Apatin, 031112 (IPS) – Serbien \u00e4r ett av de fattigaste l\u00e4nderna p\u00e5 Balkan. Den genomsnittliga m\u00e5nadsl\u00f6nen ligger p\u00e5 knappt 1600 kronor. Men det g\u00e5r att bli miljon\u00e4r, n\u00e5got som inv\u00e5narna i staden Apatin har uppt\u00e4ckt den senaste tiden. <\/p>\n
<\/p>\n
M\u00e5nga av de 6 800 aktie\u00e4garna i Apatins bryggeri har helt pl\u00f6tsligt blivit rika. Den lilla staden, med 20 000 inv\u00e5nare, blev samtals\u00e4mnet f\u00f6r dagen i hela landet, n\u00e4r den belgiska bryggerij\u00e4tten Interbrew k\u00f6pte statens aktieinnehav i bryggeriet Pivara Apatin. Statens innehav uppgick till 50,1 procent, och Interbrew erbj\u00f6d omedelbart cirka 1500 kronor per aktie f\u00f6r resten av aktierna.<\/p>\n
– Den genomsnittlige aktie\u00e4garen hade runt 1000 aktier. F\u00f6r m\u00e5nga betydde det att de blev rika \u00f6ver en natt. F\u00f6r en del handlade det om mer \u00e4n en miljon dollar, s\u00e4ger Milan Trtica, produktionschef p\u00e5 Pivara Apatin.<\/p>\n
Bryggeriet, som startades 1756, \u00e4r det st\u00f6rsta i Serbien. Sedan Interbrew k\u00f6pt f\u00f6retaget tillk\u00e4nnagav man sina planer p\u00e5 att ut\u00f6ka produktionen och s\u00e4lja \u00f6l \u00e4ven till Slovenien, Kroatien, Bosnien-Herzegovina, Makedonien och Montenegro.<\/p>\n
Det var naturligtvis goda nyheter f\u00f6r Apatins inv\u00e5nare. Lastbilar fyllda med kontanter anl\u00e4nde i staden, med bev\u00e4pnade vakter. Den belgiska bryggerij\u00e4tten f\u00f6rstod aktie\u00e4garnas \u00f6nskan om att f\u00e5 ut sin betalning i kontanter.<\/p>\n
– Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5eligt efter allt som vi har g\u00e5tt igenom. Det \u00e4r inte m\u00e5nga som litar p\u00e5 bankerna, s\u00e4ger Trtica.<\/p>\n
Utbetalningarna till aktie\u00e4garna b\u00f6rjade i f\u00f6rra m\u00e5naden. Polisen stod p\u00e5 vakt vid de tv\u00e5 banker dit folk kom f\u00f6r att h\u00e4mta sina pengar.<\/p>\n
Serberna har betalt ett h\u00f6gt pris f\u00f6r att spara sina pengar p\u00e5 bankerna. Serbien har genomlevt ett 90-tal som pr\u00e4glades av krig, sanktioner och fattigdom, och bankv\u00e4sendet kollapsade i b\u00f6rjan av \u00e5rtiondet, d\u00e5 den f\u00f6rra regimen under Slobodan Milosevic fr\u00f6s privata besparingar till ett v\u00e4rde av 35 miljarder kronor, och anv\u00e4nde dem f\u00f6r att finansiera krigsf\u00f6ringen.<\/p>\n
Men en del serber kan nu allts\u00e5 bli rika igen. Den nya regeringen har genomf\u00f6rt ekonomiska reformer sedan den tog \u00f6ver f\u00f6r tre \u00e5r sedan. En s\u00e5dan reform \u00e4r att privatisera de f\u00f6retag som \u00f6verlevde nittiotalet. Efter n\u00e4stan 60 \u00e5r av kommunism och statlig kontroll av ekonomin \u00e4r Serbien p\u00e5 v\u00e4g att inf\u00f6ra kapitalism. Nyligen s\u00e5lde staten landets tv\u00e5 st\u00f6rsta tobaksbolag till tv\u00e5 internationella tobaksj\u00e4ttar f\u00f6r n\u00e4stan 5,6 miljarder kronor.<\/p>\n
Arbetarna vid Pivara Apatin blev aktie\u00e4gare 1991, bara n\u00e5gra m\u00e5nader innan kriget som slet s\u00f6nder Jugoslavien b\u00f6rjade. Den sista regeringen innan kriget hade d\u00e5 inlett marknadsreformer, och m\u00e5nga fabriker f\u00f6rvandlades till aktiebolag. Staten tog 52 procent av aktieinnehavet, och resten f\u00f6rdelades bland arbetare och pension\u00e4rer.<\/p>\n
