{"id":20482,"date":"2019-08-14T06:17:58","date_gmt":"2019-08-14T06:17:58","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20482"},"modified":"2019-08-14T06:18:22","modified_gmt":"2019-08-14T06:18:22","slug":"de-kraver-sin-ratt-att-leva-av-skogen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/08\/14\/de-kraver-sin-ratt-att-leva-av-skogen\/","title":{"rendered":"De kr\u00e4ver sin r\u00e4tt att leva av skogen"},"content":{"rendered":"

Korchi\/Gadchiroli, 190814 (IPS) <\/strong>\u2013 Efter \u00e5r av kamp har Jam Bai i den indiska delstaten Maharashtra nu ett formellt bevis p\u00e5 att hon har r\u00e4tt till den mark som familjen brukat i generationer. Omr\u00e5det \u00e4r det f\u00f6rsta i Indien att ge ursprungsbefolkningen formell r\u00e4tt till mark.<\/strong><\/p>\n

Jam Bai, 53, tillh\u00f6r ursprungsbefolkningen i byn Korchi i v\u00e4stra Indien, 75 mil \u00f6st om Mumbai i delstaten Maharashtra. Omr\u00e5det pl\u00e5gas av strider och protester. I \u00f6ver ett \u00e5rtionde har indiska styrkor stridit mot maoister h\u00e4r. Just innan IPS bes\u00f6ker Korchi skjuts sju maoister till d\u00f6ds fyra mil fr\u00e5n byn. Efter h\u00e4ndelsen \u00e4r det m\u00e5nga som \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att ge sig ut. Det stoppar dock inte Jam Bai som vill f\u00e5 ut risplantorna p\u00e5 f\u00e4lten efter den senaste tidens regn. Tack vare hj\u00e4lp fr\u00e5n sl\u00e4ktingar och v\u00e4nner fr\u00e5n byn \u00e4r hon p\u00e5 god v\u00e4g.<\/p>\n

\u2013 Jag har drygt tv\u00e5 hektar mark. Hittills har vi planterat p\u00e5 knappt ett halvt hektar. Vi kommer s\u00e4kert att bli klara p\u00e5 tv\u00e5 till tre dagar, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n

Kvinnor i omr\u00e5det som tillh\u00f6r ursprungsbefolkningen har i m\u00e5nga \u00e5r k\u00e4mpat f\u00f6r att f\u00e5 ett formellt bevis p\u00e5 att de \u00e4ger marken de anv\u00e4nder och har r\u00e4tt till skogsomr\u00e5den. I generationer har Jam Bais familj varit beroende av skogen och dess resurser f\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig.<\/p>\n

I Indien skyddas urfolks r\u00e4tt till land och skog fr\u00e4mst av den s\u00e5 kallade skogsr\u00e4ttighetslagen som inf\u00f6rdes 2005. Genom lagen kan urfolken erk\u00e4nnas r\u00e4tt att leva i och bruka skogsomr\u00e5den. Det finns b\u00e5de individuella skogsr\u00e4ttigheter och gemensamma skogsr\u00e4ttigheter som ger byar r\u00e4tt till kulturellt viktiga platser och en exklusiv \u00e4gander\u00e4tt till st\u00f6rre skogsomr\u00e5den.<\/p>\n

Den som anser sig ha r\u00e4tt till ett omr\u00e5de m\u00e5ste ans\u00f6ka till delstatens lokala skogsf\u00f6rvaltningsmyndighet, men en komplicerad ans\u00f6kningsprocess g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e5nga att utnyttja sin lagliga r\u00e4tt till mark. \u00c5r 2008 ans\u00f6kte Jam Bai och hennes familj om r\u00e4tten att leva i och bruka skogsomr\u00e5den d\u00e4r de bor. Efter n\u00e4stan tio \u00e5rs kamp fick hon slutligen de formella dokument som visar att hon och hennes familj har nyttjander\u00e4tt \u00f6ver ett omr\u00e5de.<\/p>\n

