{"id":21167,"date":"2020-02-12T10:54:24","date_gmt":"2020-02-12T10:54:24","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21167"},"modified":"2020-02-12T10:54:24","modified_gmt":"2020-02-12T10:54:24","slug":"halften-av-den-indiska-sjon-ar-forsvunnen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/02\/12\/halften-av-den-indiska-sjon-ar-forsvunnen\/","title":{"rendered":"H\u00e4lften av den indiska sj\u00f6n \u00e4r f\u00f6rsvunnen"},"content":{"rendered":"

Bandipore, Indien, 200212 (IPS) \u2013 N\u00e4stan h\u00e4lften av den stora Wularsj\u00f6n i den nordindiska delstaten Jammu och Kashmir har f\u00f6rsvunnit de senaste hundra \u00e5ren. Sj\u00f6n tr\u00e4ngs undan av jord- och skogsbruk.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag var ton\u00e5ring s\u00e5g den h\u00e4r sj\u00f6n ut som ett hav, s\u00e4ger den 66-\u00e5rige fiskaren Mohammad Subhan Dar n\u00e4r han st\u00e5r vid en v\u00e4gkant och ser ut \u00f6ver Wularsj\u00f6n tillsammans med n\u00e5gra andra bybor.<\/p>\n

Wularsj\u00f6n<\/a> omges av imponerande berg och \u00e4r en av de st\u00f6rsta s\u00f6tvattenssj\u00f6arna i Asien.<\/p>\n

\u2013 I dag, som ni kan se, har en stor del av sj\u00f6n blivit omr\u00e5den d\u00e4r barn leker och d\u00e4r boskap betar, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Numera finns det stora landomr\u00e5den inuti sj\u00f6n.<\/p>\n

Omr\u00e5det skyddas sedan 1990 av den s\u00e5 kallade Ramsarkonventionen och \u00e4r inte bara ett vackert v\u00e5tmarksomr\u00e5de utan har ocks\u00e5 i \u00e5rhundraden varit viktigt f\u00f6r m\u00e4nniskors \u00f6verlevnad i Kashmir. Sj\u00f6n finns omn\u00e4mnd i dikter \u2013 \u201dhur l\u00e4nge kommer de att f\u00f6rbli dolda f\u00f6r v\u00e4rlden\u2026de unika juveler som Wularsj\u00f6n har i sitt djup\u201d \u2013 skaldade den indiska diktaren Muhammed Iqbal i b\u00f6rjan av 1900-talet. N\u00e4stan hundra \u00e5r senare har sj\u00f6n slammat igen p\u00e5 flera h\u00e5ll, medan storleken minskat. Det en g\u00e5ng s\u00e5 rena vattnet \u00e4r nu f\u00f6rorenat p\u00e5 m\u00e5nga platser.<\/p>\n

I en detaljerad studie av sj\u00f6n skriver organisationen Wetlands International att den ursprungligen str\u00e4ckte sig \u00f6ver ett 217 kvadratkilometer stort omr\u00e5de, med tr\u00e4skmarker inr\u00e4knade. Mellan \u00e5ren 1911 och 2007 minskade omr\u00e5det fr\u00e5n omkring 158 kvadratkilometer till cirka 87 kvadratkilometer. Sj\u00f6n minskade under de \u00e5ren allts\u00e5 med 45 procent, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av att mark dikats ut f\u00f6r att bli anv\u00e4ndbar f\u00f6r jordbruk och skogsbruk.<\/p>\n

Under de senaste 30 \u00e5ren har sj\u00f6n f\u00f6rlorat en femtedel av sitt vatten, uppger den lokala naturskyddsmyndigheten<\/a>, WUCMA. Omkring 30 procent av sj\u00f6ns avrinningsomr\u00e5de har torrlagts. Studien fr\u00e5n Wetlands International visar att vattenkvaliteten i sj\u00f6n f\u00f6rs\u00e4mrats drastiskt p\u00e5 grund av utsl\u00e4pp av stora m\u00e4ngder orenat avloppsvatten i v\u00e5tmarkerna. Befolkningen har \u00f6kat kraftigt i omr\u00e5det och samtidigt har inte infrastrukturen f\u00f6rb\u00e4ttrats. Det har lett till allt st\u00f6rre f\u00f6roreningar.<\/p>\n

Uppgifter fr\u00e5n den lokala naturskyddsmyndigheten visar att plantering av piltr\u00e4d runt sj\u00f6n allvarligt f\u00f6r\u00e4ndrat de hydrologiska processerna i v\u00e5tmarkerna.<\/p>\n

\u2013 Tr\u00e4den fungerar som en barri\u00e4r f\u00f6r vatten fr\u00e5n floden Jhelum, vilket leder till att sediment avs\u00e4tts i sj\u00f6n och tr\u00e4nger undan vatten, s\u00e4ger Samiullah Bhat fr\u00e5n milj\u00f6avdelningen vid Kashmirs universitet.<\/p>\n

Irfan Rasool Wani, som arbetar vid den lokala naturskyddsmyndigheten, uppger att piltr\u00e4den runt sj\u00f6n t\u00e4cker en yta p\u00e5 \u00f6ver 27 kvadratkilometer. Enligt Wetlands International skulle 2,1 miljoner piltr\u00e4d beh\u00f6va tas bort. Tr\u00e4den b\u00f6rjade planteras vid sj\u00f6n 1924. Under 1980- och 1990-talet planterades ett stort antal tr\u00e4d i omr\u00e5det av landets jordbruksdepartement f\u00f6r att m\u00f6ta efterfr\u00e5gan p\u00e5 ved och timmer fr\u00e5n industrin. Det \u00e4r f\u00f6rst p\u00e5 senare \u00e5r som piltr\u00e4dens negativa p\u00e5verkan p\u00e5 sj\u00f6n har uppm\u00e4rksammats.<\/p>\n

Delstatsregeringen planerar nu att ta bort dessa 2,1 miljoner piltr\u00e4d under de n\u00e4rmaste \u00e5ren, samt se till att hitta l\u00f6sningar f\u00f6r att minska f\u00f6roreningarna i sj\u00f6n och f\u00f6r att ta bort slam.<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r kommer leda till att v\u00e5tmarkerna, med fisk och vattenlevande vegetation, kan \u00e5terh\u00e4mta sig, s\u00e4ger Shakil Romshoo som \u00e4r chef f\u00f6r avdelningen f\u00f6r geovetenskap<\/a> vid Kashmirs universitet.<\/p>\n

Hittills har 58\u00a0000 piltr\u00e4d avl\u00e4gsnats och den lokala naturskyddsmyndigheten planerar att ta bort ytterligare 133\u00a0000 tr\u00e4d runt sj\u00f6n fram till slutet av 2021.<\/p>\n