{"id":20653,"date":"2019-09-24T07:54:00","date_gmt":"2019-09-24T07:54:00","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20653"},"modified":"2019-09-24T08:00:02","modified_gmt":"2019-09-24T08:00:02","slug":"nepal-gar-mot-strommen-skogarna-blir-storre","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/09\/24\/nepal-gar-mot-strommen-skogarna-blir-storre\/","title":{"rendered":"Nepal g\u00e5r mot str\u00f6mmen \u2013 skogarna blir st\u00f6rre"},"content":{"rendered":"

Katmandu, 190924 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Avskogning \u00e4r ett problem i de flesta utvecklingsl\u00e4nder. I Nepal har d\u00e4remot utvecklingen g\u00e5tt \u00e5t ett annat h\u00e5ll \u2013 h\u00e4r har skogst\u00e4cket n\u00e4stan f\u00f6rdubblats sedan 1992. Det visar nya analyser av satellitbilder.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Skogst\u00e4cket i Nepal har \u00f6kat fr\u00e5n 26 till 45 procent, visar nya analyser av gamla satellitbilder. Det \u00e4r en nyhet som nog kan komma som en \u00f6verraskning f\u00f6r alla som \u00e5terkommande h\u00f6r om hur skogar sk\u00f6vlas, i synnerhet i utvecklingsl\u00e4nder.<\/p>\n

De nya uppgifterna, som kommer fr\u00e5n en grupp som finansieras av Nasa och \u00e4r baserad i USA, Schweiz och Nepal, visar att avskogningen \u00e4ven p\u00e5g\u00e5r i Nepal. Men samtidigt har fler nya skogar vuxit upp \u00e4n de som sk\u00f6vlats.<\/p>\n

Geografen Jefferson Fox, som lett granskningen, menar att det \u00e4r viktigt att framh\u00e5lla de framsteg som har gjorts i landet.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag arbetade med min avhandling i b\u00f6rjan av 1980-talet var Nepal omskrivet p\u00e5 grund av den avskogning som p\u00e5gick. Men nu n\u00e4r utvecklingen har v\u00e4nt uteblir uppm\u00e4rksamheten, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Fr\u00e5n 1950 och 30 \u00e5r fram\u00e5t f\u00f6rlorade Nepal en mycket stor del av sitt skogst\u00e4cke. Det berodde delvis p\u00e5 att en v\u00e4xande landsortsbefolkning h\u00f6gg ner skogar f\u00f6r att komma \u00e5t ved och timmer, men ocks\u00e5 f\u00f6r att r\u00f6ja mark f\u00f6r nya \u00e5krar.<\/p>\n

Landets skogar var under denna tid statlig egendom, men myndigheterna hade inte m\u00f6jlighet att \u00f6vervaka markerna. Detta samtidigt som vissa myndighetsf\u00f6retr\u00e4dare v\u00e4nde bort blicken n\u00e4r befolkningar h\u00f6gg ner skogarna, och i vissa fall samarbetade myndighetspersoner med den illegala timmerindustrin.<\/p>\n

Men fr\u00e5n och med slutet av 1980-talet b\u00f6rjade myndigheterna \u00f6verf\u00f6ra skogsarealer p\u00e5 motsvarande 1,8 miljoner hektar till lokalbefolkningar, som d\u00e4rmed tog \u00f6ver ansvaret f\u00f6r markerna. Detta eftersom man ins\u00e5g att det l\u00e5g i de lokala befolkningarnas intresse att bevara skogarna f\u00f6r dess l\u00e5ngsiktiga v\u00e4rden. Lokalbefolkningarna hade dessutom andra m\u00f6jligheter att \u00f6vervaka och se till att g\u00e4llande regler f\u00f6r skogsbruk f\u00f6ljdes.<\/p>\n

Jefferson Fox s\u00e4ger att denna decentralisering har haft en avg\u00f6rande roll f\u00f6r utvecklingen.<\/p>\n

