Khe Sanh, 031126 (IPS) – N\u00e4r man k\u00f6r igenom Khe Sanh i dag \u00e4r det l\u00e4tt att missa den handfull monument som finns d\u00e4r till minne av det blodigaste slaget i det amerikanska kriget eller Vietnamkriget, som det kallas i den st\u00f6rsta delen av v\u00e4rlden. <\/p>\n
<\/p>\n
I dag sprudlar staden, som ligger i Quang Tri-provinsen av liv. H\u00e4r finns m\u00e5nga caf\u00e9er och restauranger, och lastbilar fullastade med varor fr\u00e5n grannlandet Laos pl\u00f6jer fram p\u00e5 huvudv\u00e4gen genom staden.<\/p>\n
Men bara n\u00e5gra kilometer utanf\u00f6r Khe Sanh \u00f6verg\u00e5r asfalten till grus, och eln\u00e4tet tar slut. R\u00f6ken ringlar sig ut ur sm\u00e5 hus med tak av palmblad som st\u00e5r p\u00e5 styltor i bergslandskapet.<\/p>\n
Ljud fr\u00e5n grisar och kycklingar h\u00f6rs kring husen. Men de som bor h\u00e4r kan knappt f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 sin boskap och \u00e4ven om de skulle ha r\u00e5d att odla marken, s\u00e5 kanske det inte skulle vara s\u00e4kert att arbeta p\u00e5 odlingarna.<\/p>\n
F\u00f6r trettio \u00e5r sedan sl\u00e4ppte de amerikanska styrkorna 100 000 ton bomber i omr\u00e5det kring Khe Sanh. Sammanlagt sl\u00e4ppte USA n\u00e4stan \u00e5tta miljoner ton bomber \u00f6ver landet.<\/p>\n
Vietnams regering ber\u00e4knar att omkring 800 000 klusterbomber och granater fortfarande finns kvar i marken, och de flesta av dem har \u00e4nnu inte exploderat. 35 procent av marken i centrala Vietnam kan inte odlas p\u00e5 grund av riskerna med odetonerade bomber.<\/p>\n
Enligt officiella ber\u00e4kningar har 38 000 m\u00e4nniskor d\u00f6dats och 65 000 skadats av s\u00e5dana bomber sedan kriget tog slut 1975.<\/p>\n
Men folket h\u00e4r har hittat ett annat s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5. 21-\u00e5riga Tung har gr\u00e4vt upp odetonerade bomber i tre \u00e5r nu.<\/p>\n
– Man beh\u00f6ver en hammare och en mejsel f\u00f6r att \u00f6ppna bomben. Det g\u00e5r inte att g\u00f6ra det med fingrarna. Sen m\u00e5ste man h\u00e4lla ut spr\u00e4ng\u00e4mnet och gr\u00e4va ned det i marken.<\/p>\n
Tung l\u00e4rde sig genom att iaktta sina grannar. Han letar efter en krater i marken, och b\u00f6rjar sedan att gr\u00e4va. Det kan ta upp till tre eller fyra dagar att f\u00e5 fram en bomb.<\/p>\n
Det \u00e4r riskabelt, men Tung s\u00e4ger att det \u00e4r det s\u00e4kraste s\u00e4ttet att skaffa pengar till mat. Han kan s\u00e4lja en hel granat f\u00f6r upp till 750 kronor. Det \u00e4r tre g\u00e5nger s\u00e5 mycket som han skulle kunna f\u00e5 f\u00f6r en gris, som tar fem till sex m\u00e5nader att f\u00f6da upp.<\/p>\n
Tuan, en 60-\u00e5rig sm\u00e5bonde som bor i n\u00e4rheten av byn Dakong – \u00e4ven den i Quang Tri-provinsen, arbetade med sina odlingar tio \u00e5r efter kriget d\u00e5 han r\u00e5kade detonera en amerikansk klusterbomb som spr\u00e4ngde bort hans v\u00e4nstra arm.<\/p>\n
