{"id":20341,"date":"2019-06-05T04:16:58","date_gmt":"2019-06-05T04:16:58","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20341"},"modified":"2019-06-04T11:20:43","modified_gmt":"2019-06-04T11:20:43","slug":"invasiva-arter-slar-mot-utvecklingen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/06\/05\/invasiva-arter-slar-mot-utvecklingen\/","title":{"rendered":"Invasiva arter sl\u00e5r mot utvecklingen"},"content":{"rendered":"

Madrid, 190605 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Den \u00f6kande handeln i v\u00e4rlden leder till att fr\u00e4mmande arter oavsiktligt sprids allt snabbare, vilket p\u00e5verkar ekosystem \u00f6ver n\u00e4stan hela jorden. Spridningen av invasiva arter f\u00f6rst\u00e4rker fattigdomen och utg\u00f6r enligt FN:s konvention om biologisk m\u00e5ngfald ett hot mot den globala utvecklingen.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

De fr\u00e4mmande arterna sprids i f\u00f6rsta hand via sj\u00f6transporter och kan utg\u00f6ra ett hot mot m\u00e4nniskors h\u00e4lsa, men ocks\u00e5 mot den biologiska m\u00e5ngfalden och hela ekosystem.<\/p>\n

Det handlar om v\u00e4xter, djur, smittspridande s\u00e5 kallade patogener och andra organismer som flyttats till omr\u00e5den utanf\u00f6r dess naturliga utbredningsomr\u00e5de, och som d\u00e4rigenom kan orsaka ekonomiska eller milj\u00f6m\u00e4ssiga skador.<\/p>\n

De kan skada eller konkurrera ut lokala arter \u2013 men ocks\u00e5 sprida sjukdomar. Konventionen om biologisk m\u00e5ngfald sl\u00e5r fast att invasiva arter \u00e4r en bidragande faktor till n\u00e4rmare 40 procent av de djurarter som har utrotats sedan 1600-talet, och d\u00e4r orsakerna \u00e4r k\u00e4nda.<\/p>\n

Samtidigt s\u00e4ger experter att det handlar om ett problem som forts\u00e4tter att f\u00f6rv\u00e4rras \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

Utvecklingen p\u00e5verkas d\u00e5 de fr\u00e4mmande arterna sl\u00e5r mot jord- och skogsbruk, mot fisket och mot de ekosystem som m\u00e5nga m\u00e4nniskor i utvecklingsl\u00e4nder \u00e4r beroende av f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjning. Och det \u00e4r ett fenomen som f\u00f6rv\u00e4rras p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och f\u00f6roreningar.<\/p>\n

Globaliseringen har lett till \u00f6kad handel, fler transporter, ett \u00f6kat resande och stigande turism. Detta leder i sin tur ocks\u00e5 till att fr\u00e4mmande arter sprids snabbare till nya omr\u00e5den.<\/p>\n

F\u00f6r att en art ska kallas invasiv kr\u00e4vs det att den konkurrerar ut inhemska arter, sprids och f\u00f6r\u00f6kas i den nya milj\u00f6n samt skadar lokala ekosystem. Det \u00e4r ett problem som de flesta av v\u00e4rldens l\u00e4nder \u00e4r drabbade av. Enligt tidigare uppgifter fr\u00e5n FN kostar de milj\u00f6problem som invasiva arter orsakar i USA, Storbritannien, Australien, Sydafrika, Indien och Brasilien dessa l\u00e4nder \u00f6ver motsvarande 100 miljarder dollar om \u00e5ret.<\/p>\n

Ett problem uppkommer genom alla fartyg som transporterar varor \u00f6ver v\u00e4rlden och som efter att ha t\u00f6mt sin last fyller b\u00e5tarnas botten med havsvatten f\u00f6r att \u00f6ka stabiliteten. Detta havsvatten sl\u00e4pps sedan ut n\u00e4r fartygen n\u00e5tt fram till en ny destination och ska ta emot en ny last med varor.<\/p>\n

Problemet \u00e4r att det vatten som d\u00e4rmed transporterats fr\u00e5n ett omr\u00e5de till ett annat \u00e4ven best\u00e5r av m\u00e4ngder av levande arter och organismer som d\u00e4rmed sl\u00e4pps ut i ett annat ekosystem, d\u00e4r en del kommer att \u00f6verleva p\u00e5 bekostnad av de lokala arterna och organismerna.<\/p>\n

\u00a0<\/em>Emsa, som \u00e4r EU:s byr\u00e5 f\u00f6r teknisk expertis och operativt st\u00f6d inom sj\u00f6fartsskydd, sl\u00e5r fast att utspolningen av ofiltrerat ballastvatten utg\u00f6r ett allvarligt milj\u00f6hot eftersom det leder till att organismer f\u00f6rflyttas mellan olika delar av v\u00e4rlden. Dessa organismer kan under gynnsamma omst\u00e4ndigheter bli invasiva arter.<\/p>\n

Emsa varnar \u00e4ven f\u00f6r att ballastvattnet ofta inneh\u00e5ller en m\u00e4ngd olika biologiska material \u2013 d\u00e4ribland v\u00e4xter, djur, virus och bakterier \u2013 som i sin tur kan orsaka stora ekologiska och ekonomiska skador, samt sl\u00e5 h\u00e5rt mot m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och till och med orsaka d\u00f6dsfall.<\/p>\n

Den moderna ekonomiska modellen, som \u00e4r baserad p\u00e5 h\u00f6g konsumtion, har lett till en massiv \u00f6kning av transporterna. Och n\u00e4rmare 80 procent av den globala handelns volymer sker genom fartyg och via hamnar, och det \u00e4r en siffra som \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g upp\u00e5t.<\/p>\n

\u00c5r 2016 ber\u00e4knade FN:s handelsorgan Unctad att det fanns fler \u00e4n 50\u00a0000 internationella handelsfartyg i v\u00e4rlden. Samma \u00e5r ber\u00e4knade FN:s livsmedelsorgan, FAO, att jordbruksvaror till ett v\u00e4rde av \u00f6ver en biljon dollar exporteras \u00f6ver v\u00e4rlden. Men det \u00e4r en ekonomisk modell som ocks\u00e5 orsakar stor milj\u00f6p\u00e5verkan p\u00e5 luft, jordar, hav och sj\u00f6ar.<\/p>\n

M\u00e5nga invasiva arter sprids till nya omr\u00e5den via de varor som skeppas via containrar v\u00e4rlden \u00f6ver. Enligt FAO<\/a> fraktas \u00e5rligen \u00f6ver 500 miljoner s\u00e5dana containrar \u00f6ver v\u00e4rlden, som kan inneh\u00e5lla invasiva arter och som riskerar att sl\u00e5 h\u00e5rt mot jordbruk och ekosystem.<\/p>\n

FAO p\u00e5pekar att oljel\u00e4ckage fr\u00e5n fartyg ofta f\u00e5r stor uppm\u00e4rksamhet, samtidigt som det \u201dbiologiska spill\u201d som fartygen i bland f\u00f6r med sig kan ge st\u00f6rre l\u00e5ngsiktiga konsekvenser, utan att det blir lika k\u00e4nt.<\/p>\n

*Baher Kamal\u00a0\u00e4r redakt\u00f6r f\u00f6r nyhetssajten Human Wrongs Watch<\/a>, d\u00e4r denna artikel ocks\u00e5 har publicerats.<\/p>\n