{"id":21204,"date":"2020-02-20T06:16:46","date_gmt":"2020-02-20T06:16:46","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21204"},"modified":"2020-02-20T06:16:46","modified_gmt":"2020-02-20T06:16:46","slug":"fler-varmeboljor-kan-sta-indien-mycket-dyrt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/02\/20\/fler-varmeboljor-kan-sta-indien-mycket-dyrt\/","title":{"rendered":"Fler v\u00e4rmeb\u00f6ljor kan st\u00e5 Indien mycket dyrt"},"content":{"rendered":"<p><strong>New Delhi, 200220 (IPS)\u00a0<\/strong><strong>\u2013 In<\/strong><strong>dien \u00e4r liksom m\u00e5nga andra utvecklingsl\u00e4nder mycket beroende av manuell arbetskraft, d\u00e4r jobbet ofta utf\u00f6rs utomhus. Samtidigt har antalet v\u00e4rmeb\u00f6ljor stigit dramatiskt i Indien \u2013 vilket enligt en ny rapport kan f\u00e5 stora konsekvenser i form av minskande produktivitet.<\/strong><!--more--><\/p>\n<p>\u00c5r 2030 kan v\u00e4rmeb\u00f6ljor komma att kosta Indien upp till 4,5 procent av landets BNP i form av minskad produktivitet, enligt en f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n McKinsey Global Institute, MGI.<\/p>\n<p>I samma rapport konstateras att n\u00e4stan h\u00e4lften av Indiens BNP under 2017 h\u00e4ngde samman med arbete som utf\u00f6rts av personal som blir drabbad i samband med extrema temperaturer. Uppemot tre fj\u00e4rdedelar av landets arbetsstyrka ber\u00e4knas finnas inom s\u00e5dana sektorer, exempelvis inom jordbruket eller byggsektorn.<\/p>\n<p>Och problemen riskerar att f\u00f6rv\u00e4rras med tiden.<\/p>\n<p>\u2013 \u00c5r 2050 v\u00e4ntas vissa delar av Indien att vara utsatt f\u00f6r en s\u00e5dan v\u00e4rme och fuktighet att utomhusarbete rent praktiskt inte g\u00e5r att utf\u00f6ra under n\u00e4stan 30 procent av \u00e5rets arbetstimmar under dagtid, s\u00e4ger Mekala Krishnan, som arbetar f\u00f6r MGI och varit med och skrivit den nya rapporten.<\/p>\n<p>Anjali Jaiswal, som arbetar f\u00f6r Indien-programmet vid den USA-baserade milj\u00f6organisationen <a href=\"https:\/\/www.nrdc.org\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Natural Resources Defense Council<\/a>, s\u00e4ger till IPS att de st\u00e4ndigt nya v\u00e4rmerekorden inneb\u00e4r att utomhuspersonal st\u00e5r vid \u201dklimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas front\u201d.<\/p>\n<p>\u2013 Byggjobbare och andra som arbetar utomhus \u00e4r extremt s\u00e5rbara f\u00f6r extremv\u00e4der.<\/p>\n<p>Antalet v\u00e4rmeb\u00f6ljor som drabbar Indien har \u00f6kat mycket snabbt enligt den officiella statistiken. \u00c5r 1970 f\u00f6rekom det 44 v\u00e4rmeb\u00f6ljor i landet, men siffran f\u00f6r 2017 l\u00e5g p\u00e5 hela 524, innan de sj\u00f6nk n\u00e5got, till 484 under 2018.<\/p>\n<p>I samband med en extrem v\u00e4rmeb\u00f6lja 2015 dog 2\u00a0081 personer. Sedan dess r\u00e4knas d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4rmeb\u00f6ljor in som naturkatastrofer.<\/p>\n<p>I takt med att v\u00e4rme och luftfuktighet stiger sjunker arbetsproduktiviteten eftersom personal m\u00e5ste ta fler och l\u00e4ngre raster f\u00f6r att undvika att drabbas av v\u00e4rmeslag. Dessutom blir arbetarna tr\u00f6ttare<em>.<\/em><\/p>\n<p>I samband med v\u00e4rmeb\u00f6ljan 2015 gav sig forskare ut f\u00f6r att studera hur indiska byggarbetare p\u00e5verkades av de extrema temperaturerna. I en studie rapporterade de flesta arbetare att de blev tr\u00f6tta och utmattade, vissa uppgav att de k\u00e4nde sig omt\u00f6cknade, medan andra drabbades av illam\u00e5ende, svaghet och svimningsk\u00e4nslor. Andra uppgav att deras beslutsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5verkades, och att de var irriterade efter arbetsdagens slut. M\u00e5nga rapporterade att de drabbades av muskelsm\u00e4rtor, som h\u00e4nger samman med stora saltf\u00f6rluster.<\/p>\n<p>Samtidigt var dessa problem inget som byggarbetarna tog upp med ledningen, eftersom de var r\u00e4dda f\u00f6r att det skulle f\u00e5 negativa konsekvenser. Att utebli fr\u00e5n jobbet skulle vara detsamma som att g\u00e5 miste om sin l\u00f6n, enligt arbetarna.