{"id":19971,"date":"2019-03-05T09:41:57","date_gmt":"2019-03-05T09:41:57","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19971"},"modified":"2019-03-05T09:47:23","modified_gmt":"2019-03-05T09:47:23","slug":"vald-far-brasilianska-kvinnor-att-demonstrera-pa-kvinnodagen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/03\/05\/vald-far-brasilianska-kvinnor-att-demonstrera-pa-kvinnodagen\/","title":{"rendered":"V\u00e5ld f\u00e5r brasilianska kvinnor att demonstrera p\u00e5 kvinnodagen"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 190305 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Tuffa tag mot brottsligheten var ett centralt budskap i den kampanj som ledde till att h\u00f6gernationalisten Jair Bolsonaro vann presidentvalet i Brasilien. Samtidigt \u00e4r v\u00e5ldet mot kvinnor ett stort problem i landet \u2013 n\u00e5got som kommer att uppm\u00e4rksammas av organisationer som anordnar demonstrationer i samband med internationella kvinnodagen den 8 mars.<\/strong><\/p>\n

V\u00e5ldet mot kvinnor \u00e4r en fr\u00e5ga som p\u00e5 senare tid blivit allt mer uppm\u00e4rksammad i Brasilien, vilket kan sl\u00e5 tillbaka mot landets nya antifeministiska regering.<\/p>\n

Ett av de fall som p\u00e5 senare tid f\u00e5tt stor uppm\u00e4rksamhet g\u00e4ller 55-\u00e5riga Elaine Caparroz, som i mitten av januari utsattes f\u00f6r en flera timmar l\u00e5ng misshandel i sitt eget hem. Hon \u00f6verlevde, men blev misshandlad till oigenk\u00e4nnlighet och tvingades sy 60 stygn.<\/p>\n

Fallet \u00e4r dock bara ett av m\u00e5nga. Forskaren och juristen Jefferson Nascimento uppger att minst 176 kvinnor blivit m\u00f6rdade i Brasilien i \u00e5r, fram till den 22 februari, samtidigt som ytterligare 109 kvinnor utsatts f\u00f6r mordf\u00f6rs\u00f6k. Jefferson Nascimento samlar dagligen in uppgifter om v\u00e5ldet genom att registrera de fall som rapporteras av landets medier.<\/p>\n

Elaine Caparroz f\u00f6ll offer f\u00f6r en man som hon tr\u00e4ffat via internet. V\u00e5ldsverkaren greps och v\u00e4ntar nu p\u00e5 att \u00e5talas f\u00f6r att ha f\u00f6rs\u00f6kt beg\u00e5 ett s\u00e5 kallat femicid, ett k\u00f6nsbaserat mord. Det \u00e4r sedan 2015 ett specifikt brott i Brasilien som bestraffas s\u00e4rskilt h\u00e5rt.<\/p>\n

\u00c4ven flera andra fall d\u00e4r kvinnor har blivit m\u00f6rdade eller skadats sv\u00e5rt efter att ha blivit skjutna eller knivskurna, i bland med sina barn som vittnen, har p\u00e5 senare tid skakat Brasilien. Det har i sin tur lett till en allm\u00e4n uppfattning om att det k\u00f6nsbaserade v\u00e5ldet har f\u00f6rv\u00e4rrats i landet.<\/p>\n

Enligt en ny rapport fr\u00e5n den oberoende organisationen Brasiliens forum f\u00f6r offentlig trygghet utsattes landets kvinnor f\u00f6r 4,7 miljoner fysiska attacker under f\u00f6rra \u00e5ret. Det motsvarar 536 v\u00e5ldsd\u00e5d per timme, och inneb\u00e4r en \u00f6kning j\u00e4mf\u00f6rt med 2016, d\u00e5 det samlade antalet attacker ber\u00e4knades ligga p\u00e5 4,4 miljoner.<\/p>\n

Den nya rapporten visar ocks\u00e5 att andelen kvinnor som under fjol\u00e5ret uppgav att de utsatts f\u00f6r v\u00e5ld fr\u00e5n en n\u00e4rst\u00e5ende \u00f6kat j\u00e4mf\u00f6rt med den rapport som sammanst\u00e4lldes tv\u00e5 \u00e5r tidigare.<\/p>\n

Ber\u00e4kningarna bygger p\u00e5 en unders\u00f6kning utf\u00f6rd av institutet Datafolha, som i b\u00f6rjan av februari intervjuade drygt tv\u00e5 tusen kvinnor fr\u00e5n olika delar av landet.<\/p>\n

Marisa Sanematsu vid kvinnoorganisationen Patricia Galv\u00e3o <\/a>i S\u00e3o Paulo, menar att det fortfarande g\u00f6rs alldeles f\u00f6r lite f\u00f6r att stoppa det v\u00e5ld som kvinnor uts\u00e4tts f\u00f6r.<\/p>\n

