{"id":20747,"date":"2019-10-16T04:45:56","date_gmt":"2019-10-16T04:45:56","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20747"},"modified":"2019-10-16T04:45:56","modified_gmt":"2019-10-16T04:45:56","slug":"globala-klimatinvesteringar-nar-inte-mal","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/10\/16\/globala-klimatinvesteringar-nar-inte-mal\/","title":{"rendered":"Globala klimatinvesteringar n\u00e5r inte m\u00e5l"},"content":{"rendered":"<p><strong>Incheon, Sydkorea, 191016 (IPS)\u00a0<\/strong><strong>\u2013 De globala investeringarna f\u00f6r att hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter har \u00f6kat kraftigt p\u00e5 senare \u00e5r, men siffrorna ligger fortfarande l\u00e5ngt efter m\u00e5ls\u00e4ttningarna. Det var budskapet vid det senaste m\u00f6tet f\u00f6r FN:s gr\u00f6na klimatfond som h\u00f6lls i Sydkorea.<\/strong><!--more--><\/p>\n<p>Klimatinvesteringarna har \u00f6kat fr\u00e5n en siffra p\u00e5 motsvarande 360 miljarder dollar 2012, till n\u00e4rmare 600 miljarder dollar f\u00f6rra \u00e5ret. Men trots denna kraftiga uppg\u00e5ng \u00e4r det fortfarande l\u00e5ngt kvar till de 3\u00a0000 miljarder dollar om \u00e5ret som \u00e4r m\u00e5let till 2030, i syfte att kunna h\u00e5lla den globala temperatur\u00f6kningen till under 1,5 grader Celsius.<\/p>\n<p>F\u00f6rra veckans konferens i Sydkorea hade privata investeringar i fokus och lockade deltagare fr\u00e5n n\u00e4ringslivet, regeringsf\u00f6retr\u00e4dare och internationella finansieringsexperter.<\/p>\n<p>Vid m\u00f6tet p\u00e5pekade klimatfondens chef Yannick Glemarec att v\u00e4rlden drastiskt m\u00e5ste \u00f6ka investeringarna b\u00e5de f\u00f6r att anpassas sig till, och motverka, klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Samtidigt p\u00e5pekade han att det \u00e4r ett omr\u00e5de med enorma investeringsm\u00f6jligheter, och sade att konferensen m\u00e5l var att f\u00f6rm\u00e5 de investerare som sitter p\u00e5 enorma resurser att \u00f6ka sina klimatinvesteringar i v\u00e4rldens utvecklingsl\u00e4nder.<\/p>\n<p>M\u00f6tesdeltagarna p\u00e5pekade att det f\u00f6rblivit s\u00e4rskilt sv\u00e5rt att locka investerare att satsa p\u00e5 anpassnings\u00e5tg\u00e4rder inom exempelvis jordbruket.<\/p>\n<p>\u2013 P\u00e5 global niv\u00e5 \u00e4r investeringarna kraftigt inriktade p\u00e5 begr\u00e4nsande \u00e5tg\u00e4rder och mindre p\u00e5 anpassning, sade Barbara Buchner, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r klimatfinansieringsprogrammet vid den globala tankesmedjan Climate Policy Initiative, CPI.<\/p>\n<p>Enligt henne visar uppgifter fr\u00e5n CPI att privata investerare sedan b\u00f6rjan varit mer intresserade av att satsa p\u00e5 projekt som syftar till att minska utsl\u00e4ppen, som f\u00f6rnybar energi och transportsatsningar. Detta i st\u00e4llet f\u00f6r projekt som exempelvis gynnar skogs- eller jordbruk. En av orsakerna \u00e4r enligt Barbara Buchner att det ofta saknas kunskaper om hur s\u00e5dana satsningar ska kunna bli vinstgivande.<\/p>\n<p>\u2013 Begr\u00e4nsande projekt \u00e4r \u00e5 andra sidan mer investeringsv\u00e4nliga d\u00e5 tekniken redan finns och det d\u00e4rf\u00f6r bara g\u00e5r att investera i dessa. Effekterna av dessa investeringar \u00e4r dessutom mer direkta och synliga, sade hon.<\/p>\n<p>Andra experter lyfte fram hur viktigt det politiska ledarskapet \u00e4r. Afrika \u00e4r exempelvis i behov av infrastruktursatsningar till ett v\u00e4rde av mellan 130 och 170 miljarder dollar om \u00e5ret, summor som de offentliga finansieringarna inte kommer att kunna n\u00e5 upp till. Det inneb\u00e4r att det kr\u00e4vs privata investeringar.