{"id":20609,"date":"2019-09-12T09:04:50","date_gmt":"2019-09-12T09:04:50","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20609"},"modified":"2019-09-12T09:06:21","modified_gmt":"2019-09-12T09:06:21","slug":"konflikten-i-kashmir-slar-mot-miljoarbetet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/09\/12\/konflikten-i-kashmir-slar-mot-miljoarbetet\/","title":{"rendered":"Konflikten i Kashmir sl\u00e5r mot milj\u00f6arbetet"},"content":{"rendered":"

New Delhi, 190912 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Konflikterna i den s\u00e5 kallade Hindukush-Himalaya-regionen kan f\u00e5 mycket stora konsekvenser f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniskor och milj\u00f6. Den f\u00f6rv\u00e4rrade konflikten i Kashmir g\u00f6r att det blir betydligt sv\u00e5rare f\u00f6r Indien och Pakistan att samarbeta kring mycket viktiga milj\u00f6fr\u00e5gor. Det varnar analytikern och journalisten Omair Ahmad f\u00f6r i denna kommentar.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Konflikterna i Hindukush-Himalaya-regionen tar ingen h\u00e4nsyn till de lokala befolkningarna, och de l\u00e5ngsiktiga milj\u00f6m\u00e4ssiga konsekvenserna kan leda till stora skador och f\u00f6rdjupad fattigdom i regionen.<\/p>\n

En dryg m\u00e5nad har nu g\u00e5tt sedan Indien st\u00e4ngde ner kommunikationerna och inf\u00f6rde uteg\u00e5ngsf\u00f6rbud i delar av Kashmir. Fr\u00e5n indisk sida h\u00e4vdar man att beslutet att genomdriva betydande politiska f\u00f6r\u00e4ndringar i den indiska delen av Kashmir ska ses som en inrikespolitisk angel\u00e4genhet. Men reaktionerna blev kraftiga b\u00e5de fr\u00e5n Pakistan och Kina, som b\u00e5da, \u00e5tminstone delvis, menar att regionen b\u00f6r tillfalla dem.<\/p>\n

De indiska \u00e5tg\u00e4rderna \u00e4r bara en av m\u00e5nga som kommer att f\u00f6rsv\u00e5ra det gemensamma milj\u00f6arbetet i Hindukush-Himalaya-regionen.<\/p>\n

Den politiska konflikten kommer att bli allra mest k\u00e4nnbar l\u00e4ngs Indusfloden, som b\u00f6rjar p\u00e5 tibetanska omr\u00e5den som kontrolleras av Kina, sedan l\u00f6per vidare genom den indiska delen av Kashmir, och sedan vidare in i Pakistan, d\u00e4r den \u00e4ven tar sig in och ut genom Afghanistan, innan floden \u00e5ter l\u00f6per genom Pakistan och ut till havet.<\/p>\n

Indusdeltats st\u00f6rsta omr\u00e5den ligger i Indien och Pakistan, och l\u00e4ndernas relationer i f\u00f6rh\u00e5llande till Indus regleras genom ett avtal som undertecknades redan 1960. Denna \u00f6verenskommelse har \u00f6verlevt b\u00e5da de krig som br\u00f6t ut mellan l\u00e4nderna 1965, respektive 1971, liksom alla de kortare konflikter som grannl\u00e4nderna g\u00e5tt igenom. Avtalet kommer troligen att best\u00e5 \u00e4ven nu, p\u00e5 samma s\u00e4tt som det \u00f6verlevt tidigare kriser.<\/p>\n

Problemet handlar mindre om hur avtalet har fungerat, men desto mer om hur det ska fungera i framtiden. Uppg\u00f6relsen var en produkt av sin tid, och ber\u00f6r inte milj\u00f6aspekterna. Detta samtidigt som forskningsinstitutet International Centre for Integrated Mountain Development har slagit fast att Indusdeltat \u00e4r en region som kommer att drabbas mycket h\u00e5rt av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter \u2013 genom allt i fr\u00e5n en mer op\u00e5litlig nederb\u00f6rd till sm\u00e4ltande glaci\u00e4rer.<\/p>\n

