{"id":2071,"date":"2003-11-26T13:40:01","date_gmt":"2003-11-26T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/11\/26\/usa-realisterna-samlar-sina-styrkor\/"},"modified":"2003-11-26T13:40:01","modified_gmt":"2003-11-26T13:40:01","slug":"usa-realisterna-samlar-sina-styrkor","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/11\/26\/usa-realisterna-samlar-sina-styrkor\/","title":{"rendered":"USA: Realisterna samlar sina styrkor"},"content":{"rendered":"<p>Washington, 031126 (IPS) &#8211; Efter att ha dominerat den amerikanska utrikespolitiken under tv\u00e5 \u00e5r kan de unilateralistiska h\u00f6karna i president George W. Bushs administration vara p\u00e5 v\u00e4g att tappa greppet.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>\u00c4ven om den interna dragkampen i fr\u00e5gor som politiken gentemot Syrien, Iran och Nordkorea fortfarande \u00e4r h\u00e5rd, s\u00e5 finns det allt fler tecken som tyder p\u00e5 att h\u00f6karna &#8211; i synnerhet de neokonservativa &#8211; h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rlora inflytande.<\/p>\n<p> \u00c4ven om president Bush sj\u00e4lv fortfarande anv\u00e4nder retoriken som g\u00e5r ut p\u00e5 att USA ger arabv\u00e4rlden demokrati &#8211; ett neokonservativt varum\u00e4rke under de senaste 15 m\u00e5naderna &#8211; s\u00e5 v\u00e4xer enigheten i Washington om att beslutet att p\u00e5skynda makt\u00f6verl\u00e4mnandet till irakierna tyder p\u00e5 att USA har minskat sina ambitioner i den riktningen.<\/p>\n<p> Och den hastighet med vilken USA nu f\u00f6rs\u00f6ker rekrytera f\u00f6re detta soldater och poliser i Irak inneb\u00e4r ett tydligt avsteg fr\u00e5n det genomgripande de-ba&#8217;athifieringsprojekt som enligt de neokonservativa var absolut n\u00f6dv\u00e4ndigt om ett demokratiskt styrelseskick skulle vara m\u00f6jligt i Irak.<\/p>\n<p> Till och med en del av de neokonservativa sj\u00e4lva, exempelvis Weekly Standard-redakt\u00f6ren William Kristol, har medgett att de nya planerna tyder p\u00e5 att administrationen s\u00f6ker en utv\u00e4g snarare \u00e4n en v\u00e4g mot seger.<\/p>\n<p> Men det minskade neokonservativa inflytandet m\u00e4rks inte bara i Irak.<\/p>\n<p> N\u00e4r Bush i f\u00f6rra veckan sa att han var villig att ge en skriftlig f\u00f6rs\u00e4kran om att USA inte kommer att angripa Nordkorea var det en betydande seger f\u00f6r realisterna inom utrikesdepartementet. Donald Gregg, en Korea-expert som stod George Bush den \u00e4ldre n\u00e4ra, sa efter det uttalandet att &#8221;administrationens pragmatiker har bef\u00e4let&#8221;.<\/p>\n<p> En annan h\u00e4ndelse som ger en k\u00e4nsla av \u00e5t vilket h\u00e5ll vinden bl\u00e5ser var den bitr\u00e4dande utrikesministern Richard Armitages uttalande om att USA t\u00e4nker inleda en dialog med Iran inom en n\u00e4ra framtid.<\/p>\n<p> Irans hemlighetsmakeri kring sina eventuella k\u00e4rnvapenplaner \u00e4r fortfarande en k\u00e4lla till irritation inom administrationen. Men i f\u00f6rra veckan beslutade administrationen att f\u00f6lja r\u00e5den fr\u00e5n Frankrike, Tyskland och Storbritannien, och l\u00e5ta bli att trycka p\u00e5 f\u00f6r att atomenergiorganet IAEA skulle anta en resolution om FN-sanktioner mot Iran. Ocks\u00e5 det var ett nederlag f\u00f6r h\u00f6karna.<\/p>\n<p> Utrikesministern Colin Powell vann nyligen ocks\u00e5 en seger mot h\u00f6karna, bland dem hans egen bitr\u00e4dande minister John Bolton, n\u00e4r administrationen besl\u00f6t att avst\u00e5 fr\u00e5n sanktioner mot de sex centraleuropeiska l\u00e4nder som har v\u00e4grat skriva under avtal om att inte l\u00e4mna ut amerikaner till den internationella brottm\u00e5lsdomstolen, ICC, i Haag.<\/p>\n<p> Bolton har under 18 m\u00e5nader rest jorden runt f\u00f6r att hota de l\u00e4nder som inte skrivit under s\u00e5dana avtal med sanktioner, och administrationens beslut kan undergr\u00e4va hans trov\u00e4rdighet.<\/p>\n<p> Flera bed\u00f6mare ser bakom den senaste tidens misslyckanden f\u00f6r h\u00f6karna ett \u00f6kat inflytande f\u00f6r politiska r\u00e5dgivare som Karl Rove, som ska ha sagt redan i september att det inte f\u00e5r f\u00f6rsigg\u00e5 n\u00e5gra krig under 2004. Det r\u00e5det verkar allt mer f\u00f6rst\u00e5eligt med tanke p\u00e5 presidentens fallande popularitet, som till stor del beror p\u00e5 att m\u00e5nga amerikaner tappat f\u00f6rtroendet f\u00f6r Irak-politiken.