{"id":21193,"date":"2020-02-18T10:24:52","date_gmt":"2020-02-18T10:24:52","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21193"},"modified":"2020-02-18T10:24:52","modified_gmt":"2020-02-18T10:24:52","slug":"usa-utmanas-pa-iraks-lukrativa-vapenmarknad","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/02\/18\/usa-utmanas-pa-iraks-lukrativa-vapenmarknad\/","title":{"rendered":"USA utmanas p\u00e5 Iraks lukrativa vapenmarknad"},"content":{"rendered":"<p><strong>New York, 200218 (IPS)\u00a0<\/strong><strong>\u2013 Sedan Saddam Hussein st\u00f6rtades har USA varit Iraks fr\u00e4msta leverant\u00f6r av vapen \u2013 och f\u00f6rs\u00e4ljningen uppg\u00e5r till m\u00e5ngmiljardbelopp. Men nu tycks Irak i h\u00f6gre grad ha b\u00f6rjat leta efter andra leverant\u00f6rer.<\/strong><!--more--><\/p>\n<p>N\u00e4r Saddam Husseins styrde \u00f6ver en av v\u00e4rldens mest auktorit\u00e4ra regimer i det instabila Mellan\u00f6stern brukade amerikanska tidningar rutinm\u00e4ssigt beskriva honom som \u201dIraks starke man\u201d. Men vid ett tillf\u00e4lle ifr\u00e5gasattes uttrycket av en av diktatorns r\u00e5dgivare, som brukade kallas f\u00f6r \u201dSaddams h\u00f6gra hand\u201d, i samband med att en amerikansk journalist bes\u00f6kte landet.<\/p>\n<p>\u201dNej, nej, nej\u201d, sade r\u00e5dgivaren om beskrivningen, omedveten om det engelska spr\u00e5kets nyanser, och tillade att \u201dSaddam \u00e4r ingen stark man. Han \u00e4r den starkaste mannen i Irak\u201d.<\/p>\n<p>Saddam Husseins styrka byggde p\u00e5 en massiv arsenal av vapen, som fr\u00e4mst kom fr\u00e5n det d\u00e5varande Sovjetunionen, men ocks\u00e5 fr\u00e5n Frankrike och Storbritannien.<\/p>\n<p>Men efter att diktatorn st\u00f6rtades 2003 \u00e4r det i f\u00f6rsta hand USA som st\u00e5tt bakom de stora vapenleveranserna till Irak, delvis som bist\u00e5nd och delvis genom direkta ink\u00f6p, p\u00e5pekar Pieter Wezeman, som forskar om vapen och milit\u00e4ra utgifter vid Stockholms fredsforskningsinstitut, Sipri.<\/p>\n<p>Mellan 2003 och 2018 var USA den st\u00f6rsta vapenexport\u00f6ren till Irak. Men \u00e4ven under den perioden anv\u00e4nde sig landet av alternativa leverant\u00f6rer, s\u00e4ger Pieter Wezeman. Det handlade bland annat om ett 40-tal ryska transporthelikoptrar som k\u00f6ptes in mellan 2006 och 2011.<\/p>\n<p>\u2013 Det var sannolikt inte s\u00e5 sv\u00e5rt att integrera dessa bland de v\u00e4pnade styrkorna, eftersom de var av en typ som Irak anv\u00e4nt sig av sedan 1980-talet, n\u00e4r de levererades av Sovjet, s\u00e4ger Pieter Wezeman.<\/p>\n<p>Och vapnen kom till anv\u00e4ndning under diktatorns tid vid makten. I slutet av 1981 befann sig denna korrespondent inl\u00e5st p\u00e5 en fyra timmar l\u00e5ng presskonferens i presidentpalatset i Bagdad, d\u00e4r Saddam Hussein h\u00e5rt kritiserade Iran, det land han l\u00e5g i krig med mellan 1980 och 1988, och Israel \u2013 som tidigare samma \u00e5r hade genomf\u00f6rt en attack mot den irakiska k\u00e4rnkraftreaktorn Osirak.<\/p>\n<p>Och det var med hj\u00e4lp av sin stora vapenarsenal som Irak senare, i augusti 1990, invaderade grannlandet Kuwait och inledde en sju m\u00e5nader l\u00e5ng ockupation som avslutades efter att en USA-ledd koalition tvingat tillbaka de irakiska styrkorna.<\/p>\n<p>Efter att USA invaderat Irak och st\u00f6rtat Saddam Hussein i mars 2003, fick den amerikanska administrationen landet att bli en av USA:s st\u00f6rsta vapenimport\u00f6rer i Mellan\u00f6stern, vid sidan av Saudiarabien, Israel och Egypten. Den amerikanska vapenexporten bestod av allt ifr\u00e5n avancerade stridsflyg och krigsfartyg till milit\u00e4rt st\u00f6d i enlighet med ett strategiskt avtal.<\/p>\n<p>Nyligen rapporterade dock Wall Street Journal att Irak nu \u00f6verv\u00e4ger att k\u00f6pa in ett ryskt luftf\u00f6rsvarssystem, kanske f\u00f6r att trotsa USA, efter att den irakiska regeringen kr\u00e4vt att de 5\u00a0200 amerikanska soldater som finns kvar i landet ska \u00e5terv\u00e4nda hem.<\/p>\n<p>Det \u00e4r ett krav som president Donald Trumps administration v\u00e4grat att g\u00e5 med p\u00e5, vilket i sin tur f\u00e5tt Irak att anklaga USA f\u00f6r att ha kr\u00e4nkt landets suver\u00e4nitet \u2013 fr\u00e4mst beroende p\u00e5 den dr\u00f6narattack som d\u00f6dade den iranske toppgeneralen Qassem\u00a0<em>Soleimani<\/em>\u00a0inne i Irak.<\/p>\n<p>Natalie J. Goldring, expert p\u00e5 s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor och verksam vid Georgetown-universitetet i USA, s\u00e4ger att\u00a0det \u00e4r logiskt att den irakiska regeringen nu spelar ut USA gentemot andra vapenleverant\u00f6rer. Hon menar att b\u00e5de USA och Ryssland \u00e4r inblandade i en kapprustning i Mellan\u00f6stern, och att USA genom sin politik i regionen \u00e4ven skapar nya marknader f\u00f6r landets vapenindustri.