{"id":21026,"date":"2020-01-09T11:22:40","date_gmt":"2020-01-09T11:22:40","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21026"},"modified":"2020-01-09T11:22:40","modified_gmt":"2020-01-09T11:22:40","slug":"skogsbranderna-i-australien-skapar-klimatdebatt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2020\/01\/09\/skogsbranderna-i-australien-skapar-klimatdebatt\/","title":{"rendered":"Skogsbr\u00e4nderna i Australien skapar klimatdebatt"},"content":{"rendered":"

Sydney, 200109 (IPS) \u2013 Skogsbr\u00e4nder \u00e4r vanliga i Australien men i \u00e5r har de tagit n\u00e4rmast apokalyptiska proportioner och \u00e4nnu \u00e4r inte faran \u00f6ver. Katastrofen \u00f6kar pressen p\u00e5 regeringen att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser f\u00f6r att hejda uppv\u00e4rmningen.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

2019 var det torraste och varmaste \u00e5ret sedan man b\u00f6rjat m\u00e4tningarna i landet \u2013 med en medeltemperatur som var 1,52 grader h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet. Och i h\u00f6stas b\u00f6rjade de f\u00f6rsta br\u00e4nderna redan i september, flera m\u00e5nader innan den australiska vintern.<\/p>\n

Temperaturerna i det v\u00e4rst drabbade omr\u00e5det har ofta n\u00e4rmat sig 50 grader, luftfuktigheten \u00e4r l\u00e5g, och vindarna har varit h\u00e5rda. Hittills har 24 m\u00e4nniskor omkommit i br\u00e4nderna som har utpl\u00e5nat \u00f6ver 6,3 miljoner hektar mark. Tusentals har blivit heml\u00f6sa och djurlivet har drabbats h\u00e5rt.<\/p>\n

Tre av de som omkommit har varit frivilliga brandm\u00e4n. I den australiska delstaten New South Wales \u00e4r \u00f6ver 70 000 m\u00e4n och kvinnor utbildade f\u00f6r att hj\u00e4lpa till vid br\u00e4nder. En av dem \u00e4r f\u00f6rfattaren Diana Plater som vuxit upp i regionen och \u00e4r van vid de \u00e5rliga skogsbr\u00e4nderna. Hon \u00e4r chockerad \u00f6ver vidden av katastrofen i \u00e5r.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r utmattande att bek\u00e4mpa br\u00e4nderna men kamratskapet h\u00e5ller oss ig\u00e5ng. Det \u00e4r viktigt att vara fysiskt och psykiskt stark och det l\u00e4r man sig som brandman, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Forskare och milj\u00f6aktivister har varnat f\u00f6r att den globala uppv\u00e4rmningen kommer att \u00f6ka intensiteten p\u00e5 skogsbr\u00e4nder och \u00f6versv\u00e4mningar och har f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rm\u00e5 australiska politiker och n\u00e4ringsliv att g\u00f6ra mer f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n

2019 tyckte 61 procent att \u201dglobal uppv\u00e4rmning \u00e4r ett allvarligt och akut problem\u201d, enligt en opinionsunders\u00f6kning fr\u00e5n Lowy Institute<\/a>. Samma andel menade att landet b\u00f6r vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska uppv\u00e4rmningen, \u00e4ven om det medf\u00f6r stora kostnader. Detta \u00e4r en 25 procents \u00f6kning j\u00e4mf\u00f6rt med 2012, uppger Lowy Institute.<\/p>\n

Australien har satt ett m\u00e5l p\u00e5 att minska utsl\u00e4ppen med 26 procent till 2030, fr\u00e5n 2005-\u00e5rs niv\u00e5er. Men vid FN:s klimatkonferens i Madrid i december kr\u00e4vde landets f\u00f6rhandlare att f\u00e5 anv\u00e4nda gamla utsl\u00e4ppsr\u00e4ttigheter \u2013 ett s\u00e4tt att r\u00e4kna in perioder d\u00e4r Australien tidigare har sl\u00e4ppt ut mindre \u00e4n de hade r\u00e4tt till \u2013 och detta har m\u00f6tt skarp kritik fr\u00e5n bland annat Climate Council<\/a>, en oberoende australisk tankesmedja om klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

Australien \u00e4r ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden med st\u00f6rst utsl\u00e4pp per capita. Landet bidrar till cirka 1,3 procent av de globala utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser trots att landet har en relativt liten befolkning p\u00e5 25 miljoner. Australien \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta export\u00f6r av metallurgiskt kol, och v\u00e4rldens n\u00e4st st\u00f6rsta av termiskt kol.<\/p>\n