Detta \u00e4r nya faktorer som inte ber\u00f6rs i det gamla avtalet. Och hoppet om att dessa fr\u00e5gor skulle kunna infogas i uppg\u00f6relsen har nu minskat. N\u00e4r Pakistan skickar hem sin ambassad\u00f6r fr\u00e5n Indien och drar ner p\u00e5 de diplomatiska f\u00f6rbindelserna \u00e4r det inte s\u00e4rskilt troligt att de viktiga milj\u00f6fr\u00e5gorna kommer att f\u00e5 den uppm\u00e4rksamhet de f\u00f6rtj\u00e4nar.<\/p>\n

Dessutom t\u00e4cks inte Kabulfloden, som utg\u00f6r en del av Indus, av n\u00e5got avtal. Fr\u00e5n pakistanskt h\u00e5ll har det dock funnits f\u00f6rhoppningar om att sluta en uppg\u00f6relse med Afghanistan kring en l\u00e5ng rad problematiska fr\u00e5gor. Men d\u00e5 samarbetet mellan Indien och Pakistan kring deras gemensamma avtal blivit allt s\u00e4mre framst\u00e5r den uppg\u00f6relsen allt mer som ett d\u00e5ligt exempel att f\u00f6lja.<\/p>\n

Tankarna p\u00e5 att skapa ett avtal mellan alla fyra l\u00e4nderna, d\u00e4r ocks\u00e5 Kina skulle ing\u00e5, f\u00f6r att gemensamt hantera de flodomr\u00e5den som alla l\u00e4nderna delar p\u00e5, framst\u00e5r nu n\u00e4stan som ot\u00e4nkbart.<\/p>\n

Samtidigt kommer konflikten mellan Indien och Pakistan att forts\u00e4tta sl\u00e5 direkt mot milj\u00f6n och ocks\u00e5 begr\u00e4nsa forskare tilltr\u00e4de till avl\u00e4gsna delar av Hindukush-Himalaya-regionen.<\/p>\n

Indien och Pakistan har sedan l\u00e4nge trupper utplacerade p\u00e5 Siachen-glaci\u00e4ren, v\u00e4rldens h\u00f6gst bel\u00e4gna konfliktzon. Detta trots att de ekonomiska kostnaderna \u00e4r h\u00f6ga f\u00f6r b\u00e5da l\u00e4nderna. Men f\u00f6rlusterna \u00e4r ocks\u00e5 stora i form av m\u00e4nniskoliv, p\u00e5 grund av de mycket str\u00e4nga klimatf\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 glaci\u00e4ren. Det material och de sopor som dumpats p\u00e5 i omr\u00e5det har samtidigt f\u00e5tt mycket negativa milj\u00f6effekter.<\/p>\n

Konflikter leder till sin natur till att beslutsfattandet centraliseras, d\u00e5 s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor ges f\u00f6rtur \u00f6ver alla andra fr\u00e5gor. Det kan i sin tur f\u00e5 katastrofala milj\u00f6effekter p\u00e5 lokal niv\u00e5. Rohingyakrisen i Myanmar och Bangladesh \u00e4r ett tydligt exempel. Att n\u00e4rmare en miljon m\u00e4nniskor tvingades p\u00e5 flykt undan v\u00e5ldet har i sin tur skapat sv\u00e5ra milj\u00f6problem p\u00e5 de platser d\u00e4r flyktingl\u00e4ger uppr\u00e4ttats.<\/p>\n

Oroligheter och konflikter i nord\u00f6stra Indien och Nepal har f\u00e5tt sv\u00e5ra konsekvenser f\u00f6r nosh\u00f6rningspopulationen, eftersom konflikterna gjort det l\u00e4ttare f\u00f6r tjuvj\u00e4gare att bedriva sin verksamhet. Alla 30 nosh\u00f6rningar som fanns i nationalparken Bardiya d\u00f6dades i samband med inb\u00f6rdeskriget i Nepal.<\/p>\n

