Washington, 031201 (IPS) – Nu n\u00e4r Bush-administrationen har best\u00e4mt sig f\u00f6r att snabba p\u00e5 makt\u00f6verl\u00e4mnandet i Irak \u00e5terst\u00e5r fr\u00e5gan varf\u00f6r ber USA inte FN om hj\u00e4lp vid \u00f6verg\u00e5ngen? <\/p>\n
<\/p>\n
Just nu skulle en inbjudan till FN vara logisk. Det skulle \u00e5tminstone ge st\u00f6rre legitimitet till ockupationen, och fungera som en uppmuntran till andra l\u00e4nder att bidra med soldater och bidrag till \u00e5teruppbyggnaden.<\/p>\n
Dessutom har FN mer erfarenhet \u00e4n USA p\u00e5 senare tid av att styra krigsdrabbade samh\u00e4llen.<\/p>\n
En inbjudan till FN skulle ocks\u00e5 bidra till att pl\u00e5stra ihop f\u00f6rh\u00e5llandena mellan USA och dess v\u00e4steuropeiska allierade. Dessutom \u00e4r det uppenbart att det skulle gynna Bushs chanser i n\u00e4sta \u00e5rs presidentval. Tv\u00e5 tredjedelar eller fler av de amerikanska v\u00e4ljarna – enligt opinionsunders\u00f6kningar det senaste \u00e5ret – st\u00f6djer id\u00e9n om att ge FN kontrollen \u00f6ver Irak. Trots allt \u00e4r kostnaderna f\u00f6r ockupationen – i blod och pengar – det \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta hotet mot Bushs chanser att vinna valet i november n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n
S\u00e5 varf\u00f6r denna motvilja mot att be FN om hj\u00e4lp? Det finns flera svar p\u00e5 den fr\u00e5gan. Ett \u00e4r att det handlar om stolthet. \u00c4ven om administrationen har gjort en rad u-sv\u00e4ngar i sin Irak-politik s\u00e5 v\u00e4grar den erk\u00e4nna att den kan ha haft fel tidigare. 180-graders omsv\u00e4ngningar beskrivs i st\u00e4llet som “korrigeringar”.<\/p>\n
Dessutom finns det en uppfattning om att FN i grunden \u00e4r inkompetent, trots att det skulle vara sv\u00e5rt \u00e4ven f\u00f6r FN att \u00f6vertr\u00e4ffa den r\u00e5dvillhet och f\u00f6rvirring som r\u00e5der inom det amerikanska ockupationsorganet CPA.<\/p>\n
Naturligtvis kan de kontrakt, v\u00e4rda miljarder dollar, som har g\u00e5tt till amerikanska f\u00f6retag f\u00f6r \u00e5teruppbyggnaden av Irak ocks\u00e5 spela en roll. En FN-administration skulle kunna st\u00e4lla till med besv\u00e4r f\u00f6r Bush genom att bekr\u00e4fta kopplingen mellan kontrakt och kampanjbidrag.<\/p>\n
Men \u00e4ven om alla dessa argument kan bidra till att administrationen fortfarande inte vill bjuda in FN, s\u00e5 \u00e4r det viktigaste argumentet kanske det som diskuteras minst.<\/p>\n
Det \u00e4r m\u00f6jligt att det tyngsta sk\u00e4let f\u00f6r att administrationen vill beh\u00e5lla kontrollen \u00e4r dess ambition att bygga upp permanenta milit\u00e4rbaser i Irak. S\u00e5dana baser skulle aldrig godk\u00e4nnas av USA:s strategiska rivaler med vetor\u00e4tt i s\u00e4kerhetsr\u00e5det – Kina och Ryssland.<\/p>\n
Med andra ord kanske administrationen tror att man har st\u00f6rre chans att f\u00f6rhandla fram en permanent milit\u00e4r n\u00e4rvaro i Irak med en irakisk regering \u00e4n om FN f\u00e5r n\u00e5gonting att s\u00e4ga till om.<\/p>\n
Sedan New York Times i april rapporterade att administrationen planerade att etablera fyra milit\u00e4ra baser i Irak har det skrivits mycket om radikala omflyttningar av amerikanska styrkor i Europa och Asien.<\/p>\n
F\u00f6r\u00e4ndringarna, s\u00e4gs det, skulle f\u00f6rb\u00e4ttra de amerikanska styrkornas m\u00f6jlighet att s\u00e4ttas in snabbt l\u00e4ngs den “b\u00e5ge av instabilitet” som – kanske inte helt slumpm\u00e4ssigt – t\u00e4cker b\u00e5de viktiga oljeproducerande omr\u00e5den fr\u00e5n V\u00e4stafrika till Centralasien och viktiga strategiska punkter gentemot Ryssland och Kina, fr\u00e5n Kaukasus till \u00d6stasien.<\/p>\n
Enligt de h\u00e4r planerna, som just nu diskuteras med de allianspartners som ber\u00f6rs, skulle en stor del av de amerikanska styrkor som varit baserade i Tyskland och resten av V\u00e4steuropa sedan det kalla krigets dagar flyttas till Centraleuropa och Balkan, n\u00e4rmre de l\u00e4nder i Mellan\u00f6stern och Kaukasus som producerar och transporterar olja.<\/p>\n