\u2013 Vi beh\u00f6ver ledarskap i den globala klimatkrisen som b\u00f6r inledas med att vi slutar med kolgruvor och oljeutvinning och \u00f6verg\u00e5r till f\u00f6rnybar energi. Detta \u00e4r det soliga landet och vi har fantastisk solenergiteknik. Vi skulle kunna bli v\u00e4rldsledande b\u00e5de vad g\u00e4ller teknologi och utvinning och exportera den kunskapen, s\u00e4ger den f\u00f6re detta partiledaren f\u00f6r Australian Greens Party, Bob Brown, till IPS.<\/p>\n

De ekonomiska f\u00f6ljderna av skogsbr\u00e4nderna kommer bli stora eftersom s\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6retag, bost\u00e4der och andra egendomar har f\u00f6rst\u00f6rts.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rs\u00e4kringsbeloppen kommer bli enorma, s\u00e4ger Tim Buckley, chef f\u00f6r Energy Finance Studies vid Institute for Energy Economics and Financial Analysis till IPS, och till\u00e4gger att premierna kommer att stiga i regionen.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rst\u00f6relsen av, och produktionsstoppen f\u00f6r, f\u00f6retag i New South Wales och Victoria har p\u00e5g\u00e5tt i m\u00e5nga m\u00e5nader till enorma kostnader som inte g\u00e5r att kvantifiera, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Br\u00e4nderna har ocks\u00e5 varit f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r boskap och vilja djur, s\u00e4ger doktor Stuart Blanch vid V\u00e4rldsnaturfonden WWF i Australien.<\/p>\n

\u2013 Den totala skadan kan inte uppskattas f\u00f6rr\u00e4n br\u00e4nderna har upph\u00f6rt. M\u00e5nga skogar kommer beh\u00f6va \u00e5rtionden f\u00f6r att \u00e5terh\u00e4mta sig och br\u00e4nderna f\u00f6rv\u00e4rrar en p\u00e5g\u00e5ende kris f\u00f6r m\u00e5nga australiska arter, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Professor Chris Dickman fr\u00e5n University of Sydney uppskattar att s\u00e5 m\u00e5nga som 480 miljoner inhemska djur, f\u00e5glar och reptiler har p\u00e5verkats negativt av br\u00e4nderna i New South Wales. Bland annat har koalor drabbats h\u00e5rt, liksom k\u00e4nguruer, vallabyer, flygpungsekorrar och kokaburror.<\/p>\n

Koalor, som enbart lever i Australien, \u00e4r v\u00e4ldigt k\u00e4nsliga f\u00f6r stress och uttorkning och arten var hotad redan innan den p\u00e5g\u00e5ende brandkatastrofen.<\/p>\n

Deborah Tabart, ordf\u00f6rande f\u00f6r den australiska koala-stiftelsen, varnade redan i maj f\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6r att pungdjuret var \u201dfunktionellt utd\u00f6tt\u201d.<\/p>\n

\u2013 Nu st\u00e5r vi \u00e4nnu mer fast vid det. Hettan, inget vatten i floderna, torka och \u00f6verutnyttjande av vatten \u00e4r alla bidragande faktorer till katastrofen. Skogsbr\u00e4nderna har minskat koalans naturliga milj\u00f6. Vi beh\u00f6ver omg\u00e5ende en lag som skyddar koalan, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n

Ett annat stort problem \u00e4r att r\u00f6ken fr\u00e5n br\u00e4nderna har lagt sig \u00f6ver st\u00e4der och byar och uts\u00e4tter m\u00e4nniskor f\u00f6r luftf\u00f6roreningar. Det \u00e4r s\u00e4rskilt allvarligt f\u00f6r m\u00e4nniskor som har astma, bronkit eller andra andningsproblem, enligt experter.<\/p>\n

N\u00e4r denna artikel skrevs h\u00e4rjade fortfarande \u00f6ver 100 br\u00e4nder i syd\u00f6stra Australien.<\/p>\n

Djurlivet har drabbats h\u00e5rt av de stora skogbr\u00e4nderna i syd\u00f6stra Australien. Bland annat koalan, som redan f\u00f6re brandkatastrofen var en utsatt art. Dessa koalor lever p\u00e5 ett zoo i Sydney. Foto: Neena Bhandari\/IPS<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sydney, 200109 (IPS) \u2013 Skogsbr\u00e4nder \u00e4r vanliga i Australien men i \u00e5r har de tagit n\u00e4rmast apokalyptiska proportioner och \u00e4nnu \u00e4r inte faran \u00f6ver. Katastrofen \u00f6kar pressen p\u00e5 regeringen att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser f\u00f6r att hejda uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n","protected":false},"author":640,"featured_media":21027,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,9,12],"tags":[],"class_list":["post-21026","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ekonomi","category-global-fragor","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21026","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/640"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21026"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21026\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21028,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21026\/revisions\/21028"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/21027"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21026"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21026"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21026"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}