{"id":20750,"date":"2019-10-17T05:13:19","date_gmt":"2019-10-17T05:13:19","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20750"},"modified":"2019-10-17T05:13:19","modified_gmt":"2019-10-17T05:13:19","slug":"valsafari-vaxande-noje-med-risker","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/10\/17\/valsafari-vaxande-noje-med-risker\/","title":{"rendered":"Valsafari \u2013 v\u00e4xande n\u00f6je med risker"},"content":{"rendered":"

Sydney, 191017 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 M\u00f6jligheten att se valar och delfiner i deras naturliga habitat lockar m\u00e5nga turister \u2013 och betraktas som ett b\u00e4ttre alternativ till att visa upp djur i f\u00e5ngenskap. Men det \u00e4r ocks\u00e5 en verksamhet som inneb\u00e4r risker. Det framh\u00f6ll valforskare vid en konferens som h\u00f6lls i Australien f\u00f6rra veckan.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Valsk\u00e5dning genererar inkomster till en st\u00f6rre del av kustbefolkningarna, vilket leder till en r\u00e4ttvisare f\u00f6rdelning av f\u00f6rtj\u00e4nsterna. Detta till skillnad fr\u00e5n den kommersiella valjakten d\u00e4r inkomsterna g\u00e5r till ett f\u00e5tal f\u00f6retag som d\u00f6dar valar f\u00f6r att tj\u00e4na pengar, sade Luena Fernandes vid det brasilianska Institutet f\u00f6r kn\u00f6lvalar.<\/p>\n

Hon \u00e4r \u00e4ven ordf\u00f6rande f\u00f6r World Cetacean Alliance, WCA<\/a>, som organiserade m\u00f6tet som p\u00e5 l\u00f6rdagen avslutades i Hervey Bay i Australien. Konferensen samlade \u00f6ver hundra valforskare, samt f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r milj\u00f6organisationer och turistindustrin.<\/p>\n

Deltagarna framh\u00f6ll att valsk\u00e5dning ger m\u00e4nniskor en m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig mer om de marina djuren och behovet av att havsmilj\u00f6er skyddas. Men Luena Fernandes p\u00e5pekade samtidigt att det \u00e4r en bransch som noggrant m\u00e5ste \u00f6vervakas f\u00f6r att se till att regler f\u00f6ljs och att inga valar eller delfiner kommer till skada eller uts\u00e4tts f\u00f6r st\u00f6rningar. Detta samtidigt som valsk\u00e5dning ofta genomf\u00f6rs i milj\u00f6er d\u00e4r valarna f\u00f6r\u00f6kar sig.<\/p>\n

Forskarna \u00e4r kritiska mot turer d\u00e4r turister erbjuds m\u00f6jligheten att kunna simma tillsammans med valar och delfiner, eftersom studier har visat att djurens beteenden f\u00f6r\u00e4ndras av att de kommer i f\u00f6r n\u00e4ra kontakt med m\u00e4nniskor – eller b\u00e5tar.<\/p>\n

\u2013 Valsk\u00e5dning kan \u00e4ndra hur grupperna r\u00f6r sig och d\u00e4rmed p\u00e5verka deras kommunikation, som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r deras sociala liv och \u00f6verlevnad. Valar och delfiner kan \u00e4ven p\u00e5verkas negativt, trots att deras beteenden inte tydligt \u00e4ndras. Men akut eller l\u00e5ngvarig stress kan leda till sjukdomar och p\u00e5 l\u00e5ng sikt p\u00e5verka deras f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6r\u00f6ka sig, s\u00e4ger Luena Fernandes till IPS.<\/p>\n

En annan risk \u00e4r valar som uts\u00e4tts f\u00f6r stress tvingas anv\u00e4nda s\u00e5 mycket energi att deras f\u00f6rm\u00e5ga att producera mj\u00f6lk till kalvarna p\u00e5verkas.<\/p>\n

P\u00e5 global niv\u00e5 ber\u00e4knas 15 miljoner m\u00e4nniskor under \u00e5ret delta i en valsafari, vilket \u00e4r en \u00f6kning med dryga tio procent j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6r tio \u00e5r sedan.<\/p>\n

Samtidigt utg\u00f6r plastf\u00f6roreningar ett hot mot m\u00e5nga av v\u00e4rldens marina djur. Satsningen Take 3\u00a0for the Sea<\/a>\u00a0\u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att motverka utvecklingen genom att uppmana alla m\u00e4nniskor att plocka upp minst tre plastartiklar fr\u00e5n str\u00e4nder eller vattent\u00e4kter.<\/p>\n

\u2013 Tidigare i \u00e5r hittades en val p\u00e5 en strand i Filippinerna som hade kv\u00e4vts av 40 kilo plastavfall. V\u00e5r globala satsning involverar 300\u00a0000 m\u00e4nniskor som avl\u00e4gsnar \u00f6ver tio miljoner plastf\u00f6rem\u00e5l varje \u00e5r, ber\u00e4ttar marinekologen Roberta Dixon-Valk, som \u00e4r en av grundarna av Take 3 for the Sea, f\u00f6r IPS.<\/p>\n

Valforskaren Wally Franklin p\u00e5pekar samtidigt att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna utg\u00f6r det fr\u00e4msta hotet som valar och delfiner st\u00e5r inf\u00f6r.<\/p>\n

\u2013 Stigande havstemperaturer och en \u00f6kad f\u00f6rsurning kan p\u00e5verka b\u00e5de f\u00f6r\u00f6kningsomr\u00e5den och habitat f\u00f6r kn\u00f6lvalar, liksom best\u00e5nden av antarktisk krill. \u00c4ven den \u00f6kande sj\u00f6farten inneb\u00e4r ett allvarligt hot, vid sidan av milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring och plastavfall, s\u00e4ger Wally Franklin till IPS.<\/p>\n

Enligt Internationella naturv\u00e5rdsunionen finns det 89 arter inom kategorin Catacea, som alla valdjur tillh\u00f6r. Och av dessa \u00e4r 29 procent listade som hotade.<\/p>\n

F\u00f6r att skapa r\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r val- och delfinsk\u00e5dning har WCA varit med och tagit fram en handbok<\/a> som beskriver hur verksamheten kan bedrivas p\u00e5 ett ansvarsfullt s\u00e4tt. Och f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma milj\u00f6m\u00e4ssigt h\u00e5llbara satsningar har WCA b\u00f6rjat acckreditera verksamheter p\u00e5 olika platser, s\u00e5 kallade Whale Heritage Sites. P\u00e5 fredagen blev just verksamheten i Hervey Bay den f\u00f6rsta att f\u00e5 denna utm\u00e4rkelse, tillsammans med valsk\u00e5dningen i The Bluff i Sydafrika.<\/p>\n