{"id":20599,"date":"2019-09-10T07:46:04","date_gmt":"2019-09-10T07:46:04","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20599"},"modified":"2019-09-10T07:46:04","modified_gmt":"2019-09-10T07:46:04","slug":"forstorda-marker-kostar-mangmiljardbelopp","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/09\/10\/forstorda-marker-kostar-mangmiljardbelopp\/","title":{"rendered":"F\u00f6rst\u00f6rda marker kostar m\u00e5ngmiljardbelopp"},"content":{"rendered":"

New York, 190910 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013\u00a0F\u00f6rst\u00f6rda \u00e5kermarker, skogsbr\u00e4nder och torkor sl\u00e5r mycket h\u00e5rt mot v\u00e4rldsekonomin och f\u00f6rv\u00e4rrar klimatkrisen. Det s\u00e4ger Ibrahim Thiaw, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r FN:s organ mot \u00f6kenspridning, UNCCD.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Enligt Ibrahim Thiaw leder f\u00f6rst\u00f6relsen av marker till att v\u00e4rldens samlade ekonomi g\u00e5r miste om mellan 10 till 17 procent av int\u00e4kterna varje \u00e5r.<\/p>\n

\u2013\u00a0Det enkla budskapet \u00e4r att investeringar i \u00e5terst\u00e4llning av marker ocks\u00e5 \u00e4r en metod f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra livsvillkoren och att minska s\u00e5rbarheten f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar samt f\u00f6r att minska de ekonomiska riskerna, s\u00e4ger Ibrahim Thiaw till IPS.<\/p>\n

Han deltog p\u00e5 en presstr\u00e4ff i New York via videol\u00e4nk fr\u00e5n New Delhi, d\u00e4r det just nu p\u00e5g\u00e5r ett m\u00f6te f\u00f6r alla de l\u00e4nder som ing\u00e5r i FN:s deklaration mot \u00f6kenspridning.<\/p>\n

Ibrahim Thiaw betonar att torkor och \u00f6kenspridning \u00e4r fenomen som drabbar ett mycket stort antal l\u00e4nder varje \u00e5r, medan sandstormar \u00e4r ett v\u00e4xande problem som f\u00f6rorsakar \u00f6kande h\u00e4lsoproblem.<\/p>\n

\u2013\u00a0Den goda nyheten \u00e4r att det finns teknik, forskning och kunskap f\u00f6r att minska f\u00f6rst\u00f6relsen av marker, s\u00e4ger Ibrahim Thiaw, som kommer fr\u00e5n Mauretanien och tidigare var bitr\u00e4dande chef f\u00f6r FN:s milj\u00f6program, Unep.<\/p>\n

\u2013\u00a0Marker \u00e5terst\u00e4lls i flera delar av v\u00e4rlden och genom detta motarbetas klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n

UNCCD-m\u00f6tet i Indien har samlat ett hundratal regeringsf\u00f6retr\u00e4dare och n\u00e4rmare sju tusen deltagare fr\u00e5n n\u00e4stan alla v\u00e4rldens l\u00e4nder. Vid konferensen diskuteras fr\u00e5gor som ber\u00f6r bland annat torkor, markr\u00e4ttigheter, \u00e5teruppr\u00e4ttandet av ekosystem, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar samt utformningen av v\u00e4rldens st\u00e4der.<\/p>\n

Ibrahim Thiaw lyfter fram att det \u00e4r positivt att s\u00e5 m\u00e5nga ministrar valt att delta i konferensen.<\/p>\n

\u2013\u00a0Det kan betyda en kurs\u00e4ndring i fr\u00e5ga om hur vi ska sk\u00f6ta de f\u00e5 vatten- och markresurser som finns kvar.<\/p>\n

Konferensen, som avslutas p\u00e5 fredag, ska resultera i en deklaration och enligt Ibrahim Thiaw \u00e4r f\u00f6rhoppningen att en grupp l\u00e4nder ska bilda en koalition som kommer med starkare utf\u00e4stelser kring hur de ska hantera torkor.<\/p>\n

\u2013\u00a0Tiden b\u00f6rjar snabbt rinna ut f\u00f6r oss n\u00e4r det g\u00e4ller att bygga upp v\u00e5r motst\u00e5ndskraft mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och att undvika f\u00f6rluster av den biologiska m\u00e5ngfalden och de v\u00e4rdefulla ekosystemen, samt f\u00f6r att kunna leva upp till alla andra h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5l, s\u00e4ger Ibrahim Thiaw.<\/p>\n

Han p\u00e5pekar att 3,2 miljarder m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden p\u00e5verkas negativt av \u00f6kenspridning och torkor \u2013 men att situationen kan f\u00f6r\u00e4ndras, bara den politiska viljan finns.<\/p>\n

\u2013\u00a0Vi kan \u00e5teruppliva ekosystem som skadats av l\u00e5ngvarig f\u00f6r\u00e4ndring av marker, och i allt f\u00f6r m\u00e5nga fall, av en oh\u00e5llbar exploatering.<\/p>\n

Torkor \u00e4r ett v\u00e4xande problem i v\u00e4rlden, enligt UNCCD. \u00c5r 2025 ber\u00e4knas 1,8 miljarder m\u00e4nniskor lida allvarlig brist p\u00e5 vatten, medan tv\u00e5 tredjedelar av v\u00e4rldsbefolkningen riskerar att leva i f\u00f6rh\u00e5llanden som k\u00e4nnetecknas av \u201dvatten-stress\u201d.<\/p>\n

Torkor har ett l\u00e5ngsamt f\u00f6rlopp, men enligt UNCCD f\u00f6rorsakar de fler d\u00f6dsfall \u00e4n alla andra former av katastrofer. \u00c5r 2045 kan s\u00e5 m\u00e5nga som 135 miljoner m\u00e4nniskor ha tvingats \u00f6verge sina hem p\u00e5 grund av torkor.<\/p>\n

Nyligen lanserade FN:s klimatpanel, IPCC; en rapport som slog fast att om v\u00e4rldens marker utnyttjades p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt s\u00e5 skulle detta bidra till att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser och d\u00e4rmed minska den globala uppv\u00e4rmningen. Enligt forskarna skulle insatser mot \u00f6kenspridning och f\u00f6rst\u00f6relse av marker kunna bidra till att h\u00e5lla nere temperatur\u00f6kningen till under 2 grader Celsius.<\/p>\n