{"id":20779,"date":"2019-10-24T06:51:53","date_gmt":"2019-10-24T06:51:53","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20779"},"modified":"2019-10-24T06:52:59","modified_gmt":"2019-10-24T06:52:59","slug":"farlig-mogelsvamp-sprids-i-varmare-ghana","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/10\/24\/farlig-mogelsvamp-sprids-i-varmare-ghana\/","title":{"rendered":"Farlig m\u00f6gelsvamp sprids i varmare Ghana"},"content":{"rendered":"

Bono, Ghana, 191024 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 M\u00e5nga av de viktigaste gr\u00f6dorna som odlas i Ghana har enligt forskare oroande h\u00f6ga niv\u00e5er av det farliga m\u00f6gelgiftet aflatoxin, vars f\u00f6rekomst \u00f6kar med varmare temperaturer.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Adwoa Frimpomaah, som driver ett litet jordbruk i \u00f6stra Ghana, har p\u00e5 senare tid tvingat servera familjen missf\u00e4rgad majs som \u00e4ven varit angripen av insekter.<\/p>\n

\u2013 Titta h\u00e4r, denna majs sk\u00f6rdade jag f\u00f6r bara en vecka sedan och de flesta majskolvarna \u00e4r ruttna, m\u00f6gliga eller missf\u00e4rgade. Jag har lagt alla mina pengar p\u00e5 denna odling, s\u00e5 de produkter som \u00e4r fina s\u00e4ljer jag, medan jag tv\u00e4ttar de m\u00f6rknande och ruttnande och \u00e4ter eftersom vi annars inte har n\u00e5gon mat, ber\u00e4ttar Adwoa Frimpomaah f\u00f6r IPS.<\/p>\n

Hon s\u00e4ger att missf\u00e4rgningarna och m\u00f6glet beror p\u00e5 den h\u00f6ga luftfuktigheten och de varma temperaturerna.<\/p>\n

Forskaren Rose Omari, vid Institutet f\u00f6r teknologi och policy, s\u00e4ger att gr\u00f6dor som \u00e4r missf\u00e4rgade och angripna av m\u00f6gel \u00e4ven l\u00f6per en h\u00f6gre risk att inneh\u00e5lla det farliga aflatoxinet. Det \u00e4r ett \u00e4mne som \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i stora delar av V\u00e4stafrika och ofta drabbar majs, jordn\u00f6tter, hirs och durra.<\/p>\n

\u201dKonsumtionen av b\u00e5de majs och jordn\u00f6tter leder till en h\u00f6g exponering av aflatoxin f\u00f6r befolkningen i Ghana. Men de flesta ghananer har liten eller ingen kunskap om aflatoxin eller de risker detta gift inneb\u00e4r\u201d, sl\u00e5s fast i en forskningsrapport som kom f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n

I v\u00e4rldens utvecklingsl\u00e4nder ber\u00e4knas miljardtals m\u00e4nniskor \u00e5terkommande uts\u00e4ttas f\u00f6r aflatoxin \u2013 vilket i sin tur leder till en stor belastning f\u00f6r sjukv\u00e5rden i dessa l\u00e4nder. Forskaren Collins Omondi vid Egerton-universitetet i Kenya understryker att aflatoxin \u00e4r ett cancerogent \u00e4mne som bildas av m\u00f6gelsvampar och kan leda till nedsatt immunf\u00f6rsvar, minskad tillv\u00e4xt, leversjukdomar och till och med till d\u00f6dsfall.<\/p>\n

Dessutom orsakar m\u00f6gelgiftet stora ekonomiska f\u00f6rluster, d\u00e5 jordn\u00f6tssm\u00f6r, kryddor och fr\u00f6er som haft f\u00f6r h\u00f6ga niv\u00e5er av aflatoxin stoppas vid gr\u00e4nsen till Europa.<\/p>\n

Men \u00e4ven p\u00e5 lokal niv\u00e5 sl\u00e5r giftet mot sm\u00e5b\u00f6nder.<\/p>\n

\u2013 Vi f\u00e5r inte ut det r\u00e4tta marknadsv\u00e4rdet p\u00e5 grund av h\u00f6ga halter av aflatoxin, s\u00e4ger sm\u00e5odlaren Regina Dabiali, 30, till IPS.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r deprimerande att arbeta h\u00e5rt under en hel s\u00e4song och sedan inte f\u00e5 ut den l\u00f6n vi f\u00f6rtj\u00e4nar, forts\u00e4tter hon.<\/p>\n