Sedan den 11 september 2001 har USA ocks\u00e5 etablerat baser i Uzbekistan och Kirgizistan. De baserna anv\u00e4ndes i attackerna mot Afghanistan och USA har inte visat n\u00e5gra tecken p\u00e5 att man t\u00e4nker l\u00e4mna dem.<\/p>\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt kan delar av styrkorna i Japan och Sydkorea vara p\u00e5 v\u00e4g att flyttas, samtidigt som den amerikanska administrationen har visat sitt intresse f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till baser p\u00e5 Filippinerna och i Australien.<\/p>\n
F\u00f6rra veckans bes\u00f6k av ett amerikanskt krigsfartyg i Vietnam – det f\u00f6rsta sedan 1975 – tyder ocks\u00e5 p\u00e5 ett f\u00f6rnyat intresse i det landet, som har gr\u00e4nser b\u00e5de mot Kina och mot det potentiellt oljerika Sydkinesiska havet.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller Mellan\u00f6stern verkar ocks\u00e5 stora omflyttningar vara p\u00e5 g\u00e5ng. Det visar bland annat att USA nyligen \u00f6vergav en viktig flygbas i Saudiarabien och flyttade stridsplan till Qatar.<\/p>\n
Men varken Qatar eller Kuwait, som har utgjort en bas f\u00f6r den amerikanska milit\u00e4ren sedan 1990, kan m\u00e4ta sig med det strategiska djup och den flexibilitet som USA kan f\u00e5 med hj\u00e4lp av de fyra baser som den amerikanska administrationen vill ha permanent tillg\u00e5ng till, enligt New York Times.<\/p>\n
De fyra som pekas ut i New York Times \u00e4r Bagdads internationella flygplats, flygbasen Talil n\u00e4ra Nasiriyah, en bas i Iraks v\u00e4stra \u00f6ken n\u00e4ra Syrien och flygf\u00e4ltet Bashur, som ligger i den kurdiska regionen, n\u00e4ra den plats d\u00e4r gr\u00e4nserna mellan Turkiet, Iran och Irak m\u00f6ts.<\/p>\n
F\u00f6rsvarsministern Donald Rumsfeld f\u00f6rnekade att administrationen hade planer p\u00e5 att bygga de baserna n\u00e4r Times-artikeln publicerades. Men sedan dess har han och hans n\u00e4rmsta r\u00e5dgivare svarat anm\u00e4rkningsv\u00e4rt undvikande p\u00e5 fr\u00e5gor om hur l\u00e4nge de amerikanska styrkorna ska stanna i Irak.<\/p>\n
Tom Donnely, milit\u00e4rspecialist vid lobbyinstitutet American Enterprise Institute, som har n\u00e4ra band till Pentagon, \u00e4r mer r\u00e4ttfram. I en artikel i den neokonservativa tidningen Weekly Standard kritiserar han Rumsfeld f\u00f6r att denne inte medger \u00f6ppet att baser i Irak ligger helt i linje med Washingtons globala strategi.<\/p>\n
De irakiska flygplatserna i synnerhet, skriver Donnely, \u00e4r “idealiskt placerade f\u00f6r insatser i hela regionen”.<\/p>\n
Jessica Tuchman Matthews, ordf\u00f6rande f\u00f6r Carnegie Endowment for International Peace, CEIP, deltog i en resa som f\u00f6rsvarsh\u00f6gkvarteret anordnade till Irak och Kuwait i september i \u00e5r. Hon ber\u00e4ttar att administrationens planer vad g\u00e4ller framtida baser var en g\u00e5ta.<\/p>\n
– Vi fick veta att vi beh\u00f6ver tv\u00e5 miljarder dollar f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra bostadsf\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r soldater vid “varaktiga” baser i Irak. Men jag fick aldrig n\u00e5gon chans att fr\u00e5ga vad “varaktiga” betyder, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Tuchman Matthews ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att en h\u00f6gt uppsatt tj\u00e4nsteman sa till henne i januari i \u00e5r att “vi ska flytta v\u00e5ra styrkor fr\u00e5n Saudiarabien till Irak”, n\u00e5got som h\u00f6rdes \u00e4ven fr\u00e5n andra k\u00e4llor vid den tiden.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 031201 (IPS) – Nu n\u00e4r Bush-administrationen har best\u00e4mt sig f\u00f6r att snabba p\u00e5 makt\u00f6verl\u00e4mnandet i Irak \u00e5terst\u00e5r fr\u00e5gan varf\u00f6r ber USA inte FN om hj\u00e4lp vid \u00f6verg\u00e5ngen?<\/p>\n","protected":false},"author":190,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,17,7],"tags":[],"class_list":["post-2084","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-mellanostern","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2084","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/190"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2084"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2084\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2084"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2084"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2084"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}