{"id":21002,"date":"2019-12-19T11:14:47","date_gmt":"2019-12-19T11:14:47","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=21002"},"modified":"2019-12-19T11:15:37","modified_gmt":"2019-12-19T11:15:37","slug":"enorma-fyndigheter-av-litium-orsakar-kontrovers-i-anderna","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/12\/19\/enorma-fyndigheter-av-litium-orsakar-kontrovers-i-anderna\/","title":{"rendered":"Enorma fyndigheter av litium orsakar kontrovers i Anderna"},"content":{"rendered":"

Olaroz, Argentina, 191219 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Den karga vita salt\u00f6knen i Puna i nordv\u00e4stra Argentina p\u00e5minner om ett m\u00e5nlandskap. Under marken finns v\u00e4rldens st\u00f6rsta fyndighet av litium. Men utvinningen av metallen \u2013 som anses ha en avg\u00f6rande roll f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen till rena energik\u00e4llor \u2013 \u00e4r omtvistad.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Kontroversen handlar inte bara om att utvinningens lokala milj\u00f6konsekvenser utan ocks\u00e5 om i vilken utstr\u00e4ckning verksamheten gynnar befolkningen i regionen, som ligger mer \u00e4n 4\u00a0000 meter \u00f6ver havet och n\u00e4ra gr\u00e4nsen till Bolivia och Chile.<\/p>\n

Men Carlos Oehler, chef f\u00f6r regionens energi- och gruvbolag Jemse, menar att litiumfyndigheterna ska ses som en stor m\u00f6jlighet f\u00f6r provinsen Jujuy.<\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att v\u00e5r provins kommer att f\u00e5 en nyckelroll under kommande \u00e5r, i \u00f6verg\u00e5ngen bort fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen. Det h\u00e4r inneb\u00e4r en m\u00f6jlighet till utveckling, och de som bara talar om milj\u00f6konsekvenserna g\u00f6r det p\u00e5 grund av okunskap, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Jemse har utvunnit litium i Olaroz de senaste fem \u00e5ren genom bolaget Sales de Jujuy, som \u00e4r ett partnerskap med ett australiensiskt f\u00f6retag samt japanska Toyota Tsusho.<\/p>\n

Att Toyota ing\u00e5r \u00e4r ett bevis f\u00f6r det stora internationella intresset f\u00f6r litium, som anv\u00e4nds f\u00f6r att tillverka batterier f\u00f6r elbilar \u2013 \u00a0en marknad som f\u00f6rv\u00e4ntas v\u00e4xa snabbt under kommande \u00e5r.<\/p>\n

\u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r dock utvinningen i regionen Puna i Jujuy begr\u00e4nsad, och dess effekter olika stora, vilket blir tydligt n\u00e4r IPS reser runt bland de utspridda byarna och st\u00e4derna i regionen. Omr\u00e5det bebos fr\u00e4mst av ursprungsbefolkningen kolla.<\/p>\n

En av byarna heter Salar de Olaroz och ligger n\u00e4ra litiumgruvan med samma namn. F\u00f6r att ta sig dit f\u00e5r man f\u00e4rdas l\u00e4ngs en grusv\u00e4g.<\/p>\n

H\u00e4r startades f\u00f6rra \u00e5ret ortens f\u00f6rsta gymnasieutbildning, som \u00e4r inriktad p\u00e5 kemi med fokus p\u00e5 att utbilda eleverna om litium. Utvinningen har \u00e4ven gett den fattiga regionen, d\u00e4r de flesta livn\u00e4r sig p\u00e5 att f\u00f6da upp lamor och getter, nya arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n

\u2013 Alla h\u00e4r vill jobba f\u00f6r gruvbolaget, \u00e4ven om det bara handlar om att ta hand om disken, s\u00e4ger Mirta Irades, som \u00e4r rektor f\u00f6r ortens grundskola.<\/p>\n

Samtidigt visar en f\u00e4rsk statlig rapport att endast en mindre del av Sales de Jujuys personal har rekryterats lokalt. Bolaget har anst\u00e4llt m\u00e5nga p\u00e5 senare \u00e5r, och det beror fr\u00e4mst p\u00e5 utvinningen av litium, men samtidigt st\u00e5r f\u00f6retaget bara bakom 3,5 procent av alla officiella arbetstillf\u00e4llen i provinsen.<\/p>\n

Provinsen ligger tillsammans med norra Chile och s\u00f6dra Bolivia i vad som kommit att kallas f\u00f6r litium-triangeln, d\u00e4r 67 procent av v\u00e4rldens litiumfyndigheter finns, enligt den amerikanska myndigheten US Geological Survey. St\u00f6rst \u00e4r fyndigheterna i Argentina.<\/p>\n

