{"id":20120,"date":"2019-04-10T07:45:15","date_gmt":"2019-04-10T07:45:15","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20120"},"modified":"2019-04-12T04:50:28","modified_gmt":"2019-04-12T04:50:28","slug":"dyra-megaprojekt-aterupptas-i-brasilien","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/04\/10\/dyra-megaprojekt-aterupptas-i-brasilien\/","title":{"rendered":"Dyra megaprojekt \u00e5terupptas i Brasilien"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 190410 (IPS) \u2012 Brasiliens nya regering forts\u00e4tter p\u00e5 den inslagna v\u00e4gen med flera megaprojekt. Detta trots att liknande satsningar lett till katastrofala resultat under de senaste 40 \u00e5ren.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u00a0<\/strong>Att slutf\u00f6ra landets tredje k\u00e4rnkraftverk och p\u00e5b\u00f6rja \u00e5tta andra \u00e4r n\u00e5got som just nu utreds av gruv- och energiministern och den tidigare amiralen Bento Albuquerque.<\/p>\n

Brasiliens h\u00f6gerextrema regering riskerar att upprepa samma misstag som milit\u00e4rdiktaturen 1964-1985 genom satsningar p\u00e5 k\u00e4rnkraftsprogram. Under 1970-talet p\u00e5b\u00f6rjades arbetet med att bygga nio k\u00e4rnkraftverk men endast tv\u00e5 kunde tas i bruk. Till f\u00f6ljd av en skuldkris under 1980-talet s\u00e5 avbr\u00f6t milit\u00e4rdiktaturen flera megaprojekt. Satsningen uppgick till motsvarande tiotals miljarder dollar, men en tredjedel av k\u00e4rnkraftsverken blev aldrig f\u00e4rdigst\u00e4llda.<\/p>\n

P\u00e5 grund av landets ekonomiska sv\u00e5righeter \u00e4r risken stor att samma sak kommer att upprepas nu.<\/p>\n

Andra stora projekt som planeras \u00e4r en f\u00f6rl\u00e4ngning av motorv\u00e4gen BR-163 genom regnskogen, ett vattenkraftverk, en bro \u00f6ver landets st\u00f6rsta flod, i en v\u00e4lbevarad del av Amazonas regnskog.<\/p>\n

Det \u00e4r gamla f\u00f6rslag som lagts fram av den pensionerade generalen Maynard Santa Rosa som nu \u00e4r chef f\u00f6r strategiska aff\u00e4rer och som f\u00f6rsvarar de planerade satsningarna fr\u00e4mst med h\u00e4nvisning till den nationella s\u00e4kerheten.<\/p>\n

Satsningar ska enligt den pensionerade generalen g\u00f6ra regnskogen till en del av nationens produktiva system och fr\u00e4mja en lokal utveckling i omr\u00e5det d\u00e4r Manaus ligger, en stad med 2,1 miljoner inv\u00e5nare, samt begr\u00e4nsa inflytandet av internationella milj\u00f6organisationer och grupper som tillh\u00f6r ursprungsbefolkningen. Det skrev Maynard Santa Rosa i en artikel redan 2013.<\/p>\n

Det finns en utbredd paranoia bland milit\u00e4ren i Brasilien d\u00e4r reservat f\u00f6r ursprungsbefolkningen och icke-statliga organisationer uppfattas som ett hot mot den nationella suver\u00e4niteten. De menar att det kan leda till sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsf\u00f6rklaringar och en “internationalisering” av delar av Amazonas.<\/p>\n

Ex-milit\u00e4ren Jair Bolsonaro, som sedan i januari \u00e4r landets president, har varnat f\u00f6r farorna med f\u00f6rslaget som lagts fram av en colombiansk organisation, Gaia Amazonas, om att skapa ett skyddat omr\u00e5de som str\u00e4cker sig \u00f6ver Anderna, Amazonas och till Atlanten. Detta trots att det enbart handlar om att skydda naturen i norra Brasilien och delar av sju andra l\u00e4nder kring Amazonas flodomr\u00e5de.<\/p>\n

Enligt presidenten var det ocks\u00e5 anledningen till att Brasilien beslutade att inte anordna klimatm\u00f6tet COP25, som nu kommer att h\u00e5llas i Chile i januari 2020.<\/p>\n

Den pensionerade generalen Augusto Heleno Pereira, som \u00e4r minister f\u00f6r institutionell s\u00e4kerhet, har \u00e5terkommande varnat f\u00f6r att landet kan f\u00f6rlora delar av det nationella territoriet om grupper som tillh\u00f6r ursprungsbefolkningen, fr\u00e4mst de som bor l\u00e4ngs gr\u00e4nsen, g\u00e5r samman med icke-statliga organisationer eller internationella organ f\u00f6r att s\u00f6ka sj\u00e4lvst\u00e4ndighet.<\/p>\n

