{"id":20514,"date":"2019-08-21T07:16:37","date_gmt":"2019-08-21T07:16:37","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20514"},"modified":"2019-08-21T07:16:37","modified_gmt":"2019-08-21T07:16:37","slug":"kvinnliga-boskapsskotare-hart-drabbade-av-klimatforandringar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/08\/21\/kvinnliga-boskapsskotare-hart-drabbade-av-klimatforandringar\/","title":{"rendered":"Kvinnliga boskapssk\u00f6tare h\u00e5rt drabbade av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar"},"content":{"rendered":"<p><strong>Nairobi, 190821 (IPS*)\u00a0<\/strong><strong>\u2013 F\u00f6r kvinnliga boskapssk\u00f6tare och herdar i Kenya handlar klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna inte i f\u00f6rsta hand om varmare temperaturer eller stigande havsniv\u00e5er. De har i st\u00e4llet upplevt drastiska f\u00f6r\u00e4ndringar i det vardagliga livet.<\/strong><\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Ett allt torrare klimat har gjort att dessa kvinnor nu m\u00e5ste \u00e4gna mycket mer tid \u00e5t sin traditionella syssla, att h\u00e4mta vatten. Och det betyder i sin tur att de f\u00e5r \u00e4nnu mindre tid till att utf\u00f6ra sysslor som kan generera inkomster \u2013 vilket f\u00f6rst\u00e4rker cykeln av fattigdom.<\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r kvinnorna som ser till att h\u00e4mta vatten och ved. Det \u00e4r kvinnorna som lagar maten. Och det \u00e4r kvinnorna som tar hand om barnen, men ocks\u00e5 boskapens sm\u00e5ttingar, s\u00e4ger den kenyanska m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivisten och herden Agnes Leina.<\/p>\n<p>F\u00f6r \u00e5tta \u00e5r sedan grundade hon en organisation f\u00f6r att st\u00e4rka kvinnors markr\u00e4ttigheter och inflytande. Detta eftersom kvinnor s\u00e4llan ges utrymme att p\u00e5verka beslut som fattas, trots att de axlar ett s\u00e5 stort ansvar. Situationen har dessutom f\u00f6rv\u00e4rrats ytterligare p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>Hennes organisation ger kvinnor en m\u00f6jlighet att \u00f6ka sina inkomster genom kurser i hur man kan tillverka och s\u00e4lja smycken, mattor och olika mejeriprodukter. Kvinnorna blir samtidigt st\u00e4rkta och uppmuntras att s\u00e4tta upp nya m\u00e5ls\u00e4ttningar f\u00f6r sig sj\u00e4lva.<\/p>\n<p>Agnes Leina ber\u00e4ttar att det f\u00f6rr tog henne runt en halvtimme att h\u00e4mta hem 20 liter vatten fr\u00e5n en flod som inte ligger s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n hennes mammas bostad. Men det var innan floden b\u00f6rjade sina.<\/p>\n<p>\u2013 Sedan tog det en timme, och d\u00e4refter tv\u00e5 timmar eftersom vattnet minskade och vi var s\u00e5 m\u00e5nga som stod i k\u00f6 f\u00f6r att ta vara p\u00e5 det vatten som fanns. Till sist tog vattnet helt slut, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n<p>Sedan dess m\u00e5ste kvinnorna i st\u00e4llet bege sig till en annan flod f\u00f6r att h\u00e4mta vatten, som ligger betydligt l\u00e4ngre bort.<\/p>\n<p>Hon s\u00e4ger att de l\u00e4ngre str\u00e4ckor som flickor och unga kvinnor tvingas ut p\u00e5 f\u00f6r att hitta vatten inneb\u00e4r \u00f6kade risker b\u00e5de f\u00f6r att attackeras av farliga djur och f\u00f6r att uts\u00e4ttas f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp. Flickorna f\u00e5r dessutom mindre tid att sk\u00f6ta sina l\u00e4xor, vilket g\u00f6r att fler v\u00e4ljer att inte g\u00e5 till skolan.<\/p>\n<p>Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00f6kar dessutom riskerna f\u00f6r att unga flickor ska bli bortgifta f\u00f6r tidigt. I boskapssamh\u00e4llen ses djuren som en viktig statussymbol. Och n\u00e4r boskap dukar under p\u00e5 grund av torkor \u00f6kar risken f\u00f6r att f\u00e4der ska v\u00e4lja att gifta bort sina d\u00f6ttrar i utbyte mot nya boskap.