– Det fanns s\u00e5 m\u00e5nga bomber p\u00e5 min mark s\u00e5 det k\u00e4ndes som om man skulle st\u00f6ta p\u00e5 en varje g\u00e5ng man v\u00e4nde sig om, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Till en b\u00f6rjan f\u00f6rs\u00f6kte Tuan och hans familj att rensa bort bomberna sj\u00e4lva. Men det visade sig att det var f\u00f6r sv\u00e5rt och han tog hj\u00e4lp av bombletare i omr\u00e5det. – Folk d\u00f6k upp hela tiden och fr\u00e5gade om de fick gr\u00e4va upp bomber p\u00e5 min g\u00e5rd och jag sa bara “javisst, varf\u00f6r inte?”.<\/p>\n
B\u00f6nder i Vietnam kan ocks\u00e5 ta hj\u00e4lp av milit\u00e4ren f\u00f6r att rensa marken fr\u00e5n odetonerade bomber. Men det \u00e4r dyrt – mer \u00e4n 3500 kronor per hektar.<\/p>\n
– Den vietnamesiska regeringen rensade bomber fr\u00e5n viktiga omr\u00e5den d\u00e4r de skulle bygga offentliga byggnader. F\u00f6r b\u00f6nderna f\u00f6rs\u00f6kte de rensa, men f\u00f6rst senare. Regeringen kan inte rensa bort allt eftersom de bombade s\u00e5 stora omr\u00e5den.<\/p>\n
Och utvecklingen i landet har lett till nya faror. Folk flyttar l\u00e4ngre och l\u00e4ngre ut p\u00e5 landsbygden, ny mark tas i bruk och bomber som har legat begravda i flera \u00e5rtionden exploderar.<\/p>\n
Kien Toi, som bor i ett litet hus utanf\u00f6r Khe Sanh \u00e4r kaffeodlare, men hans viktigaste inkomstk\u00e4lla \u00e4r odetonerade bomber.<\/p>\n
– Kriget var d\u00e5ligt, men det gav oss \u00e5tminstone n\u00e5got att leva av, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Kien Toi k\u00f6per tv\u00e5 eller tre s\u00e4ckar med odetonerade bomber varje dag och s\u00e4ljer dem vidare till uppk\u00f6pare fr\u00e5n staden, som sedan sm\u00e4lter ned dem till byggnadsmaterial. Men n\u00e5gra bomber har han sparat sj\u00e4lv. Tois bord och benen p\u00e5 hans s\u00e4ng best\u00e5r av bombrester.<\/p>\n
Och bara n\u00e5gra meter l\u00e4ngre ned p\u00e5 v\u00e4gen h\u00e5ller man p\u00e5 att bygga ett litet hus med hj\u00e4lp av metallst\u00e4nger av \u00e5tervunna bomber.<\/p>\n
Tidigare byggde man mest i tr\u00e4 i centrala Vietnam, men skogen tog allvarlig skada av de amerikanska styrkornas stridsgas Agent Orange. Byggf\u00f6retagen ser ingenting m\u00e4rkligt med att anv\u00e4nda gamla bomber f\u00f6r att bygga nya hus. De p\u00e5pekar att de \u00e5teranv\u00e4nda bomberna kostar h\u00e4lften s\u00e5 mycket som nya varor, och sk\u00e4mtar om att det billiga materialet aldrig tar slut, med tanke p\u00e5 hur m\u00e5nga ton bomber USA sl\u00e4ppte \u00f6ver Vietnam.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Khe Sanh, 031126 (IPS) – N\u00e4r man k\u00f6r igenom Khe Sanh i dag \u00e4r det l\u00e4tt att missa den handfull monument som finns d\u00e4r till minne av det blodigaste slaget i det amerikanska kriget eller Vietnamkriget, som det kallas i… Continue Reading