{"id":20357,"date":"2019-06-11T05:29:38","date_gmt":"2019-06-11T05:29:38","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20357"},"modified":"2019-06-10T17:34:28","modified_gmt":"2019-06-10T17:34:28","slug":"hallbar-musikskola-ett-lyft-for-paskon","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/06\/11\/hallbar-musikskola-ett-lyft-for-paskon\/","title":{"rendered":"H\u00e5llbar musikskola ett lyft f\u00f6r P\u00e5sk\u00f6n"},"content":{"rendered":"

Hanga Roa, <\/strong>Rapa Nui\/P\u00e5sk\u00f6n, 190611 (IPS)\u00a0\u2013 En satsning p\u00e5 den lilla och isolerade P\u00e5sk\u00f6n visar hur h\u00e5llbara projekt kan ge resultat. H\u00e4r har hundratals barn f\u00e5tt chansen att ta musiklektioner i en skola som drivs av solenergi och vars v\u00e4ggar best\u00e5r av \u00e5tervunnet byggmaterial.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Vid skolan tar man \u00e4ven hand om och lagrar regnvatten och driver en egen ekologisk gr\u00f6nsaksodling.<\/p>\n

Rapa Nui, som P\u00e5sk\u00f6n heter p\u00e5 det lokala spr\u00e5ket, tillh\u00f6r Chile och \u00e4r en \u00f6 som har runt \u00e5tta tusen inv\u00e5nare, varav de flesta tillh\u00f6r ursprungsbefolkningen. Dessutom bes\u00f6ks \u00f6n, som ligger 380 mil utanf\u00f6r Chiles kust, av n\u00e4rmare 120\u00a0000 turister varje \u00e5r som lockas hit f\u00f6r att besk\u00e5da de enorma stenstatyer som platsen \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r.<\/p>\n

H\u00e4r bildade elva unga m\u00e4nniskor stiftelsen Toki f\u00f6r sju \u00e5r sedan, och sedan dess har man byggt musikskolan, som ligger n\u00e5gra kilometer utanf\u00f6r \u00f6ns enda stad, Hanga Roa.<\/p>\n

Tack vare skolan har hundratals lokala barn f\u00e5tt m\u00f6jlighet att studera b\u00e5de klassiska och traditionella instrument.<\/p>\n

Byggnaden ritades av amerikanen Michael Reynolds, som f\u00e5tt smeknamnet \u201dsoparkitekten\u201d. Den \u00e4r 850 kvadratmeter stor och inneh\u00e5ller \u00e5tta klassrum och en liten aula. Michael Reynolds byggde huset tillsammans med ett 80-tal frivilliga och byggnadsmaterialet bestod av \u00e5tervunnet material.<\/p>\n

\u2013 Grundstrukturen best\u00e5r av skr\u00e4p, ber\u00e4ttar Carla Le\u00f3n, 30, som leder skolans arbete.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r 120 elever inskrivna h\u00e4r, dit de kommer efter den ordinarie skoldagens slut.<\/p>\n

P\u00e5 taket finns 18 solpaneler som drar nytta av det starka solljus som finns p\u00e5 \u00f6n, och dessa r\u00e4cker till att t\u00e4cka skolans hela elbehov.<\/p>\n

Enrique Icka, 34, som \u00e4r chef f\u00f6r Toki, ber\u00e4ttar att stiftelsen vill ut\u00f6ka verksamheten genom att bygga fler byggnader i n\u00e4rheten, som ocks\u00e5 ska f\u00f6rses med solpaneler.<\/p>\n

Utnyttjandet av solenergi \u00e4r ett viktigt alternativ p\u00e5 Rapa Nui, d\u00e4r elen annars kommer fr\u00e5n den olja som varje m\u00e5nad fraktas hit av oljetankers.<\/p>\n

Stiftelsen Toki g\u00e5r \u00e4ven i br\u00e4schen f\u00f6r en satsning p\u00e5 att lagra regnvatten. Fr\u00e5n skolans tak rinner regnvatten ner till \u00e5tta lagringsplatser som var och en rymmer fem tusen liter vatten.<\/p>\n

Denna modell har med tiden kopierats av andra p\u00e5 \u00f6n, och fler v\u00e4ntas f\u00f6lja efter.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r viktigt f\u00f6r \u00f6n eftersom vi i framtiden kommer att drabbas av en stor vattenbrist, s\u00e4ger juristen Tiare Aguilera Hey, som \u00e4r specialiserad p\u00e5 stadsplanering.<\/p>\n

Stiftelsen driver \u00e4ven en ekologisk gr\u00f6nsaksodling. Diego Valenzuela, 29, som arbetar med odlingen visar stolt upp tomater, sallad, apelsiner och andra frukter samt det 80-tal banantr\u00e4d som snart kommer att kunna sk\u00f6rdas.<\/p>\n

Odlingen omg\u00e4rdas av stenar som anv\u00e4nds som ett skydd mot erosion, men ocks\u00e5 bidrar till att bibeh\u00e5lla fuktigheten. Enligt Diego Valenzuela \u00e4r detta en odlingsmetod som sedan l\u00e4nge har anv\u00e4nts av P\u00e5sk\u00f6ns ursprungsbefolkning.<\/p>\n

Planen \u00e4r att man i framtiden \u00e4ven ska odla traditionella gr\u00f6dor, d\u00e4ribland tr\u00e4darten Sophora toromiro, \u00e4ven kallat P\u00e5sk\u00f6tr\u00e4d<\/a>, som \u00e4r en av v\u00e4rldens mest s\u00e4llsynta tr\u00e4darter.<\/p>\n

Enrique Icka s\u00e4ger till IPS att alla satsningar som g\u00f6rs ligger i linje med ursprungsbefolkningens v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dning och att \u00f6ver ett tusen m\u00e4nniskor arbetat frivilligt inom projekten under \u00e5ren.<\/p>\n