{"id":19991,"date":"2019-03-08T06:23:47","date_gmt":"2019-03-08T06:23:47","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19991"},"modified":"2019-03-08T06:23:47","modified_gmt":"2019-03-08T06:23:47","slug":"havens-livsviktiga-ekosystem-i-fokus","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/03\/08\/havens-livsviktiga-ekosystem-i-fokus\/","title":{"rendered":"Havens livsviktiga ekosystem i fokus"},"content":{"rendered":"

New York, 190308 (IPS) \u2013 Flera miljarder m\u00e4nniskor \u00e4r beroende av haven f\u00f6r sitt dagliga proteinintag. De \u00e4r ocks\u00e5 centrala f\u00f6r att reglera klimatet p\u00e5 jorden. Samtidigt utg\u00f6r m\u00e4nniskans p\u00e5verkan ett hot mot haven \u2013 bland annat \u00f6verfisket.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

V\u00e4rldens hav spelar en avg\u00f6rande roll f\u00f6r m\u00e4nniskors \u00f6verlevnad. Haven absorberar 30 procent av koldioxidutsl\u00e4ppen och producerar h\u00e4lften av v\u00e4rldens syre. Omkring tre miljarder m\u00e4nniskor runt om i v\u00e4rlden \u00e4r beroende av den marina biologiska m\u00e5ngfalden f\u00f6r sin \u00f6verlevnad. Fisket bidrar med \u00f6ver 360 miljarder dollar till v\u00e4rldsekonomin varje \u00e5r.<\/p>\n

\u2212 Vi f\u00f6rst\u00e5r allt mer hur v\u00e5r v\u00e4rld \u00e4r sammankopplad och hur stor p\u00e5verkan v\u00e5ra handlingar har p\u00e5 hav, floder, vattendrag och i sin tur p\u00e5 djurlivet \u00f6ver och under vattnet som \u00e4r beroende av dessa, s\u00e4ger Maria Fernanda Espinosa, ordf\u00f6rande i FN:s generalf\u00f6rsamling.<\/p>\n

Industriellt fiske p\u00e5g\u00e5r i \u00f6ver 55 procent av v\u00e4rldshaven p\u00e5 en yta som \u00e4r fyra g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n den som nyttjas f\u00f6r jordbruk, enligt en studie som publicerats i tidskriften Nature.<\/p>\n

Enligt FN \u00e4r 30 procent av fiskbest\u00e5nden \u00f6verutnyttjade. Vissa \u00e5tg\u00e4rder har genomf\u00f6rts f\u00f6r att minska \u00f6verfisket, men det \u00e4r fortsatt utbrett.<\/p>\n

Det illegala och oreglerade fisket ber\u00e4knas utg\u00f6ra omkring 12 till 30 procent av det fiske som bedrivs v\u00e4rlden \u00f6ver. Till exempel har det h\u00f6ga priset p\u00e5 kaviar lett till att det illegala fisket har \u00f6kat och att arter som st\u00f6r n\u00e4stan har utrotats. 16 av 27 arter av st\u00f6rar finns med p\u00e5 Internationella naturv\u00e5rdsunionen, IUCN:s<\/a> lista \u00f6ver utrotningshotade arter.<\/p>\n

Flera initiativ har tagits f\u00f6r att komma \u00e5t problemen.<\/p>\n

Plattformen Global Fishing Watch<\/a> sp\u00e5rar fiskefartyg i realtid och kan visa var risken f\u00f6r \u00f6verfiske \u00e4r st\u00f6rst.<\/p>\n

Enligt uppgifter fr\u00e5n Global Fishing Watch st\u00e5r fem l\u00e4nder f\u00f6r 85 procent av det kommersiella fisket, m\u00e4tt i hur m\u00e5nga timmar de spenderar p\u00e5 haven. Kina st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rmare h\u00e4lften av fisket, medan andra storfiskande l\u00e4nder \u00e4r Spanien, Japan, Sydkorea och Taiwan.<\/p>\n

Milj\u00f6organisationen Environmental Defence Fund<\/a> har utarbetat en metod d\u00e4r fiskare tilldelas f\u00e5ngstandelar, vilket inneb\u00e4r att fiskpopulationerna kan v\u00e4xa. Det har varit effektivt. I USA har \u00f6verfisket minskat med 60 procent sedan 2000 och skapat stabilitet n\u00e4r det g\u00e4ller arbetstillf\u00e4llen inom fisket och \u00f6kade int\u00e4kter. Tillsammans med fiskare i Mexikanska golfen har organisationen sett till att r\u00e4dda den hotade arten r\u00f6d snapper.<\/p>\n

Ett annat problem \u00e4r m\u00e4ngden plast i haven. Mellan fem och tolv miljoner ton plast hamnar i haven varje \u00e5r och spolas \u00e4ven upp p\u00e5 str\u00e4nderna p\u00e5 n\u00e5gra av v\u00e4rldens mest isolerade \u00f6ar. Kringflytande plast slukas av valar och havssk\u00f6ldpaddor. Plast har \u00e4ven hittats i v\u00e4rldens djupaste djuphavsgrav, Marianergraven.<\/p>\n

FN:s milj\u00f6program Unep bedriver en kampanj f\u00f6r att bek\u00e4mpa och eliminera de st\u00f6rsta orsakerna till skr\u00e4pet i haven. De 57 l\u00e4nder som deltar i satsningen har tillsammans 60 procent av v\u00e4rldens kustlinjer. De har lovat att minska anv\u00e4ndningen av eng\u00e5ngsprodukter och \u00f6ka \u00e5tervinningen. I december beslutade Peru att fasa ut anv\u00e4ndningen av eng\u00e5ngsplastp\u00e5sar under de kommande tre \u00e5ren. Seattle och Washington i USA har f\u00f6rbjudit plastsugr\u00f6r och f\u00f6retag som forts\u00e4tter att tillhandah\u00e5lla sugr\u00f6r kan b\u00f6tf\u00e4llas.<\/p>\n