{"id":20902,"date":"2019-11-26T09:06:35","date_gmt":"2019-11-26T09:06:35","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20902"},"modified":"2019-11-26T09:06:35","modified_gmt":"2019-11-26T09:06:35","slug":"argentinska-bybor-skapade-sin-egen-vattenforsorjning","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/11\/26\/argentinska-bybor-skapade-sin-egen-vattenforsorjning\/","title":{"rendered":"Argentinska bybor skapade sin egen vattenf\u00f6rs\u00f6rjning"},"content":{"rendered":"

El C\u00f3ndor, Argentina, 191126 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 F\u00f6r befolkningen i den h\u00f6gl\u00e4nta regionen Puna i Argentina har bristen p\u00e5 vatten alltid varit ett stort problem \u2013 som f\u00f6rv\u00e4rrats av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Men nu har livet f\u00f6rb\u00e4ttrats tack vare ett system d\u00e4r vatten fr\u00e5n bergsglaci\u00e4rer leds ned till lokalbefolkningarna.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Puna \u00e4r bel\u00e4get 4\u00a0000 meter \u00f6ver havet och de f\u00e4rger som dominerar landskapet \u00e4r olika nyanser av brunt och gult.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag var yngre brukade vi f\u00e5 g\u00e5 en eller tv\u00e5 timmar till bergen f\u00f6r att h\u00e4mta vatten. Och eftersom vi inte hade n\u00e5gra dunkar eller hinkar bar vi tillbaka vattnet i v\u00e4skor gjorda av f\u00e5rskinn, ber\u00e4ttar Viviana Ger\u00f3nimo.<\/p>\n

Hon \u00e4r 50 \u00e5r gammal och tillh\u00f6r ursprungsbefolkningen kolla, \u00e4r mamma till fem barn och bor i byn Hornaditas de la Cordillera, som ligger n\u00e4ra gr\u00e4nsen till Bolivia.<\/p>\n

I Punas h\u00f6gl\u00e4nta \u00f6ken-landskap regnar det n\u00e4stan aldrig. Befolkningen h\u00e4r lever fr\u00e4mst p\u00e5 att f\u00f6da upp boskap, men inte kossor eftersom betesmarkerna \u00e4r f\u00f6r d\u00e5liga. I st\u00e4llet f\u00f6der Viviana Ger\u00f3nimos familj, liksom m\u00e5nga andra, upp getter och lamor \u2013 djur som \u00e4r anpassade till det karga omr\u00e5det. Men inkomsterna fr\u00e5n djuren \u00e4r numera s\u00e5 l\u00e5ga att de flesta familjer fr\u00e4mst f\u00f6der upp dem f\u00f6r sin egen konsumtion.<\/p>\n

Torkan har alltid varit ett problem i regionen. Men lokalbefolkningen s\u00e4ger att det har blivit v\u00e4rre med tiden.<\/p>\n

\u2013 Tilllg\u00e5ngen p\u00e5 vatten har alltid varit det st\u00f6rsta problemet, men v\u00e5ra \u00e4ldre sl\u00e4ktingar s\u00e4ger att det brukade komma mer regn f\u00f6rr i tiden. Tidigare brukade dammarna torka ur i juni eller juli, men nu \u00e4r de torra redan i mars eller april, s\u00e4ger Ricardo Tolaba, som ocks\u00e5 bor i Hornaditas de la Cordillera.<\/p>\n

Tack vare satsningen p\u00e5 att distribuera vatten fr\u00e5n stenglaci\u00e4rerna har ursprungsbefolkningarna i ett flertal byar i regionen f\u00e5tt ett betydligt b\u00e4ttre liv. Vattnet kommer fr\u00e5n den is som ligger i frusen stenmassa h\u00f6gre upp i bergen.<\/p>\n

Med statligt st\u00f6d fr\u00e5n har lokalbefolkningen byggt ett system med nedgr\u00e4vda vattenledningar som l\u00f6per ner f\u00f6r bergen i m\u00e5nga kilometer och med hj\u00e4lp av gravitationen skapar det tryck som kr\u00e4vs f\u00f6r att vattet ska n\u00e5 fram till ett antal byar i regionen.<\/p>\n

Julio Sardina, som arbetar med att hj\u00e4lpa familjejordbrukare f\u00f6r myndigheternas r\u00e4kning, ber\u00e4ttar att vattenbristen l\u00e4nge var ett mycket sv\u00e5rt problem.<\/p>\n

\u2013 De hade inte tillr\u00e4ckligt med vatten till sin boskap. En del ville odla gr\u00f6dor, men kunde inte p\u00e5 grund av vattenbristen, ber\u00e4ttar Julio Sardina f\u00f6r IPS, medan han visar runt i de byar som ing\u00e5r i satsningen.<\/p>\n

F\u00e4rden mellan de olika byarna g\u00e5r l\u00e4ngs mycket d\u00e5liga grusv\u00e4gar.<\/p>\n

Pengarna f\u00f6r satsningen kom via ett statligt program, men Julio Sardina understryker att det fr\u00e5n b\u00f6rjan slogs fast att lokalbefolkningen sj\u00e4lva fick st\u00e5 f\u00f6r arbetet med distributionsn\u00e4tet.<\/p>\n

\u2013 Lokalbefolkningarna fick organisera sig och det ledde till starkare band mellan dem, eftersom m\u00e5nga familjer lever l\u00e5ngt ifr\u00e5n varandra, ber\u00e4ttar Julio Sardina.<\/p>\n

Genom satsningen har n\u00e4rmare 600 m\u00e4nniskor nu f\u00e5tt tillg\u00e5ng till vatten. V\u00e4l framme i byarna lagras vattnet i tankar, varifr\u00e5n vissa ledningar g\u00e5r vidare in till befolkningarnas hus eller fram till boskapens vattentr\u00e5g.<\/p>\n

Men den st\u00f6rsta nyttan g\u00f6r vattnet f\u00f6r jordbruket, som tidigare alltid har begr\u00e4nsats av vattenbristen.<\/p>\n

David Quiquinte, som ocks\u00e5 bor i byn Hornaditas de la Cordillera, ber\u00e4ttar att de var tvungna att gr\u00e4va l\u00e5nga diken f\u00f6r att se till att vattenr\u00f6ren inte ska frysa i samband med de kalla vintrarna.<\/p>\n

\u2013 Hela lokalbefolkningen var engagerade i arbetet i n\u00e4stan sex m\u00e5naders tid, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n

Vattendistributionen \u00e4r en del av en satsning f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r befolkningen att kunna bo kvar, i st\u00e4llet f\u00f6r att tvingas flytta in till st\u00e4derna<\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4r en av m\u00e5nga som gav mig av f\u00f6r att s\u00f6ka arbete i andra delar av Argentina, men som sedan kom tillbaka. Och jag \u00e4r \u00f6vertygad om att vi nu har de resurser som kr\u00e4vs f\u00f6r att de unga ska stanna kvar h\u00e4r. Tack vare det h\u00e4r projektet har saker och ting b\u00f6rjat f\u00f6r\u00e4ndras, ber\u00e4ttar Ricardo Tolaba.<\/p>\n