Gladys Serwaa Adusah, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r bondekooperativet Middle Zone Women Farmers,\u00a0s\u00e4ger att m\u00f6gelsvamparna inte bara ber\u00f6var m\u00e4nniskor deras inkomster utan ocks\u00e5 utg\u00f6r ett stort hot.<\/p>\n

\u2013 Jag vet att en del handlare i jakt p\u00e5 f\u00f6rtj\u00e4nster mixar ned gr\u00f6dor som inneh\u00e5ller aflatoxin tillsammans med rena gr\u00f6dor. P\u00e5 det viset tillverkas en l\u00e5ng rad matr\u00e4tter som m\u00e4nniskor sedan \u00e4ter utan att k\u00e4nna till det, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n

Forskaren Rose Omari p\u00e5pekar att en kontinuerlig konsumtion av mat som inneh\u00e5ller h\u00f6ga niv\u00e5er av aflatoxin \u00e4r h\u00e4lsofarlig. En l\u00e5ngvarig konsumtion kan enligt henne leda till levercancer. Men i h\u00f6gre doser kan giftet orsaka mer akuta sjukdomstillst\u00e5nd som kr\u00e4kningar, sv\u00e5ra magsm\u00e4rtor, koma och till och med d\u00f6dsfall, enligt Rose Omari.<\/p>\n

F\u00f6rra \u00e5ret deltog hon i en studie som visade att en stor andel av den barnmat som tillverkas i Ghana med hj\u00e4lp av majs, jordn\u00f6tter och b\u00f6nor inneh\u00f6ll h\u00f6ga niv\u00e5er av aflatoxin.<\/p>\n

\u2013 Dessa produkter borde inte finnas p\u00e5 marknaden, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Giftet utvecklas och sprids b\u00e4st i temperaturer som ligger mellan 18 och 42 grader Celsius. Samtidigt visar forskning att klimatet blivit varmare i Ghana, s\u00e4ger Francesca Martey, som \u00e4r forskningschef vid landets meterologiska institut. Enligt henne har den \u00e5rliga genomsnittstemperaturen stigit med en grad sedan 1960-talet, och siffrorna forts\u00e4tter upp\u00e5t.<\/p>\n

\u2013 Detta f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00e5 en stor inverkan p\u00e5 jordbruksproduktionen, och det \u00e4r allvarligt, sl\u00e5r Francesca Martey fast.<\/p>\n

Emmanuel Tachie-Obeng, vid Ghanas milj\u00f6skyddsmyndighet, s\u00e4ger till IPS att de stigande temperaturerna kommer att f\u00f6rv\u00e4rra problemen med aflatoxin i landet. I flera omr\u00e5den av Ghana finns det enligt honom en risk f\u00f6r att niv\u00e5erna av aflatoxin i majs kan komma att stiga dramatiskt, om inte utvecklingen hejdas.<\/p>\n

F\u00f6rra \u00e5ret testade forskare fr\u00e5n ett flertal olika institutioner ett nytt biologiskt bek\u00e4mpningsmedel kallat aflasafe. Det f\u00f6rhindrar tillv\u00e4xten av svampen aspergillus, som i sin tur producerar det farliga m\u00f6gelgiftet. Det sker genom att produkten i st\u00e4llet stimulerar tillv\u00e4xten av en annan och ofarlig svampv\u00e4xt, som blockerar den farliga svampen. F\u00f6rhoppningarna \u00e4r stora att medlet ska bli framg\u00e5ngsrikt i kampen mot de farliga aflatoxinet.<\/p>\n

\u2013 Med fyra kilo aflasafe kan vi skydda ett helt hektars odlingar av majs, jordn\u00f6tter eller durra. Det resulterar i sin tur i \u00f6kade inkomster f\u00f6r b\u00f6nderna och en f\u00f6rb\u00e4ttrad h\u00e4lsa f\u00f6r konsumenterna, s\u00e4ger Daniel Agbetiameh, som arbetat med produkten vid IITA, institutet som utvecklat aflasafe.<\/p>\n