{"id":21181,"date":"2020-02-14T06:23:26","date_gmt":"2020-02-14T06:23:26","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21181"},"modified":"2020-02-14T06:23:26","modified_gmt":"2020-02-14T06:23:26","slug":"vattenkraft-och-biogas-i-symbios-i-brasilien","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/02\/14\/vattenkraft-och-biogas-i-symbios-i-brasilien\/","title":{"rendered":"Vattenkraft och biogas i symbios i Brasilien"},"content":{"rendered":"

Foz do Igua\u00e7u, 200214\u00a0 (IPS)\u00a0\u2013 Produktionen av biogas \u00e4r p\u00e5 uppg\u00e5ng i sydv\u00e4stra Brasilien, fr\u00e4mst med hj\u00e4lp av g\u00f6dsel fr\u00e5n grisar. Och det \u00e4r en utveckling som uppmuntras av ledningen f\u00f6r ett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta vattenkraftverk, <\/strong>Itaip\u00fa<\/strong>.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Den gigantiska kraftverksanl\u00e4ggningen Itaip\u00fa drivs i samarbete mellan Brasilien och Paraguay vid floden Paran\u00e1, som utg\u00f6r en del av gr\u00e4nsen mellan l\u00e4nderna. Att man arbetar f\u00f6r att \u00f6ka jordbrukarnas produktion av biogas kan vid en f\u00f6rsta anblick verka m\u00e4rkligt. Men i st\u00e4llet b\u00f6r det ses som en del av vattenkraftverkets aff\u00e4rsstrategi.<\/p>\n

\u2013 Att skydda vattenkvalit\u00e9n i dammen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r elproduktionen, s\u00e4ger general Luiz Felipe Carbonell, som \u00e4r en av cheferna f\u00f6r bolaget Itaip\u00fa Binacional, som \u00e4r anl\u00e4ggningens operat\u00f6r.<\/p>\n

Vattenkraftverket \u00e4r v\u00e4rldens n\u00e4st st\u00f6rsta i fr\u00e5ga om potential, och konkurrerar med kinesiska \u201dde tre ravinernas damm\u201d om att ha den h\u00f6gsta energiproduktionen, vilket h\u00e4nger samman med vattenfl\u00f6det, turbinernas effektivitet och efterfr\u00e5gan p\u00e5 el.<\/p>\n

Den tilltagande produktionen av biogas i sydv\u00e4stra Brasilien beror fr\u00e4mst p\u00e5 utnyttjandet av grisg\u00f6dsel. I delstaten Paran\u00e1, varifr\u00e5n en del av det vatten som g\u00e5r till dammen Itaip\u00fa kommer, ber\u00e4knas \u00f6ver fyra miljoner grisar f\u00f6das upp.<\/p>\n

Sedimentering kan f\u00f6rkorta ett vattenkraftverks livsl\u00e4ngd, men Marcio Bortolini vid Itaip\u00fa Binacional p\u00e5pekar att det ocks\u00e5 har stor betydelse vilken form av sediment det handlar om.<\/p>\n

Han s\u00e4ger att organiskt avfall, som g\u00f6dsel fr\u00e5n grisfarmer, riskerar att leda till att s\u00e4rskilt skadliga arter sprider sig. Som exempel n\u00e4mner han den invasiva arten guldmussla, som \u00e5terfanns i Itaip\u00fa-dammen 2001. Musslan, som har sitt ursprung i Sydostasien, kan orsaka stopp i r\u00f6r och till och med f\u00e5 turbiner att stanna.<\/p>\n

\u2013 Om vattenkvalit\u00e9n inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt bra kommer flera olika arter att tr\u00e4nga in och p\u00e5verka dammen och utrustningen, s\u00e4ger Felipe Carbonell.<\/p>\n

Han \u00e4r en av de arm\u00e9officerare som utsetts till att leda arbetet vid Itaip\u00fa av landets president Jair Bolsonaro, som sj\u00e4lv tidigare var yrkesmilit\u00e4r.<\/p>\n

De \u00e5tg\u00e4rder som sattes in f\u00f6r att bek\u00e4mpa guldmusslan och skydda vattenkvalit\u00e9n gav dock resultat.<\/p>\n

Samtidigt p\u00e5pekar Felipe Carbonell att dammen \u00e4ven hotas av en invasiv form av klubbpolyp som kan n\u00f6ta s\u00f6nder betong \u2013 vilket inneb\u00e4r ett fysiskt hot mot dammen. \u00c4ven detta hot h\u00e4nger fr\u00e4mst samman med f\u00f6rekomsten av organiskt avfall. Och Felipe Carbonell s\u00e4ger till IPS att detta \u00e4r sk\u00e4let till att man uppmuntrar att grisg\u00f6dsel anv\u00e4nds f\u00f6r att producera biogas \u2013 som han p\u00e5pekar dessutom \u00e4r bra b\u00e5de f\u00f6r milj\u00f6n och lokalbefolkningen.<\/p>\n