<\/p>\n<p>Men Koffi Klaousse, vid infrastrukturfonden Africa 50, sade att aff\u00e4rsm\u00f6jligheterna \u00e4r begr\u00e4nsade f\u00f6r investerare.<\/p>\n<p>\u2013 Vi har m\u00e4ngder med projekt, men mycket f\u00e5 som inneb\u00e4r en aff\u00e4rsm\u00f6jlighet f\u00f6r den privata sektorn, sade Koffi Klaousse, och tillade att det beh\u00f6vs politiska satsningar f\u00f6r att \u00e4ndra det f\u00f6rh\u00e5llandet.<\/p>\n<p>Jamaicas premi\u00e4rminister Andrew Holness kunde samtidigt lyfta fram att hans lilla land lyckats locka till sig n\u00e4stan en miljard dollar fr\u00e5n privata investerare.<\/p>\n<p>\u2013 Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna inneb\u00e4r en katastrof f\u00f6r oss. Men om vi antar utmaningarna kan det ocks\u00e5 inneb\u00e4ra en m\u00f6jlighet. Om v\u00e4dret blir h\u00e5rdare m\u00e5ste vi bygga en mer motst\u00e5ndskraftig och klimatsmart infrastruktur och mobilisera mer offentliga privata resurser f\u00f6r detta, sade Andrew Holness.<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/live.staticflickr.com\/65535\/48863583688_0f8d3f479b_o.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Chefen f\u00f6r FN:s gr\u00f6na klimatfond, Yannick Glemarec (till v\u00e4nster), i samtal med Jamaicas premi\u00e4rminister Andrew Holness. Foto: Stella Paul\/IPS<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/live.staticflickr.com\/65535\/48864286477_22d926e01c_o.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Barbara Buchner, ordf\u00f6rande f\u00f6r klimatfinansieringsprogrammet vid tankesmedjan Climate Policy Initiative. Foto: Stella Paul\/IPS<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/live.staticflickr.com\/8500\/8376650717_831d371a46_o.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Ett av budskapen vid konferensen i Sydkorea var att det beh\u00f6vs fler investeringar f\u00f6r anpassnings\u00e5tg\u00e4rder, som det projekt denna gr\u00f6nsaksodlare i Antigua har genomf\u00f6rt. Med hj\u00e4lp av klimatsmarta strategier har han lyckats \u00f6ka sin produktion. Foto: Desmond Brown\/IPS<\/a><\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Incheon, Sydkorea, 191016 (IPS)\u00a0\u2013 De globala investeringarna f\u00f6r att hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter har \u00f6kat kraftigt p\u00e5 senare \u00e5r, men siffrorna ligger fortfarande l\u00e5ngt efter m\u00e5ls\u00e4ttningarna. Det var budskapet vid det senaste m\u00f6tet f\u00f6r FN:s gr\u00f6na klimatfond som h\u00f6lls i Sydkorea.<\/p>\n","protected":false},"author":1530,"featured_media":20748,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,9,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-20747","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ekonomi","category-global-fragor","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20747","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1530"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20747"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20747\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20749,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20747\/revisions\/20749"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/20748"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20747"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20747"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20747"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}