De som \u00e4r skeptiska till utvinningen menar dock att litiumfyndigheterna inneb\u00e4r \u00e4nnu en risk f\u00f6r att l\u00e4nderna att de ska reduceras till att endast exportera r\u00e5material, p\u00e5 samma s\u00e4tt som inom jordbruket och boskapsuppf\u00f6dningen.<\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 det \u00e4r byn Olaroz, som f\u00e5tt tillg\u00e5ng till el dygnet runt med hj\u00e4lp av solpaneler som laddar upp litiumbatterier. Sj\u00e4lva batterierna \u00e4r dock importerade fr\u00e5n Kina, eftersom varken Argentina eller n\u00e5got annat land i Sydamerika besitter den teknik som kr\u00e4vs f\u00f6r att kunna tillverka batterierna.<\/p>\n

I vissa omr\u00e5den i Puna \u00e4r motst\u00e5ndet mot litiumutvinningen kompakt, som vid den enorma saltsl\u00e4tten Salinas Grandes. H\u00e4r har inget gruvbolag kunnat etablera sig p\u00e5 grund av motst\u00e5ndet fr\u00e5n de lokala ursprungsbefolkningarna.<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r v\u00e5rt omr\u00e5de, och vi har beslutat att inga litiumgruvor ska finnas h\u00e4r. Och de f\u00e5r respektera det, s\u00e4ger Ver\u00f3nica Ch\u00e1vez till IPS.<\/p>\n

Hon bor i byn Santuario Tres Pozos d\u00e4r urfolken driver ett kooperativ f\u00f6r saltutvinning med samma teknik som anv\u00e4nts i flera hundra \u00e5rs tid. M\u00e5nga turister kommer dessutom till regionen, vilket gett ursprungsbefolkningarna en m\u00f6jlighet att dryga ut sina inkomster.<\/p>\n

\u2013 Alla l\u00f6ften som litiumf\u00f6retagen kommer med \u00e4r l\u00f6gner. Litium skulle inneb\u00e4ra br\u00f6d f\u00f6r i dag, men hunger i morgon, s\u00e4ger Ver\u00f3nica Ch\u00e1vez.<\/p>\n

Juristen Alicia Chalabe f\u00f6retr\u00e4der urfolken i Salinas Grandes. Enligt henne kan inga ekonomiska uppg\u00f6relser p\u00e5verka motst\u00e5ndet.<\/p>\n

\u2013 Befolkningarna bor n\u00e4ra saltsl\u00e4tterna och anv\u00e4nder sig av markerna, som f\u00f6r dem har ett mycket viktigt kulturhistoriskt v\u00e4rdes, s\u00e4ger Alicia Chalabe till IPS.<\/p>\n

Hon menar att situationen \u00e4r en annan i Olaroz, d\u00e4r lokalbefolkningen har ett annat f\u00f6rh\u00e5llande till saltf\u00e4lten.<\/p>\n

I februari i \u00e5r genomf\u00f6rde befolkningarna i Salinas Grandes en n\u00e4stan tv\u00e5 veckor l\u00e5ng v\u00e4gblockad som ledde till att den prospektering som ett litiumbolag inlett i regionen, utan urfolkens medgivande, stoppades.<\/p>\n

Samtidigt har studier utf\u00f6rda av experten Marcelo Sticco vid universitetet i Buenos Aires visat att utvinning av litium inneb\u00e4r risker f\u00f6r tillg\u00e5ngen till vatten i \u00f6kenomr\u00e5den med liten nederb\u00f6rd.<\/p>\n

\u2013 Resultatet \u00e4r entydigt. Utvinningen av litium kr\u00e4ver enorma m\u00e4ngder vatten och leder till en f\u00f6rsaltning av det grundvatten som befolkningarna i regionen anv\u00e4nder sig av, s\u00e4ger Marcelo Sticco till IPS.<\/p>\n

M\u00e5nga i Argentina har samtidigt b\u00f6rjat r\u00e4kna p\u00e5 de stora inkomster landet skulle kunna g\u00f6ra p\u00e5 exporten av litium. Hittills har dock int\u00e4kterna varit begr\u00e4nsade, och f\u00f6rra \u00e5ret stod litium endast f\u00f6r 6,5 procent av inkomsterna fr\u00e5n landets gruvexport.<\/p>\n

Carlos Oehler, chefen energi- och gruvbolaget Jemse, menar dock att efterfr\u00e5gan p\u00e5 litium kommer att \u00f6ka snabbt i framtiden.<\/p>\n

\u2013 Och d\u00e5 m\u00e5ste vi dra nytta av det f\u00f6r att kunna f\u00f6rb\u00e4ttra levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r v\u00e5ra befolkningar, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Litium anv\u00e4nds i dag i f\u00f6rsta hand vid tillverkningen av laddningsbara batterier.<\/p>\n

Vissa experter varnar dock f\u00f6r att efterfr\u00e5gan p\u00e5 litium i framtiden skulle kunna avta snabbt, om en ny teknik d\u00e4r metallen inte l\u00e4ngre beh\u00f6vs utvecklas.<\/p>\n