{"id":20550,"date":"2019-08-29T05:01:46","date_gmt":"2019-08-29T05:01:46","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20550"},"modified":"2019-08-29T05:01:46","modified_gmt":"2019-08-29T05:01:46","slug":"stanna-eller-lamna-valet-som-manga-eritreaner-stalls-infor","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/08\/29\/stanna-eller-lamna-valet-som-manga-eritreaner-stalls-infor\/","title":{"rendered":"Stanna eller l\u00e4mna \u2013 valet som m\u00e5nga eritreaner st\u00e4lls inf\u00f6r"},"content":{"rendered":"

Asmara, 190829 (IPS) \u2013 De flesta skildringar av Eritrea talar om en evig str\u00f6m av unga m\u00e4nniskor som flyr landet, som inte kan v\u00e4nta p\u00e5 att ge sig av. Men verkligheten \u00e4r mer nyanserad \u00e4n vad som framkommit \u2013 b\u00e5de f\u00f6r de som gett sig av och de som \u00e4r kvar.<\/strong><\/p>\n

Den sv\u00e5ra ekonomiska situationen i Eritrea blir tydlig i huvudstaden Asmara d\u00e4r v\u00e4garna \u00e4r fyllda av gamla slitna bilar och \u00e5snek\u00e4rror.<\/p>\n

De eritreaner som l\u00e4mnat landet beskriver ofta att oavsett hur starka motst\u00e5ndare de \u00e4r till regimen \u00e5tf\u00f6ljs ofta avf\u00e4rden fr\u00e5n landet med en k\u00e4nsla att ha f\u00f6rr\u00e5tt de ideal som tidigare generationer k\u00e4mpat f\u00f6r.<\/p>\n

Eritrea fick sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet efter ett 30 \u00e5r l\u00e5ngt krig mot Etiopien \u2013 det l\u00e4ngsta i afrikansk historia.<\/p>\n

Strider utan avbrott l\u00e4mnade hundratusentals d\u00f6da p\u00e5 b\u00e5da sidor. Omkring 120\u00a0000 eritreaner skadades eller d\u00f6dades i kriget och lika m\u00e5nga etiopier d\u00f6dades. Det betyder att n\u00e4stan alla i Eritrea k\u00e4nner n\u00e5gon som varit direkt drabbad av kriget, som ledde till att en miljon eritreaner gav sig av.<\/p>\n

De n\u00e4ra 30 \u00e5ren sedan sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten har inte varit mycket l\u00e4ttare f\u00f6r de eritreaner som valt att stanna. Fortsatt konflikt och ett gr\u00e4nskrig mellan Etiopien och Eritrea som p\u00e5gick mellan 1998 och 2000, mis\u00e4r och bristen p\u00e5 frihet har blivit en del av vardagen, mot en bakgrund av en f\u00f6rst\u00f6rd ekonomi.<\/p>\n

\u2013 Det finns en gr\u00e4ns f\u00f6r hur stort offer vi kan g\u00f6ra f\u00f6r landet. Mina f\u00f6r\u00e4ldrars generation gav sitt liv f\u00f6r det h\u00e4r landet, de som har \u00f6verlevt lever under el\u00e4ndiga f\u00f6rh\u00e5llanden, de yngre generationerna tvingas g\u00f6ra milit\u00e4rtj\u00e4nst och kan inte g\u00f6ra egna livsval, f\u00f6rklarar en ung eritrean i Asmara.<\/p>\n

\u00c5ren av krig har lett till bristande service. Ett exempel \u00e4r det f\u00e5talet bussar som trafikerar Asmaras gator.<\/p>\n

Eritrea har i dag en befolkning p\u00e5 5,2 miljoner inv\u00e5nare och omkring 1,5 miljoner \u2013 en av fem eritreaner \u2013 lever p\u00e5 andra platser runt om i v\u00e4rlden. Omkring en halv miljon lever i flyktinglika situationer, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.<\/p>\n

F\u00f6rra \u00e5rets fredsavtal med Etiopien \u2013 d\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Eritrea och Etiopien \u00f6ppnades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 \u00e5rtionden \u2013 har lett till betydande f\u00f6rb\u00e4ttringar n\u00e4r det g\u00e4ller geopolitiken i regionen – men har inte f\u00f6r\u00e4ndrat Eritreas politiska situation.<\/p>\n

Diasporan v\u00e4ntar p\u00e5 att president Isaias Afwerki ska ta itu med inrikespolitiska fr\u00e5gor som den obligatoriska milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ringen vilket i realiteten \u00e4r en livsl\u00e5ng tj\u00e4nstg\u00f6ring inom milit\u00e4ren eller inom statliga myndigheter och d\u00e4r l\u00f6nen \u00e4r usel.<\/p>\n

Tanja M\u00fcller fr\u00e5n Global Development Institute vid universitetet i Manchester f\u00f6rklarar att innan gr\u00e4nskriget mellan Etiopien och Eritrea s\u00e5 valde m\u00e5nga eritreaner att \u00e5terv\u00e4nda efter att ha levt p\u00e5 andra platser i v\u00e4rlden under m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga drabbades av ekonomiska f\u00f6rluster och blev desillusionerade till f\u00f6ljd av kriget. De f\u00f6rvandlades fr\u00e5n entusiastiska patrioter till bekymrade medborgare vars oro inte f\u00e5ngades upp p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r det l\u00e4ttare f\u00f6r \u00e4ldre medlemmar av diasporan att \u00e5terv\u00e4nda \u2013 att ha l\u00e4mnat landet medan det fortfarande var en del av Etiopien betraktas inte som lika illojalt. De som l\u00e4mnat landet under de senaste 20 \u00e5ren och som vill \u00e5terv\u00e4nda st\u00e4lls inf\u00f6r st\u00f6rre risker. En del v\u00e4ljer att \u00e5terf\u00f6renas med sina familjer i grannlandet Etiopien.<\/p>\n