<\/p>\n<p>Mekala Krishnan uppger att antalet dagliga arbetstimmar som kommer att g\u00e5 f\u00f6rlorade p\u00e5 grund av minskad produktivitet kommer att stiga med runt 15 procent fram till 2030. Detta riskerar att sl\u00e5 mot landets BNP.<\/p>\n<p>\u00c5r 2030 kommer \u00f6ver h\u00e4lften av v\u00e4rldens befolkning att leva i heta klimat, med risker f\u00f6r att uts\u00e4ttas f\u00f6r h\u00e4lsofarliga temperaturer, enligt den FN-lanserade internationella organisationen <a href=\"https:\/\/www.seforall.org\/our-work\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Sustainable Energy for All<\/a>.<\/p>\n<p>Samtidigt visar den nya rapporten att Indien kan bli ett av de f\u00f6rsta l\u00e4nderna i v\u00e4rlden som drabbas av v\u00e4rmeb\u00f6ljor som kan f\u00e5 d\u00f6dliga konsekvenser f\u00f6r en frisk m\u00e4nniska \u2013 om inte snabba utsl\u00e4ppsminskningar eller andra \u00e5tg\u00e4rder s\u00e4tts in.<\/p>\n<p>Redan i dag d\u00f6r uppskattningsvis 12\u00a0000 m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden \u00e5rligen i samband med v\u00e4rmeb\u00f6ljor. Men V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen, WHO, uppger att den siffran kan komma att uppg\u00e5 till \u00f6ver en kvarts miljon d\u00f6da varje \u00e5r fram\u00e5t 2050, om inte den globala uppv\u00e4rmningen stoppas.<\/p>\n<p>\u2013 L\u00e5nga arbetspass i den heta solen, l\u00e5ga inkomster och d\u00e5lig tillg\u00e5ng till svalka och vatten, ofta i kombination med d\u00e5liga levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden, f\u00f6rsv\u00e5rar situationen ytterligare, s\u00e4ger Anjali Jaiswal.<\/p>\n<p>Mekala Krishnan understryker att det \u00e4r utvecklingsl\u00e4nder som \u00e4r mest hotade av utvecklingen.<\/p>\n<p>\u2013 Fattigare regioner har oftare ett klimat som ligger n\u00e4rmare de fysiska gr\u00e4nserna. De \u00e4r mer beroende av utomhusarbete och av naturens resurser och har ofta mindre finansiella medel f\u00f6r att kunna anpassa sig snabbt, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>Sustainable Energy for All, en satsning som syftar till att alla ska f\u00e5 tillg\u00e5ng till h\u00e5llbara energil\u00f6sningar, sl\u00e5r fast att tillg\u00e5ng p\u00e5 nedkylning inte ska se som en lyx, utan som en r\u00e4ttvisefr\u00e5ga.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/live.staticflickr.com\/65535\/48517647552_e4eb9dca30_o.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">B\u00f6nder, byggarbetare och andra som utf\u00f6r sitt arbete drabbas h\u00e5rt av extrem v\u00e4rme \u2013 men fler v\u00e4rmeb\u00f6ljor har ocks\u00e5 stora ekonomiska konsekvenser. Foto: Manipadma Jena\/IPS<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New Delhi, 200220 (IPS)\u00a0\u2013 Indien \u00e4r liksom m\u00e5nga andra utvecklingsl\u00e4nder mycket beroende av manuell arbetskraft, d\u00e4r jobbet ofta utf\u00f6rs utomhus. Samtidigt har antalet v\u00e4rmeb\u00f6ljor stigit dramatiskt i Indien \u2013 vilket enligt en ny rapport kan f\u00e5 stora konsekvenser i form&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/02\/20\/fler-varmeboljor-kan-sta-indien-mycket-dyrt\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1200,"featured_media":21205,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,18,6,4,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-21204","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arbete","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-halsa","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21204","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1200"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21204"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21204\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21206,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21204\/revisions\/21206"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/21205"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21204"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21204"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21204"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}