<\/p>\n<p>\u2013 I st\u00e4llet borde den amerikanska regeringen arbeta f\u00f6r att minska konflikterna och vapenf\u00f6rs\u00e4ljningarna till denna instabila region, s\u00e4ger Natalie J. Goldring.<\/p>\n<p>Hon p\u00e5pekar att USA fortsatt dominerar v\u00e4rldens vapenexport, och att landet under fyra\u00e5rsperioden fram till 2018 stod bakom 36 procent av den globala f\u00f6rs\u00e4ljningen av konventionella vapen, enligt Sipri.<\/p>\n<p>Under de senaste 15 \u00e5ren har det amerikanska utrikesdepartementet godk\u00e4nt vapenexport till Irak till ett v\u00e4rde av \u00f6ver 22 miljarder dollar.<\/p>\n<p>Pieter Wezeman s\u00e4ger att en f\u00f6r\u00e4ndring dock inleddes under 2012, d\u00e5 Irak b\u00f6rjade komplettera amerikanska vapen med ny avancerad rysk utrustning, bland annat i form av stridshelikoptrar, luftv\u00e4rnssystem, pansarfordon och stridsvagnar.<\/p>\n<p>Enligt Pieter Wezeman f\u00f6rekommer det uppgifter om att Ryssland nyligen erbjudit Irak att k\u00f6pa in ett ryskt l\u00e5ngdistansrobotsystem.<\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r \u00e4nnu oklart om Ryssland bara erbjudit systemet eller om det finns ett allvarligt intresse fr\u00e5n Irak att k\u00f6pa in det, s\u00e4ger Pieter Wezeman.<\/p>\n<p>Att samtidigt anv\u00e4nda sig av rysk och amerikansk utrustning \u00e4r kanske inte den b\u00e4sta l\u00f6sningen i ett logistiskt och utbildningsm\u00e4ssigt perspektiv, men detta \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ett val som Irak har gjort.<\/p>\n<p>Det fr\u00e4msta sk\u00e4let \u00e4r sannolikt att Irak vill minska sitt beroende av USA \u2013 och det kan vara en motivationsfaktor som har st\u00e4rkts efter attacken mot Qassem\u00a0Soleimani. Ett annat sk\u00e4l kan vara att de ryska vapensystemen \u00e4r billigare<em>. <\/em><\/p>\n<p>Irak \u00e4r heller inte det f\u00f6rsta landet som f\u00f6rlitat sig p\u00e5 b\u00e5de ryska och amerikanska vapen. Indien har sedan 1960-talet anv\u00e4nt sig av krigsmaterial fr\u00e5n b\u00e5de Ryssland och Europa och p\u00e5 senare \u00e5r har man \u00e4ven i allt h\u00f6gre grad b\u00f6rjat k\u00f6pa in amerikansk utrustning. \u00c4ven Jordanien har anv\u00e4nt sig av b\u00e5de ryska och amerikanska luftv\u00e4rnssystem och de b\u00e5da Nato-l\u00e4nderna Grekland och Turkiet har k\u00f6pt in s\u00e5dana system av Ryssland.<\/p>\n<p>\u2013 Det har d\u00e4rmed gjorts tidigare och \u00e4r en m\u00f6jlighet \u2013 vilket \u00e4r ytterligare en anledning f\u00f6r USA att bekymra sig, s\u00e4ger Pieter Wezeman.<\/p>\n<p>Natalie J. Goldring s\u00e4ger att n\u00e4r det irakiska parlamentet nyligen r\u00f6stade igenom en resolution om att alla utl\u00e4ndska trupper ska l\u00e4mna landet, s\u00e5 avvisades det beskedet offentligt av Donald Trumps administration.<\/p>\n<p>\u2013 President Trump forts\u00e4tter beg\u00e5 ett farligt misstag \u2013 att USA har r\u00e4tten till sista ordet n\u00e4r det g\u00e4ller internationella s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor. \u00c4ven om denna resolution inte var bindande s\u00e5 visar den p\u00e5 hur stark ilskan \u00e4r i Irak \u00f6ver den amerikanska administrationens beslut att kr\u00e4nka Iraks suver\u00e4nitet genom att d\u00f6da Soleimani\u00a0p\u00e5 irakisk mark.<\/p>\n<p>Natalie J. Goldring menar att Donald Trump \u201dagerar som en mobbare\u201d som anser att USA har r\u00e4tten att g\u00f6ra som man vill, d\u00e4r man vill.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New York, 200218 (IPS)\u00a0\u2013 Sedan Saddam Hussein st\u00f6rtades har USA varit Iraks fr\u00e4msta leverant\u00f6r av vapen \u2013 och f\u00f6rs\u00e4ljningen uppg\u00e5r till m\u00e5ngmiljardbelopp. Men nu tycks Irak i h\u00f6gre grad ha b\u00f6rjat leta efter andra leverant\u00f6rer.<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,17,14,7],"tags":[],"class_list":["post-21193","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-mellanostern","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21193","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21193"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21193\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21194,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21193\/revisions\/21194"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21193"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21193"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21193"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}