{"id":21129,"date":"2020-02-05T08:25:12","date_gmt":"2020-02-05T08:25:12","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21129"},"modified":"2020-02-05T08:25:12","modified_gmt":"2020-02-05T08:25:12","slug":"unika-vatmarker-riskerar-forsvinna-nar-calcutta-vaxer","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/02\/05\/unika-vatmarker-riskerar-forsvinna-nar-calcutta-vaxer\/","title":{"rendered":"Unika v\u00e5tmarker riskerar f\u00f6rsvinna n\u00e4r Calcutta v\u00e4xer"},"content":{"rendered":"

Calcutta, 200205 (IPS) \u2013 Calcutta v\u00e4xer och stadens expansion hotar ett viktigt omr\u00e5de med v\u00e5tmark \u2013 som under l\u00e5ng tid kostnadsfritt renat stadens avloppsvatten.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u00a0<\/strong>East Kolkata Wetlands i \u00f6stra Indien \u00e4r ett 12\u00a0500 hektar stort v\u00e5tmarksomr\u00e5de. Det har l\u00e4nge anv\u00e4nts f\u00f6r fiskodling och troligen har stadens avloppsvatten renats h\u00e4r i \u00f6ver hundra \u00e5r.<\/p>\n

\u2013 V\u00e5tmarken \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta akvakultur (vattenbruk) som tar hand om avloppsvatten, s\u00e4ger Shalini Dhyani vid forskningsinstitutet CSIR-NEERI.<\/p>\n

V\u00e5tmarken skyddas sedan 2002 av den s\u00e5 kallade Ramsarkonventionen och kallas f\u00f6r ett perfekt exempel p\u00e5 hur en klok anv\u00e4ndning av v\u00e5tmarkens ekosystem kan se ut. Varje dag leds omkring en miljard liter avloppsvatten genom Calcuttas v\u00e5tmarker. Det utg\u00f6r mellan 30 och 50 procent av avloppsvattnet fr\u00e5n centrala Calcutta. Vattnet behandlas och \u00e5teranv\u00e4nds i fiskdammar och sedan f\u00f6r att bevattna odlingar. V\u00e4xter hj\u00e4lper till att laka ur tungmetaller och absorbera fett.<\/p>\n

En rapport som togs fram innan v\u00e5tmarken skyddades 2002 visar att det finns \u00f6ver 40 fiskarter och minst 104 olika v\u00e4xtarter i omr\u00e5det. Det \u00e4r ett komplext samspel mellan olika organismer som mikrober, v\u00e5tmarksv\u00e4xter och fiskar som med hj\u00e4lp av solljuset och r\u00e4tt temperatur l\u00f6ser syre i vattnet. Processen kostar inte n\u00e5gonting och 80 procent av f\u00f6roreningarna och uppemot 99,9 procent av de koliforma bakterierna som E. coli avl\u00e4gsnas med den h\u00e4r metoden. Det \u00e4r ett mycket b\u00e4ttre resultat \u00e4n vid reningsverk. I processen omvandlas avloppsslammet till alger som sedan blir mat till fiskar.<\/p>\n

\u2013 Vid vanlig avloppsrening kan algblomning vara ett problem, men i East Kolkata Wetlands anv\u00e4nds fytoplankton och algtillv\u00e4xt till att ge fiskar mat. Varje hektar ger mellan 20 och 60 kilo av helt gratis fiskmat dagligen, s\u00e4ger Shalini Dhyani.<\/p>\n

Det finns ocks\u00e5 unika bakterier i v\u00e5tmarkerna som fungerar som biofilter som f\u00e5ngar upp och biologiskt bryter ner f\u00f6roreningar.<\/p>\n

\u2013 Det finns 40 arter av alger, tv\u00e5 arter av ormbunke, sju arter enhj\u00e4rtbladiga v\u00e4xter och 21 arter av tv\u00e5hj\u00e4rtbladiga v\u00e4xter som spelar en viktig roll i reningen av avloppsvattnet genom att de minskar \u00f6verg\u00f6dningen, f\u00f6rhindrar syreutarmning och ser till att fisken \u00f6verlever. Ett dussintal vattenv\u00e4xter i regionen fungerar som biofilter, s\u00e4ger Bonani Kakkar, en ledande milj\u00f6aktivist i Calcutta som f\u00f6retr\u00e4der organisationen People United for Better Living in Calcutta, Public.<\/p>\n

Den ansvariga myndigheten<\/a> har uppgifter om att de underjordiska avloppen byggdes 1884 och att mycket av det som utg\u00f6r East Kolkata Wetlands och fiskodlingarna fanns redan d\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 2010 ber\u00e4knades det att ett vanligt avloppsreningsverk skulle kosta Calcutta motsvarande 125 miljoner dollar. Men tack vare v\u00e5tmarkerna har staden sitt eget system f\u00f6r rening som inte kostar n\u00e5got extra. Det visar en studie<\/a> som gjorts vid det brittiska universitetet University of Essex.<\/p>\n

Man skulle kunna anta att detta unika system skulle bevaras s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt. Men Bonani Kakkar \u00e4r oroad. Redan 1991 inledde organisationen Public en process till f\u00f6ljd av f\u00f6r\u00e4ndrad markanv\u00e4ndning och intr\u00e5ng i East Kolkata Wetlands som ledde till ett domstolsbeslut \u00e5ret efter. Ett privat f\u00f6retag ville bygga ett World Trade Center p\u00e5 90 hektar av v\u00e5tmarken och delstatsregeringen i V\u00e4stbengalen st\u00f6ttade initiativet, ber\u00e4ttar Bonani Kakkar. Men 1992 beslutade Calcuttas h\u00f6gsta domstol att det inte skulle ske n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring kring hur v\u00e5tmarkerna anv\u00e4ndes.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>\u2013 Vad som utg\u00f6r East Kolkata Wetlands m\u00e5ste fortfarande fastst\u00e4llas. En riktig f\u00f6rvaltningsplan har \u00e4nnu inte formulerats, f\u00f6rklarar Bonani Kakkar.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>P\u00e5 grund av det byggs det f\u00f6r fullt kring v\u00e5tmarkerna p\u00e5 omr\u00e5den som tidigare tillh\u00f6rde v\u00e5tmarkerna, men som inte l\u00e4ngre g\u00f6r det rent juridiskt. Sedan 1992 har Public l\u00e4mnat in \u00f6ver ett dussin formella klagom\u00e5l till domstolar.<\/p>\n

\u2013 Flera av dessa \u00e4r projekt som f\u00e5tt statlig finansiering och som utg\u00f6r ett allvarligt hot mot den biologiska m\u00e5ngfalden, s\u00e4ger Bonani Kakkar<\/p>\n

Expansionen \u00f6kar ocks\u00e5 risken f\u00f6r stor f\u00f6rst\u00f6relse i samband med \u00f6versv\u00e4mningar eftersom v\u00e5tmarkerna utg\u00f6r ett skydd mot dessa.<\/p>\n