– Folk visste inte vad aktierna var n\u00e4r de fick dem. De visste inte vad de skulle ha dem till, men de beh\u00f6ll dem i alla fall, s\u00e4ger Danica Radulovic, marknadsf\u00f6ringschef vid bryggeriet i Apatin.<\/p>\n
N\u00e4r den nya regeringen skulle \u00e5teruppta privatiseringsprocessen, best\u00e4mde den sig f\u00f6r att erk\u00e4nna \u00e4garomvandlingen som skedde 1991. Och m\u00e5nga tusen serber har uppt\u00e4ckt att de aktier som de har beh\u00e5llt genom \u00e5ren nu faktiskt har ett v\u00e4rde, \u00e5tminstone om det \u00e4r aktier i f\u00f6retag som klarade sig genom det sv\u00e5ra nittiotalet. Det gamla bryggeriet i Apatin klarade sig, och under de senaste veckorna har m\u00e4rkliga saker b\u00f6rjat h\u00e4nda i staden. Folk p\u00e5 gatorna vill inte ber\u00e4tta om de h\u00f6r till de som hade aktier. M\u00e5nga s\u00e4ger att de \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att bli bestulna eller r\u00e5nade om det blir k\u00e4nt att de har mycket pengar.<\/p>\n
Men pengarna har redan satts i rullning. Enligt lokala myndighetspersoner har den lilla staden nu 7 500 nyregistrerade bilar.<\/p>\n
Och jakten p\u00e5 fastigheter \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gonsin. L\u00e4genhetspriserna har stigit fr\u00e5n 3200 kronor till 8000 kronor per kvadratmeter. Folk fr\u00e5n Apatin har ocks\u00e5 b\u00f6rjat k\u00f6pa l\u00e4genheter i provinshuvudstaden Novi Sad och i Serbiens huvudstad Belgrad. En del planerar att s\u00e4nda sina barn utomlands f\u00f6r att studera.<\/p>\n
Och samma utveckling kan snart vara p\u00e5 v\u00e4g i de sydliga st\u00e4derna Nis och Vranje.<\/p>\n
I augusti f\u00f6rra \u00e5ret s\u00e5lde staten sina aktier i de lokala tobaksbolagen Duvanska Industrija Nis och Duvanska Industrija Vranje till de multinationella bolagen Philip Morris och British American Tobacco. Nu talas det om ett erbjudande som tusentals aktie\u00e4gare fick i f\u00f6rra veckan. Aktierna \u00e4r v\u00e4rda 780 respektive drygt 1000 kronor.<\/p>\n
De som har minst innehav \u00e4ger 500 aktier. M\u00e5nga har upp till 4 200 aktier. Och en del familjer som har arbetat vid tobaksfabrikerna under flera generationer har tiotusentals aktier.<\/p>\n
Sagan om Serbiens nya miljon\u00e4rer forts\u00e4tter, lite l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Apatin, 031112 (IPS) – Serbien \u00e4r ett av de fattigaste l\u00e4nderna p\u00e5 Balkan. Den genomsnittliga m\u00e5nadsl\u00f6nen ligger p\u00e5 knappt 1600 kronor. Men det g\u00e5r att bli miljon\u00e4r, n\u00e5got som inv\u00e5narna i staden Apatin har uppt\u00e4ckt den senaste tiden.<\/p>\n","protected":false},"author":15,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,11],"tags":[],"class_list":["post-2026","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2026","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/15"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2026"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2026\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2026"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2026"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2026"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}