En annan viktig orsak \u00e4r att allt fler nepaleser fr\u00e5n landsbygden reser till Indien, Sydostasien eller l\u00e4nderna kring Persiska viken f\u00f6r att arbeta. De familjemedlemmar som blir kvar medan anh\u00f6riga reser utomlands \u00f6verger ofta sina \u00e5kermarker eftersom arbetskraften f\u00f6r att bruka jordarna f\u00f6rsvunnit \u2013 vilket i sin tur g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r skogar att \u00e5teruppst\u00e5 p\u00e5 naturlig v\u00e4g. Med hj\u00e4lp av de pengar som anh\u00f6riga skickar hem har de ocks\u00e5 st\u00f6rre m\u00f6jligheter att driva sina spisar med gas i st\u00e4llet f\u00f6r ved \u2013 vilket minskar skogssk\u00f6vlingen.<\/p>\n

Den analys som nu gjorts visar att den st\u00f6rsta tillv\u00e4xten av skogar skett i de omr\u00e5den i Nepal d\u00e4r lokalbefolkningen ocks\u00e5 mottagit mest hems\u00e4nda pengar fr\u00e5n migrantarbetare.<\/p>\n

Samtidigt kan \u00f6kande skogar ha olika stora ekologiska v\u00e4rden. Skogar med unga tr\u00e4d som ligger p\u00e5 isolerade platser har inte en lika stor inverkan p\u00e5 djur- och naturliv som \u00e4ldre skogar som ligger i n\u00e4rheten av djurs habitat eller n\u00e4ra floder. Och en skog som ligger i brant terr\u00e4ng kan i h\u00f6gre grad bidra till att minska jorderosion.<\/p>\n

Analysen \u00e4r inte den f\u00f6rsta som gjorts med hj\u00e4lp av satellitbilder. En grupp vid Marylands universitet har sedan 2000 granskat skogar \u00f6ver hela v\u00e4rlden och deras data visar tv\u00e4rtemot att avskogningen i Nepal har fortsatt, och att skogst\u00e4cket i landet minskar.<\/p>\n

Den forskningsgrupp som leds av Jefferson Fox anv\u00e4nder sig dock av en annan metod i sina granskningar av skogarnas utbredning. Enligt doktoranden Alex Smith, som ing\u00e5r i gruppen och f\u00f6r n\u00e4rvarande studerar i Katmandu, har den metod de anv\u00e4nt sig en h\u00f6gre tr\u00e4ffs\u00e4kerhet eftersom den ocks\u00e5 tar h\u00e4nsyn till den bergiga terr\u00e4ngen i landet, som ligger vid Himalaya. De har \u00e4ven genomf\u00f6rt djupare analyser av bilderna, och menar att de d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5tt fram mer korrekta uppgifter.<\/p>\n

Alex Smith menar att den studie han har medverkat i tydligt visar en sak \u2013 hur viktigt det \u00e4r att involvera lokala befolkningar.<\/p>\n

\u2013 Lokalbefolkningarna har engagerat sig h\u00e5rt i arbetet f\u00f6r att skydda dessa skogar. Och oavsett vad som h\u00e4nder i framtiden st\u00e5r det klart att dessa befolkningar m\u00e5ste vara fortsatt delaktiga, s\u00e4ger han.<\/p>\n

*En l\u00e4ngre version av denna artikel har \u00e4ven publicerats av den engelskspr\u00e5kiga veckotidningen The Nepali Times<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Katmandu, 190924 (IPS)\u00a0\u2013 Avskogning \u00e4r ett problem i de flesta utvecklingsl\u00e4nder. I Nepal har d\u00e4remot utvecklingen g\u00e5tt \u00e5t ett annat h\u00e5ll \u2013 h\u00e4r har skogst\u00e4cket n\u00e4stan f\u00f6rdubblats sedan 1992. Det visar nya analyser av satellitbilder.<\/p>\n","protected":false},"author":1877,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,18,9,3,12,11],"tags":[],"class_list":["post-20653","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-asien-och-stillahavsomradet","category-global-fragor","category-migration-och-minoriteter","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20653","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1877"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20653"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20653\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20657,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20653\/revisions\/20657"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20653"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20653"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20653"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}