Brasilien k\u00f6pte sin f\u00f6rsta k\u00e4rnkraftsanl\u00e4ggning fr\u00e5n USA p\u00e5 1970-talet. Anl\u00e4ggningen i Angra dos Reis, 13 mil v\u00e4ster om Rio de Janeiro, togs i bruk 1985 och hade en kapacitet p\u00e5 657 megawatt. Regeringen hade redan 1975 \u00e4ven undertecknat ett avtal om k\u00e4rnenergisamarbete med Tyskland som bland annat omfattade uppf\u00f6randet av \u00e5tta andra k\u00e4rnkraftsanl\u00e4ggningar samt teknik\u00f6verf\u00f6ring.<\/p>\n

Endast en anl\u00e4ggning, som hade en kapacitet p\u00e5 1 650 megawatt, uppf\u00f6rdes och togs i bruk \u00e5r 2000 \u2013 efter en process d\u00e4r det saknades insyn. Bygget av en andra anl\u00e4ggning p\u00e5b\u00f6rjades 1984 men arbetet avbr\u00f6ts tv\u00e5 \u00e5r senare f\u00f6r att \u00e5terupptas mellan 2010 och 2015. \u00c5terupptagandet av det dyra projektet betraktades av kritikerna som en orimlig satsning f\u00f6r en regering som lovat sina v\u00e4ljare att anpassa budgeten och minska underskottet i det sociala trygghetssystemet. Dessutom handlade det om att anv\u00e4nda f\u00f6r\u00e5ldrad teknik och utrustning som st\u00e5tt lagrad i mer \u00e4n 30 \u00e5r, och som kommer fr\u00e5n Tyskland, som nu avvecklar sina sista k\u00e4rnkraftverk.<\/p>\n

\u00c4ven m\u00e5nga andra tidigare satsningar p\u00e5 megaprojekt har varit misslyckade.<\/p>\n

Den pensionerade generalen Maynard Santa Rosa, som nu \u00e4r chef f\u00f6r strategiska aff\u00e4rer, vill f\u00f6rl\u00e4nga motorv\u00e4geb BR-163 genom regnskogen. Det \u00e4r ett av de megaprojekt som utformades av milit\u00e4rdiktaturen och som p\u00e5b\u00f6rjades i b\u00f6rjan av 1970-talet.<\/p>\n

Tanken var att motorv\u00e4gen skulle g\u00e5 genom hela landet fr\u00e5n s\u00f6der till norr \u2013 en str\u00e4cka p\u00e5 3 470 kilometer. Men projektet avbr\u00f6ts n\u00e4r det n\u00e5dde staden Santar\u00e9m, d\u00e4r Tapaj\u00f3s-floden rinner samman med Amazonfloden.<\/p>\n

Projektet betraktades som en “vit elefant” i tjugo \u00e5r, ett skrytbygge som inte \u00e4r till nytta f\u00f6r lokalbefolkningen – men som g\u00f6der korruption, fram till att sojaodlingarna bredde ut sig i delstaten Mato Grosso och v\u00e4gen b\u00f6rjade komma till anv\u00e4ndning.<\/p>\n

Tanken \u00e4r nu att motorv\u00e4gen ska f\u00e4rdigst\u00e4llas \u00e4nda fram till gr\u00e4nsen till Surinam, trots att det inte anses vara ekonomiskt motiverat. Att f\u00e4rdigst\u00e4lla str\u00e4ckan d\u00e4r mycket av sojan transporteras till hamnar betraktas som ekonomiskt l\u00f6nsamt, men 90 procent av den str\u00e4ckan \u00e4r fortfarande inte asfalterad, och det skulle kr\u00e4va stora investeringar.<\/p>\n

Regeringen med president Luiz In\u00e1cio Lula da Silva i spetsen 2003\u20132011, drog ig\u00e5ng m\u00e4ngder av megaprojekt och m\u00e5nga av dem blev det ingenting av, som j\u00e4rnv\u00e4gar, hamnar, varv, raffinaderier och petrokemiska anl\u00e4ggningar, som i st\u00e4llet f\u00f6rvandlades till korruptionsskandaler.<\/p>\n

Stora vattenkraftsprojekt f\u00e4rdigst\u00e4lldes, men m\u00f6ttes av massiva protester fr\u00e5n lokalbefolkningar. Och nu finns risken att samma sak h\u00e4nder om den sittande regeringen g\u00e5r vidare med projekt i Amazonas \u2013 eftersom dessa kommer att sl\u00e5 h\u00e5rt mot ursprungsbefolkningar och quilombolas, \u00e4ttlingar till afrikanska slavar som flydde fr\u00e5n de brasilianska slavplantagerna under 1800-talet, och som bor i dessa omr\u00e5den.<\/p>\n