Detsamma g\u00e4ller \u00e5terplanteringen av skog i omgivande omr\u00e5den, d\u00e4r 44 miljoner tr\u00e4d har planterats, eftersom dessa skyddar milj\u00f6n och dammen genom att minska erosionen och bidrar till att uppr\u00e4tth\u00e5lla grundvattenniv\u00e5erna. Generalen p\u00e5pekar att detta \u00e4r \u00e5tg\u00e4rder som s\u00e4kerst\u00e4ller vattentillg\u00e5ngen, vilket \u00e4r en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r kraftverket.<\/p>\n

Itaip\u00fa driver flera projekt, d\u00e4ribland en satsning som sedan 2003 involverar m\u00e5nga offentliga och privata akt\u00f6rer i olika sociala, ekonomiska och milj\u00f6relaterade program. M\u00e5let \u00e4r att ta hand om vattenresurser f\u00f6r att kunna generera mer el under l\u00e4ngre perioder och att \u00f6ka produktionen av biogas.<\/p>\n

Itaip\u00fa ligger \u00e4ven bakom satsningen p\u00e5 CIBiogas, som bildades 2013 som ett frist\u00e5ende och icke-vinstdrivande organ, och numera har ett stort antal partners, d\u00e4ribland flera FN-organ.<\/p>\n

Ute p\u00e5 bondg\u00e5rdarna utnyttjas de stora m\u00e4ngder g\u00f6dsel som grisarna producerar genom att det l\u00e4ggs i en biogasanl\u00e4ggning, som ser ut som en stor boll som ligger halvt nedgr\u00e4vd i marken. D\u00e4r j\u00e4ser g\u00f6dslet med hj\u00e4lp av s\u00e5 kallade anaeroba bakterier. Den biogas som bildas kan i sin tur driva en generator som producerar el.<\/p>\n

De b\u00f6nder som producerar biogas ser samtidigt en annan milj\u00f6m\u00e4ssig f\u00f6rdel \u2013 som mer har att g\u00f6ra med kvalit\u00e9n p\u00e5 luften \u00e4n p\u00e5 vattnet. Jordbrukaren Ademir Eischer i den lilla orten Entre Rios do Oeste ber\u00e4ttar att g\u00f6dselstanken nu n\u00e4stan helt har f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n hans g\u00e5rd, d\u00e4r han driver upp grisar och anv\u00e4nder deras g\u00f6dsel f\u00f6r att odla h\u00f6, som \u00e4r hans fr\u00e4msta inkomstk\u00e4lla.<\/p>\n

\u2013 Jag best\u00e4mde mig f\u00f6r att b\u00f6rja producera biogas p\u00e5 grund av stanken. N\u00e4r g\u00f6dslet g\u00e5tt genom biogasanl\u00e4ggningen f\u00f6rsvinner den mesta g\u00f6dsellukten, vilket kraftigt har f\u00f6rb\u00e4ttrat v\u00e5r livskvalitet, s\u00e4ger Ademir Eischer till IPS.<\/p>\n

I dag \u00e4r han en av de 18 grisuppf\u00f6dare vars produktion av biogas st\u00e5r bakom n\u00e4stan all elektricitet som anv\u00e4nds av de kommunala anl\u00e4ggningarna i orten Entre Rios do Oeste, som har 4\u00a0600 inv\u00e5nare.<\/p>\n

Claudinei Stein, som \u00e4r annan av de lokala grisuppf\u00f6darna, menar att en annan f\u00f6rdel sedan han b\u00f6rjade producera biogas \u00e4r att n\u00e4stan alla myggor har f\u00f6rsvunnit. Och n\u00e4r gasen har utvunnits ur g\u00f6dslet kan han anv\u00e4nda det material som \u00e4r kvar som g\u00f6dsel f\u00f6r sina odlingar av sojab\u00f6nor och majs.<\/p>\n

Grisbonden Pedro Colombari s\u00e4ger till IPS att det avfall som han f\u00e5tt fram genom sin biogasanl\u00e4ggning kraftigt har \u00f6kat b\u00f6rdigheten p\u00e5 hans \u00e5krar. Han f\u00f6der upp fem tusen grisar och 400 boskap vid sidan av sina odlingar av sojab\u00f6nor och majs, och genererar egen el med hj\u00e4lp av biogas.<\/p>\n