{"id":20073,"date":"2019-03-29T05:17:53","date_gmt":"2019-03-29T05:17:53","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20073"},"modified":"2019-03-29T05:17:53","modified_gmt":"2019-03-29T05:17:53","slug":"guyana-vill-bli-foregangsland-for-gron-omstallning","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/03\/29\/guyana-vill-bli-foregangsland-for-gron-omstallning\/","title":{"rendered":"Guyana vill bli f\u00f6reg\u00e5ngsland f\u00f6r gr\u00f6n omst\u00e4llning"},"content":{"rendered":"

Georgetown, 190329 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Sedan det fattiga Guyana slog fast sin m\u00e5ls\u00e4ttning om att st\u00e4lla om till en gr\u00f6n ekonomi har landet f\u00e5tt en ny ledning. Men ocks\u00e5 den nuvarande regeringen vill verka f\u00f6r en omst\u00e4llning som b\u00e5de ska gynna den sociala utvecklingen och kunna tj\u00e4na som en f\u00f6rebild f\u00f6r andra utvecklingsl\u00e4nder.<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 2008 bildade Bharrat Jagdeo, som d\u00e5 var president i Guyana, ett departement med ansvar f\u00f6r fr\u00e5gor som r\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Det var det f\u00f6rsta departementet i sitt slag i regionen. Guyana ligger vid Karibiska havet i norra Sydamerika. Ett \u00e5r senare presenterade regeringen en vision som syftar till att skapa en ekonomi som k\u00e4nnetecknas av l\u00e5ga koldioxidutsl\u00e4pp.<\/p>\n

Denna strategi slogs sedan fast, efter samr\u00e5d med lokala experter och klimatf\u00f6rhandlare som arbetar f\u00f6r FN. Den gr\u00f6na omst\u00e4llningen str\u00e4var dels efter att st\u00e4rka den ekonomiska och sociala utvecklingen f\u00f6r landets befolkning. Men tanken \u00e4r \u00e4ven att den ska kunna tj\u00e4na som en f\u00f6rebild f\u00f6r andra utvecklingsl\u00e4nder. Detta under f\u00f6ruts\u00e4ttning att man f\u00e5r det st\u00f6d som beh\u00f6vs fr\u00e5n det internationella samfundet, bland annat i form av den s\u00e5 kallade Redd-mekanismen d\u00e4r Guyana f\u00f6rbinder sig att skydda landets 19 miljoner hektar skogar mot en kompensation p\u00e5 motsvarade 250 miljoner dollar.<\/p>\n

Janelle Christian, som \u00e4r chef f\u00f6r departementet f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, s\u00e4ger till IPS att man forts\u00e4tter att arbeta i enlighet med de tidigare m\u00e5ls\u00e4ttningarna, trots att landet fick en annan ledning 2015.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r den nya regeringen tilltr\u00e4dde st\u00e4llde den sig bakom visionen om att Guyana ska bli en gr\u00f6n ekonomi, och under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren har milj\u00f6departementet arbetat med att utveckla en gr\u00f6n utvecklingsstrategi, s\u00e4ger Janelle Christian till IPS.<\/p>\n

Enligt henne handlar det om en satsning d\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker minska koldioxidutsl\u00e4ppen inom alla sektorer \u2013 bland annat genom att i s\u00e5 h\u00f6g grad som m\u00f6jligt dra nytta av de f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor som finns tillg\u00e4ngliga.<\/p>\n

\u2013 Vi vill se till att v\u00e5r framtida utveckling bygger p\u00e5 l\u00e5ga koldioxidutsl\u00e4pp.<\/p>\n

Sedan den nya regeringen under president David Granger kom till makten har landet \u00e4ven arbetat med en ny strategi f\u00f6r att hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n

\u2013 Vi arbetar med en ny handlingsplan, som ska ligga i linje med den gr\u00f6na utvecklingsplanen, s\u00e4ger Janelle Christian.<\/p>\n

Hon ber\u00e4ttar att man arbetar f\u00f6r att mobilisera de resurser som beh\u00f6vs f\u00f6r satsningarna, bland annat via FN:s gr\u00f6na klimatfond. D\u00e4rifr\u00e5n har Guyana bland annat f\u00e5tt st\u00f6d f\u00f6r att st\u00e4rka landets beredskap, och landet har \u00e4ven f\u00e5tt internationellt st\u00f6d f\u00f6r att st\u00e4rka jordbrukssektorn.<\/p>\n

Samtidigt understryker Janelle Christian att just finansieringsfr\u00e5gan f\u00f6rblir den st\u00f6rsta utmaningen f\u00f6r Guyana och alla andra utvecklingsl\u00e4nder i fr\u00e5ga om kampen mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n

\u2013 Finansieringen \u00e4r den stora utmaningen, d\u00e5 de \u00e5tg\u00e4rder som kr\u00e4vs f\u00f6r att \u00f6ka motst\u00e5ndskraften kr\u00e4ver stora investeringar. \u00c4ven om det s\u00e4gs att det finns m\u00e5nga etablerade finansieringsmekanismer f\u00f6r klimatfr\u00e5gan, s\u00e5 f\u00f6rblir den stora utmaningen att f\u00e5 tillg\u00e5ng till dessa.<\/p>\n

Hon s\u00e4ger att det handlar om allt ifr\u00e5n den kunskap som kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 systemen till att skriva ans\u00f6kningar om finansiering som har m\u00f6jlighet att bli godk\u00e4nda. Men \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller tekniska fr\u00e5gor beh\u00f6vs det \u00f6kad inhemsk kunskap.<\/p>\n

\u2013 \u00c4ven tekniken kr\u00e4ver pengar. Men \u00e4ven om det tekniska st\u00f6det finns, s\u00e5 m\u00e5ste tekniken ocks\u00e5 kunna utnyttjas p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, p\u00e5pekar Janelle Christian.<\/p>\n