I Kashmir har den flera decennier l\u00e5nga konflikten lett till ett omfattande tjuvskytte, f\u00f6rst\u00f6relse av viktiga naturmilj\u00f6er f\u00f6r djur och framv\u00e4xten av en illegal timmer-maffia som kan bedriva sin verksamhet utan att riskera straff.<\/p>\n

N\u00e4r gr\u00e4nser militariseras blir det sv\u00e5rare f\u00f6r viktiga djurarter, som jaken, att r\u00f6ra sig obehindrat, vilket i sin tur leder till att de f\u00e5r sv\u00e5rare att f\u00f6r\u00f6ka sig.<\/p>\n

Dessutom f\u00e5r konflikter stora ekonomiska konsekvenser f\u00f6r de lokala befolkningarna. V\u00e5ldsamheter g\u00f6r att f\u00e4rre utifr\u00e5n blir intresserade av att investera i en region, vilket leder till att lokalbefolkningarna antingen f\u00e5r f\u00f6rs\u00f6ka klara sig p\u00e5 egen hand eller blir beroende av offentligt st\u00f6d.<\/p>\n

Hindukush-Himalaya-regionen \u00e4r en av de rikaste i v\u00e4rlden i fr\u00e5ga om biologisk m\u00e5ngfald, men trots detta \u00e4r befolkningarna som lever i n\u00e4rheten av bergen betydligt fattigare \u00e4n genomsnittsbefolkningen i deras heml\u00e4nder. De investeringar som g\u00f6rs i dessa avl\u00e4gsna omr\u00e5den best\u00e5r ofta av tunga infrastrukturprojekt som vattendammar \u2013 n\u00e5got som ofta resulterar i att lokalbefolkningen bara blir \u00e4nnu mer marginaliserad.<\/p>\n

R\u00e4dsla f\u00f6r konflikter bara f\u00f6rst\u00e4rker bristen p\u00e5 investeringar, och resultatet blir att de 240 miljoner m\u00e4nniskor som bor i Hindukush-Himalaya-regionen blir \u00e4nnu fattigare.<\/p>\n

Detta samtidigt som klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna redan har b\u00f6rjat sl\u00e5 h\u00e5rt mot traditionella gr\u00f6dor, som \u00e4ppelodlingar, medan n\u00e4rmare h\u00e4lften av vattenk\u00e4llorna antingen har torkat ut, eller fylls p\u00e5 mindre ofta.<\/p>\n

M\u00e4nniskor som lever under desperata omst\u00e4ndigheter, och som inte ges n\u00e5got inflytande, agerar heller inte milj\u00f6medvetet.<\/p>\n

Diskussionerna om konflikten mellan Indien och Pakistan handlar ofta om riskerna f\u00f6r ett k\u00e4rnvapenkrig. Men det tydligaste och mest akuta hotet best\u00e5r av ett sammanbrott f\u00f6r samarbeten. Priset f\u00f6r konflikten kan bli att milj\u00f6n f\u00f6rst\u00f6rs, arter g\u00e5r f\u00f6rlorade, forskning h\u00e5lls tillbaka, investeringar uteblir, och att hundratals miljoner m\u00e4nniskor som \u00e4r beroende av ekosystemen i Hindukush-Himalaya-regionen blir allt fattigare och olyckligare. Det kanske inte \u00e4r en global katastrof, men resultatet kan utan tvekan bli ett stort antal lokala katastrofer.<\/p>\n

*Omair Ahmad \u00e4r Sydasien-redakt\u00f6r vid sajten The Third Pole. Artikeln har \u00e4ven publicerats av thethirdpole.net<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

New Delhi, 190912 (IPS)\u00a0\u2013 Konflikterna i den s\u00e5 kallade Hindukush-Himalaya-regionen kan f\u00e5 mycket stora konsekvenser f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniskor och milj\u00f6. Den f\u00f6rv\u00e4rrade konflikten i Kashmir g\u00f6r att det blir betydligt sv\u00e5rare f\u00f6r Indien och Pakistan att samarbeta kring mycket viktiga… Continue Reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1872,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,6,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-20609","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20609","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1872"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20609"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20609\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20611,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20609\/revisions\/20611"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20609"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20609"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20609"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}