{"id":20382,"date":"2019-06-25T04:57:56","date_gmt":"2019-06-25T04:57:56","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20382"},"modified":"2019-06-25T04:57:56","modified_gmt":"2019-06-25T04:57:56","slug":"tre-fjardedelar-av-landytan-forandrad","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/06\/25\/tre-fjardedelar-av-landytan-forandrad\/","title":{"rendered":"Tre fj\u00e4rdedelar av landytan f\u00f6r\u00e4ndrad"},"content":{"rendered":"

Ankara, 190625 (IPS) \u2012 Varje \u00e5r g\u00e5r enorma omr\u00e5den av jordbruksmark f\u00f6rlorade p\u00e5 grund av bland annat torka och \u00f6kenspridning, enligt FN. Utvecklingen inneb\u00e4r ett hot mot matf\u00f6rs\u00f6rjningen i m\u00e5nga l\u00e4nder.<\/strong><\/p>\n

Enligt FN:s milj\u00f6program, Unep g\u00e5r 23 hektar odlingsmark f\u00f6rlorad<\/a> varje minut. FN-organet UNCCD<\/a> och v\u00e4rldsatlas \u00f6ver \u00f6kenspridning<\/a> beskriver ocks\u00e5 problemet med att odlingsmark f\u00f6rst\u00f6rs.<\/p>\n

\u2012 Huvudbudskapet \u00e4r: det har inte blivit b\u00e4ttre. Fr\u00e5gan om \u00f6kenspridning blir allt mer aktuell f\u00f6r olika samh\u00e4llen, men nu m\u00e5ste vi b\u00f6rja att anv\u00e4nda den kunskap som vi redan har om hur vi bek\u00e4mpar \u00f6kenspridningen, s\u00e4ger Mariam Akhtar-Schuster vid UNCCD.<\/p>\n

Enligt FN:s panel f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald och ekosystemtj\u00e4nster, IPBES<\/a>, har det skett stora f\u00f6r\u00e4ndringar i anv\u00e4ndning av mark och vatten p\u00e5 grund av att st\u00e4der v\u00e4xer, regnskogar f\u00f6rsvinner och jord- och skogsbruket industrialiseras alltmer. Den \u00f6kade handeln och skadliga subventioner \u00e4r ocks\u00e5 viktiga bakomliggande drivkrafter, enligt IPBES.<\/p>\n

M\u00e4nniskan har drastiskt f\u00f6r\u00e4ndrat jordens livsmilj\u00f6er, enligt IPBES har tre fj\u00e4rdedelar av landytan och tv\u00e5 tredjedelar av haven p\u00e5verkats kraftigt av m\u00e4nsklig verksamhet. Omkring 85 procent av v\u00e5tmarkerna i v\u00e4rlden har g\u00e5tt f\u00f6rlorade.<\/p>\n

\u2012 Problemet med markf\u00f6rst\u00f6ring finns p\u00e5 alla kontinenter s\u00e5 det finns ingen kontinent eller land som bara kan luta sig tillbaka och s\u00e4ga att “det h\u00e4r inte \u00e4r n\u00e5got problem f\u00f6r oss”. Alla m\u00e5ste g\u00f6ra n\u00e5got, s\u00e4ger Mariam Akhtar-Schuster.<\/p>\n

Vi \u00e4r alla konsumenter av produkter som kommer fr\u00e5n marken. Vi kan fatta b\u00e4ttre beslut n\u00e4r det g\u00e4ller hur vi \u00e4ter och kl\u00e4r oss, p\u00e5pekar hon.<\/p>\n

\u2012 Vi har en situation d\u00e4r tre fj\u00e4rdedelar av landytan p\u00e5 jorden har f\u00f6r\u00e4ndrats av m\u00e4nniskan. Efterfr\u00e5gan p\u00e5 mat kommer bara att \u00f6ka fr\u00e5n och med nu och fram till 2050, med en befolkning som v\u00e4ntas \u00f6ka med en eller tv\u00e5 miljarder, s\u00e4ger Barron Joseph Orr\u00a0fr\u00e5n UNCCD.<\/p>\n

Han till\u00e4gger att den globala efterfr\u00e5gan p\u00e5 energi kommer att \u00f6ka och att det kommer att beh\u00f6vas mark f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda f\u00f6rnybara energik\u00e4llor som sol- och vindkraft.<\/p>\n

\u2012 Studier visar att vi inte utnyttjar resurserna p\u00e5 ett optimalt s\u00e4tt, s\u00e4ger Barron Joseph Orr.<\/p>\n

Han framh\u00e5ller att kunskapen finns om vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att bedriva jordbruk p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt och f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla mark som f\u00f6rst\u00f6rts.<\/p>\n

\u2012 Det beh\u00f6ver finnas incitament f\u00f6r v\u00e5ra jordbrukare och boskapssk\u00f6tare att g\u00f6ra de r\u00e4tta valen.<\/p>\n

I \u00e5r \u00e4r det 25 \u00e5r sedan FN:s konvention mot \u00f6kenspridning<\/a> antogs. Det uppm\u00e4rksammades nyligen i samband med ett m\u00f6te i Turkiets huvudstad Ankara.<\/p>\n