akinwumi Adesina kontinenten att investera i utbildning av de unga f\u00f6r att dessa med hj\u00e4lp av ny teknik ska kunna omvandla den afrikanska matproduktionen och skapa nya arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n

Inom 40 \u00e5r v\u00e4ntas den afrikanska befolkningen vara dubbelt s\u00e5 stor som nu och uppg\u00e5 till 2,5 miljarder, vilket betyder att l\u00e4nderna m\u00e5ste f\u00e5 fram mer mat och m\u00e5nga nya arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n

Samtidigt uppger utvecklingsbanken att kontinentens ekonomi forts\u00e4tter att v\u00e4xa. Enligt V\u00e4rldsbanken har det afrikanska jordbruket mycket stor utvecklingspotential \u2013 men f\u00f6r att lyckas kr\u00e4vs att flera hinder \u00f6verbryggas – d\u00e4ribland den svaga infrastrukturen, b\u00f6ndernas bristande tillg\u00e5ng p\u00e5 krediter, bra uts\u00e4de och teknisk utrustning.<\/p>\n

Alliansen f\u00f6r en gr\u00f6n revolution i Afrika, Agra, har ber\u00e4knat att kontinentens l\u00e4nder m\u00e5ste investera upp emot 400 miljarder dollar i jordbruket under kommande tio \u00e5ren f\u00f6r att kunna m\u00f6ta behovet av mat.<\/p>\n

Hittills har 44 av Afrikas l\u00e4nder undertecknat avtalet CAADP, som syftar till att ut\u00f6ka satsningarna p\u00e5 jordbruket, och enligt vilket l\u00e4nderna ska ha som m\u00e5ls\u00e4ttning att l\u00e4gga motsvarande en tiondel av sina budgetar p\u00e5 jordbrukssatsningar. \u00d6verenskommelsen gjordes efter den s\u00e5 kallade Maputo-deklarationen, som sl\u00f6ts 2003.<\/p>\n

Men Nteranya Sanginga menar att kontinentens politiker inte lever som de l\u00e4r.<\/p>\n

\u2013 De regeringar vi har skulle beh\u00f6va \u00e4ndra inst\u00e4llning fullst\u00e4ndigt. Med stor sannolikhet betraktar 90 procent av v\u00e5ra ledare jordbruket som en social aktivitet, d\u00e4r det fr\u00e4mst ses som en pl\u00e5ga f\u00f6rknippad med armod. De h\u00e4vdar att jordbruket \u00e4r prioriterat f\u00f6r att l\u00f6sa v\u00e5ra problem, men vi investerar inte i det. Och den inst\u00e4llningen m\u00e5ste helt f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n

Enligt Nteranya Sanginga \u00e4r det bara tv\u00e5 l\u00e4nder p\u00e5 kontinenten som sticker ut genom att satsa en stor del av sina resurser p\u00e5 jordbruket \u2013 Etiopien och Rwanda.<\/p>\n

Han menar att satsningar \u00e4ven skulle inneb\u00e4ra fler arbetstillf\u00e4llen, och lyfter fram Nigeria som ett exempel, ett land som bland annat importerar ris fr\u00e5n Thailand och vete fr\u00e5n USA.<\/p>\n

\u2013 Det betyder att vi exporterar jobb till producenter i Thailand och USA i st\u00e4llet f\u00f6r att skapa jobb h\u00e4r. Detta trots att vi har bevisat att vi kan producera ris och vete. V\u00e5ra ledare f\u00f6rst\u00e5r inte att alla andra kontinenter har utvecklats genom jordbruket.<\/p>\n

IITA betonar behovet av att se p\u00e5 jordbruket som en aff\u00e4rsm\u00f6jlighet. Nteranya Sanginga s\u00e4ger att det sannolikt inte g\u00e5r att uppn\u00e5 n\u00e5gra mirakel i Afrika, utan att det handlar om l\u00e4ra av andra. Som exempel n\u00e4mner han ett system med \u201dsmarta subventioner\u201d i Nigeria d\u00e4r b\u00f6nder i st\u00e4llet f\u00f6r bidrag har f\u00e5tt tillg\u00e5ng till utrustning och insatsvaror.<\/p>\n

\u2013 Det m\u00e5ste g\u00e5 att hitta metoder f\u00f6r att hj\u00e4lpa b\u00f6nderna att investera i jordbruken, och f\u00f6r det kr\u00e4vs ledarskap och politiska satsningar, sl\u00e5r Nteranya Sanginga fast.<\/p>\n