\u2013 Vi accepterar migrationens verklighet. Vi har f\u00f6rst\u00e5tt hur sv\u00e5rt det var f\u00f6r dem som levde i ett land som hade fastnat i ett limbo till f\u00f6ljd av utl\u00e4ndska makter, s\u00e4ger en h\u00f6gt uppsatt regeringsrepresentant som vill vara anonym.<\/p>\n

Det g\u00e5r dock tv\u00e4rt emot alla tecken p\u00e5 en regim som ofta straffar de som ger sig av. D\u00e4rf\u00f6r v\u00e4ljer de flesta eritreaner som befinner sig i andra l\u00e4nder att stanna kvar tills de kan se tydligare tecken p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

Diasporan har starka band till familjer i hemlandet, fr\u00e4mst genom att pengar skickas hem. Vissa ber\u00e4kningar visar att dessa \u00f6verf\u00f6ringar motsvarar s\u00e5 mycket som en tredjedel av landets bruttonationalprodukt. En del familjer \u00e4r skuldsatta efter att ha betalat resan f\u00f6r de som gett sig av, medan de som \u00e4r utomlands s\u00e4llan kan skicka hem tillr\u00e4ckligt med pengar f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla sl\u00e4ktingars \u00f6nskan om en f\u00f6r\u00e4ndrad livsstil. Men faktumet kvarst\u00e5r att de flesta m\u00e4nniskor i landet \u00e4r beroende av de pengar som skickas hem av sl\u00e4ktingar utomlands, till f\u00f6ljd av de l\u00e5ga statliga l\u00f6nerna och de h\u00f6ga levnadsomkostnaderna.<\/p>\n

\u2013 Jag skulle aldrig ha trott p\u00e5 det om n\u00e5gon f\u00f6r tio \u00e5r sedan hade sagt att jag fortfarande skulle vara kvar h\u00e4r, s\u00e4ger 26-\u00e5riga Jordanos till IPS.<\/p>\n

Hon sitter framf\u00f6r Adi Kaye Higher College d\u00e4r hon arbetar som assistent.<\/p>\n

\u2013 De ger dig n\u00e5got att g\u00f6ra, de skickar dig hit och dit och du inser inte att tiden g\u00e5r och att du inte har uppn\u00e5tt n\u00e5got.<\/p>\n

Hon hoppas att hon ska kunna hitta en laglig v\u00e4g ut ur landet eftersom att ha ett pass g\u00f6r livet utomlands s\u00e5 mycket l\u00e4ttare. Hon s\u00e4ger att hon vill l\u00e4mna landet som en patriot och inte som n\u00e5gon som flytt sin plikt.<\/p>\n

Gamla b\u00e5tar ligger i hamnstaden Massawa. M\u00e5nga hade f\u00f6rhoppningar om att staden skulle f\u00e5 ett uppsving genom handeln med Etiopien. Men hoppet och gl\u00e4djen som f\u00f6ljde \u00f6ppnandet av gr\u00e4nsen mellan Eritrea och Etiopien f\u00f6rra \u00e5ret h\u00e5ller p\u00e5 att falna. Nyligen st\u00e4ngdes alla gr\u00e4ns\u00f6verg\u00e5ngar mellan Etiopien och Eritrea utan n\u00e5gon officiell f\u00f6rklaring. Medan de flesta bed\u00f6mare menar att det kan vara en tillf\u00e4llig \u00e5tg\u00e4rd medan de tv\u00e5 regeringarna reder ut vilka handels- och visumregler som ska g\u00e4lla, uttrycker m\u00e5nga ocks\u00e5 allvarliga tvivel om vad som kan uppn\u00e5s n\u00e4r den eritreanska regeringen bibeh\u00e5ller sin auktorit\u00e4ra h\u00e5llning. Tanja M\u00fcller menar att regimens grepp om ekonomin hindrar att diasporan g\u00f6r investeringar.<\/p>\n

Omkring 80 procent av landets befolkning \u00e4r beroende av jordbruket f\u00f6r sitt uppeh\u00e4lle. De flesta bed\u00f6mare menar att genom att straffa de som ger sig av fr\u00e5n landet har den eritreanska regeringen g\u00e5tt miste om m\u00f6jligheten att utnyttja den enorma potential som diasporan utg\u00f6r, med m\u00f6jligheter att f\u00f6ra m\u00e4nskligt och ekonomiskt kapital tillbaka till landet. Eritrea skulle enligt dem ha mycket att vinna p\u00e5 en mer liberal migrationspolitik, d\u00e4r cirkul\u00e4r migration uppmuntras, och m\u00e4nniskor har m\u00f6jlighet att \u00e5terv\u00e4nda och \u00e5terinvestera i hemlandet och d\u00e4rmed minska fattigdomen och f\u00f6rhindra att fler ger sig av.<\/p>\n