\u2013 Min sv\u00e4rmor och hennes sv\u00e4rmor odlade ris i omr\u00e5det. Men f\u00f6r 15-20 \u00e5r sedan b\u00f6rjade alla s\u00e4ga “det h\u00e4r omr\u00e5det tillh\u00f6r staten, ni ockuperar det bara”. D\u00e5 ins\u00e5g vi att vi beh\u00f6vde formella r\u00e4ttigheter och \u00e4gande. S\u00e5 2008 l\u00e4mnade jag in en ans\u00f6kan och f\u00f6rra \u00e5ret fick jag till slut dokumenten som visar att jag har r\u00e4tt till marken, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Kumaribai Jamkatan, 51, \u00e4r en av de kvinnor i omr\u00e5det som sedan 1987 k\u00e4mpat f\u00f6r r\u00e4tten till mark. \u00c5r 2005 blev det m\u00f6jligt f\u00f6r d\u00f6ttrar att ocks\u00e5 \u00e4ga familjers mark. M\u00e5nga kvinnor v\u00e4ntar fortfarande p\u00e5 att f\u00e5 formella bevis f\u00f6r r\u00e4tten till mark. Enligt statliga uppgifter fr\u00e5n 2010 och 2011 \u00e4ger kvinnor i landet drygt 10 procent av marken.<\/p>\n

\u2013 I b\u00f6rjan var det ingen som trodde att kvinnor kunde f\u00e5 r\u00e4tt till mark. Marken registreras vanligtvis p\u00e5 mannen i familjen, s\u00e4ger Kumaribai Jamkatan.<\/p>\n

\u00c5r 2017 bildades en urfolksorganisation med medlemmar fr\u00e5n 90 byar i omr\u00e5det med st\u00f6d fr\u00e5n den lokala organisationen Amhi Amchya Arogyasathi. Genom den har kvinnor kollektivt kunnat kr\u00e4va sin r\u00e4tt och omkring 3 000 kvinnor har nu formella bevis f\u00f6r att de har r\u00e4tt att bruka sin mark. De har h\u00e5llit protestm\u00f6ten, blockerat v\u00e4gar och anordnat strejker.<\/p>\n

\u2013 Hittills har 77 byar f\u00e5tt formella bevis f\u00f6r att de har r\u00e4tt att bruka mark. Men det finns fortfarande 13 byar som v\u00e4ntar p\u00e5 att f\u00e5 detta, s\u00e4ger Kumaribai Jamkatan.<\/p>\n

Internationella experter framh\u00e5ller att de s\u00e4tt som ursprungsbefolkningar f\u00f6rvaltar mark \u00e4r f\u00f6red\u00f6mligt. En rapport<\/a> som nyligen presenterades av FN:s klimatpanel IPCC visar att ursprungsbefolkningars traditionella s\u00e4tt att f\u00f6rvalta omr\u00e5den kan bidra till att skadad mark \u00e5terst\u00e4lls och st\u00e4vja klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n

Nand Kishore Wairagade som \u00e4r r\u00e5dgivare till organisationen som bildades 2017 och som tidigare var h\u00f6gsta ledare i byn Korchi ber\u00e4ttar att lokalbefolkningen anv\u00e4nder marken p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt.<\/p>\n

\u2013 De vet exakt hur mycket de kan ta fr\u00e5n skogen. De drivs inte av att g\u00f6ra vinst utan det handlar om att tillgodose familjens behov.\u00a0 N\u00e4r de sk\u00f6rdar bambuskott tar de bara n\u00e5gra f\u00e5 och l\u00e4mnar resten s\u00e5 att skogen kan \u00e5terh\u00e4mta sig. S\u00e5 h\u00e5llbarhet finns i v\u00e5r kultur.<\/p>\n

Sarajaulabai Ganesh Sonar, en sm\u00e5brukare i Korchi som \u00e4ger drygt 1,2 hektar mark som hon formellt fick r\u00e4tt till f\u00f6rra \u00e5ret, s\u00e4ger att utan r\u00e4tt till mark kan kvinnors egenmakt aldrig st\u00e4rkas helt. Hon s\u00e4ger att f\u00f6rr v\u00e5gade inte kvinnor kr\u00e4va r\u00e4tt till mark.<\/p>\n

\u2013 Nu betraktar de det som en kamp f\u00f6r sin egen identitet. En kvinna kan ocks\u00e5 tj\u00e4na pengar p\u00e5 sin mark. F\u00f6rr brukade vi vara r\u00e4dda f\u00f6r skogsvaktarna och vi brukade t\u00e4nka “vad h\u00e4nder om de tar fast oss och misshandlar oss?” Nu beh\u00f6ver vi inte g\u00f6mma oss l\u00e4ngre. S\u00e5 f\u00f6r oss \u00e4r r\u00e4tten till mark detsamma som r\u00e4tten till egenmakt.<\/p>\n