<\/p>\n<p>Den afrikanska kontinenten \u00e4r mycket s\u00e5rbar f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. FN:s milj\u00f6organ UN Environment ber\u00e4knar att de sk\u00f6rdar som \u00e4r beroende av nederb\u00f6rd i vissa l\u00e4nder kan komma att halveras inom kort. N\u00e5gra av de l\u00e4nder som \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta f\u00f6r f\u00f6rst\u00f6rda \u00e5kermarker \u00e4r Burkina Faso, Mali och Niger.<\/p>\n<p>\u2013 De flesta afrikanska kvinnor lever p\u00e5 nederb\u00f6rdsberoende verksamheter som jordbruk och boskapsuppf\u00f6dning. Av det sk\u00e4let har alla f\u00f6r\u00e4ndringar av klimatm\u00f6nstren en stor inverkan p\u00e5 kvinnorna, i synnerhet dem som bor p\u00e5 landsbygden, s\u00e4ger Fatmata Sessay, som \u00e4r r\u00e5dgivare f\u00f6r klimatsmarta jordbruk i \u00f6stra och s\u00f6dra Afrika \u00e5t FN:s kvinnoorgan UN Women.<\/p>\n<p>P\u00e5 global niv\u00e5 finns det n\u00e4rmare 200 miljoner nomader som lever som boskapsuppf\u00f6dare i karga milj\u00f6er d\u00e4r det inte g\u00e5r att bedriva konventionellt jordbruk, enligt Internationella fonden f\u00f6r jordbruksutveckling, IFAD.<\/p>\n<p>Samtidigt st\u00e5r boskapsuppf\u00f6dare och herdar f\u00f6r en mycket stor del av det k\u00f6tt som produceras i bland annat Kenya, och boskapsuppf\u00f6dningen utg\u00f6r enligt V\u00e4rldsbanken tolv procent av landets bruttonationalprodukt. Det inneb\u00e4r att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna ocks\u00e5 kommer att ha en stor inverkan p\u00e5 hela landets ekonomi.<\/p>\n<p>Agnes Leina s\u00e4ger att tillg\u00e5ng till teknologi \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att man ska kunna ta tillvara det vatten som kommer i samband med skyfall. Samtidigt p\u00e5pekar hon att kvinnliga boskapssk\u00f6tare saknar de pengar som kr\u00e4vs f\u00f6r att g\u00f6ra s\u00e5dana investeringar.<\/p>\n<p>Hon betonar att situationen f\u00f6r dessa kvinnor \u00e4r mycket sv\u00e5r, och hennes f\u00f6rhoppning \u00e4r att problemen ska bli mer uppm\u00e4rksammade, s\u00e5 att kenyanska myndigheter och dess internationella partners ska ge kvinnorna det st\u00f6d de beh\u00f6ver.<\/p>\n<p>*En l\u00e4ngre version av denna artikel har tidigare publicerats i FN-tidskriften Africa Renewal.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nairobi, 190821 (IPS*)\u00a0\u2013 F\u00f6r kvinnliga boskapssk\u00f6tare och herdar i Kenya handlar klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna inte i f\u00f6rsta hand om varmare temperaturer eller stigande havsniv\u00e5er. De har i st\u00e4llet upplevt drastiska f\u00f6r\u00e4ndringar i det vardagliga livet.<\/p>\n","protected":false},"author":1863,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5,6,9,27,12,11],"tags":[],"class_list":["post-20514","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-afrika","category-ekonomi","category-global-fragor","category-jamstalldhet","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20514","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1863"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20514"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20514\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20515,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20514\/revisions\/20515"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20514"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20514"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20514"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}