<\/p>\n<p> Det faktum att det nu bara \u00e4r en minoritet av v\u00e4ljarna som tror att presidentens anledningar till att inleda kriget &#8211; Iraks p\u00e5st\u00e5dda kopplingar till al-Qaida och massf\u00f6rst\u00f6relsevapen &#8211; byggde p\u00e5 verkliga bevis, har helt klart undergr\u00e4vt h\u00f6karna inom administrationen. Det var de som var mest p\u00e5stridiga n\u00e4r det g\u00e4llde det hot som Irak sades vara mot USA.<\/p>\n<p> H\u00f6karnas fortsatta misslyckande n\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00f6rutsp\u00e5 situationen i Irak efter kriget har ocks\u00e5 f\u00f6rsvagat deras f\u00f6rhandlingsposition i beslutsfattandet.<\/p>\n<p> Det blev tydligt i b\u00f6rjan av oktober, n\u00e4r den nationella s\u00e4kerhetsr\u00e5dgivaren Condoleeza Rice bildade Gruppen f\u00f6r stabilisering av Irak, ISG &#8211; till stort f\u00f6rtret f\u00f6r Pentagon-chefen Donald Rumsfeld.<\/p>\n<p> Och \u00e4nnu viktigare var att Rice anst\u00e4llde USA:s f\u00f6re detta Indien-ambassad\u00f6r Robert Blackwill, som verkar ha tagit kontroll \u00f6ver en stor del av Irak-politiken p\u00e5 Pentagon-h\u00f6karnas bekostnad.<\/p>\n<p> Blackwill anses st\u00e5 till h\u00f6ger, men han har en mycket mer pragmatisk inst\u00e4llning \u00e4n de neokonservativa. Han \u00e4r sedan l\u00e4nge v\u00e4n med USA:s administrat\u00f6r i Irak, Paul Bremer, och deras samarbete tycks ha utest\u00e4ngt Rumsfeld och hans neokonservativa r\u00e5dgivare.<\/p>\n<p> Enligt tidningen Washington Post har Bremer och Blackwill varit n\u00e4ra v\u00e4nner i 30 \u00e5r. Tidningen karakt\u00e4riserar dem som &#8221;i grunden konservativa&#8230; men fokuserade p\u00e5 nationella intressen och makt &#8211; inte p\u00e5 neokonservatism. De \u00e4r inga ideologiska dr\u00f6mmare.&#8221; P\u00e5 s\u00f6ndagen publicerade Washington Post en debattartikel av en f\u00f6re detta medarbetare till Colin Powell, Richard Haass, som g\u00e5r till angrepp mot h\u00f6karnas krigshets. Haass h\u00e4vdar att unilaterala krig som det i Irak bara kan lyckas p\u00e5 tv\u00e5 villkor; f\u00f6r det f\u00f6rsta att man har allm\u00e4nheten med sig, och att de \u00e4r f\u00f6rberedda p\u00e5 eventuella f\u00f6rluster, och f\u00f6r det andra att USA m\u00e5ste samla internationellt st\u00f6d.  Haass drar slutsatsen att inget av de b\u00e5da kraven har uppfyllts n\u00e4r det g\u00e4ller Irak, och han beskriver beslutet att skynda p\u00e5 makt\u00f6verl\u00e4mnandet som en politiskt realistisk v\u00e4ndning som kommer att leda till att man inte n\u00e5r de neokonservativas mer ambiti\u00f6sa m\u00e5l.<\/p>\n<p> &#8221;En s\u00e5dan korrigering av USA:s politik speglar delvis den politiska verkligheten i Irak&#8230; men den speglar i \u00e4nnu h\u00f6gre grad den politiska realiteten p\u00e5 hemmaplan. Toleransen f\u00f6r kostnaderna &#8211; framf\u00f6r allt i form av d\u00f6dsfall och skador &#8211; \u00e4r inte obegr\u00e4nsad. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det klokt av presidenten att s\u00e4nka ambitionerna f\u00f6r vad vi f\u00f6rs\u00f6ker uppn\u00e5.&#8221; Om man antar att Haass analys vad g\u00e4ller motiven f\u00f6r Vita husets kurs\u00e4ndring \u00e4r riktig, kan man fortfarande fr\u00e5ga sig om f\u00f6r\u00e4ndringen av Irak-politiken, liksom den mjukare tonen mot Nordkorea, Iran och ICC, inneb\u00e4r en avg\u00f6rande maktf\u00f6rskjutning till realisternas f\u00f6rdel, eller om det bara handlar om ett taktiskt drag f\u00f6r att lindra allm\u00e4nhetens oro, inf\u00f6r n\u00e4sta \u00e5rs presidentval.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Washington, 031126 (IPS) &#8211; Efter att ha dominerat den amerikanska utrikespolitiken under tv\u00e5 \u00e5r kan de unilateralistiska h\u00f6karna i president George W. Bushs administration vara p\u00e5 v\u00e4g att tappa greppet.<\/p>\n","protected":false},"author":190,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,15,10,7],"tags":[],"class_list":["post-2071","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2071","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/190"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2071"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2071\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2071"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2071"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2071"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}