\u2013 Det finns lagar och regler, men det saknas offentliga satsningar f\u00f6r att motverka v\u00e5ldet, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Under \u00e5ren har det tillkommit nya lagar med sk\u00e4rpta straff f\u00f6r v\u00e5ld mot kvinnor. \u00c5r 2006 inf\u00f6rdes en lag som innebar h\u00e5rdare straff f\u00f6r v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer samtidigt som s\u00e4rskilda domstolar bildades f\u00f6r att hantera dessa fall. Den kom att kallas Maria da Penha-lagen och fick sitt namn efter en kvinna som blivit rullstolsburen efter att ha \u00f6verlevt tv\u00e5 mordf\u00f6rs\u00f6k fr\u00e5n sin d\u00e5varande man.<\/p>\n

\u00c5r 2015 sk\u00e4rptes lagarna ytterligare d\u00e5 den s\u00e5 kallade femicid-lagen inf\u00f6rdes, vilken inneb\u00e4r att k\u00f6nsbaserat v\u00e5ld ska bestraffas s\u00e4rskilt h\u00e5rt.<\/p>\n

Marisa Sanematsu menar dock att dessa \u00e5tg\u00e4rder inte \u00e4r tillr\u00e4ckliga.<\/p>\n

\u2013 Lagarna m\u00e5ste f\u00f6ljas av f\u00f6rebyggande insatser, st\u00f6ttande n\u00e4tverk f\u00f6r offer, och \u00e5tg\u00e4rder som leder till att lagarna ocks\u00e5 till\u00e4mpas.<\/p>\n

Hon menar att m\u00e5nga kvinnor inte v\u00e5gar anm\u00e4la de v\u00e5ldsbrott de uts\u00e4tts f\u00f6r eftersom de inte erbjuds n\u00e5got skydd och inte har n\u00e5gonstans att v\u00e4nda sig f\u00f6r att f\u00e5 sina r\u00e4ttigheter tillgodosedda.<\/p>\n

Den uppfattningen delas av juristen Ana Miria Carinhanha, vid organisationen Criola, som arbetar f\u00f6r att st\u00e4rka r\u00e4ttigheterna f\u00f6r svarta kvinnor.<\/p>\n

\u2013 De nya lagarna uppmuntrar kvinnor att anm\u00e4la v\u00e5ldsbrott, men m\u00e5nga fall f\u00f6rblir i det f\u00f6rdolda, eftersom kvinnor \u00e4r r\u00e4dda, de litar inte p\u00e5 r\u00e4ttssamh\u00e4llet, m\u00e5nga \u00e4r beroende av sina v\u00e5ldsamma m\u00e4n, och det saknas effektiva \u00e5tg\u00e4rder, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Kritiker menar dessutom att situationen f\u00f6rv\u00e4rrats av den ekonomiska krisen i landet \u2013 men ocks\u00e5 av att landet sedan \u00e5rsskiftet f\u00e5tt en djupt konservativ regering d\u00e4r endast en av de 22 ministrarna \u00e4r kvinna.<\/p>\n

Jair Bolsonaro och hans regering har sagt sig vilja bek\u00e4mpa vad de kallar en \u201dgenderideologi\u201d som de anser f\u00f6rgiftat b\u00e5de samh\u00e4lle och skolsystem.<\/p>\n

En av de f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rder som presidenten genomf\u00f6rde var att inf\u00f6ra ett dekret som st\u00e4rker m\u00e4nniskors r\u00e4ttigheter att inneha vapen, b\u00e5de i sina hem och p\u00e5 sina arbetsplatser. Regeringen har \u00e4ven utlovat att \u00e4ndra reglerna s\u00e5 att fler civila f\u00e5r r\u00e4tt att b\u00e4ra vapen p\u00e5 allm\u00e4nna platser.<\/p>\n

\u2013 Detta \u00f6kar riskerna f\u00f6r kvinnomord och begr\u00e4nsar ytterligare kvinnors m\u00f6jligheter att polisanm\u00e4la brott, av r\u00e4dsla f\u00f6r de vapen som ofta anv\u00e4nds av m\u00e4n, s\u00e4ger Marisa Sanematsu.<\/p>\n

Inf\u00f6r valet gick miljontals kvinnor ut p\u00e5 Brasiliens gator under parollen EleN\u00e3o (\u201dInte han) i protest mot Jair Bolsonaros h\u00f6ga opinionssiffror. Detta med anledning av alla de kvinnofientliga, rasistiska och antidemokratiska uttalanden han gjort sig k\u00e4nd f\u00f6r under sin politiska karri\u00e4r.<\/p>\n

Protesterna lyckades dock inte f\u00f6rhindra att den tidigare milit\u00e4ren vann valet, \u00e4ven om f\u00e4rre kvinnor \u00e4n m\u00e4n lade sin r\u00f6st p\u00e5 honom.<\/p>\n

Den nya regeringen har tydligt visat att kampen mot brottsligheten kommer att vara inriktad p\u00e5 den organiserade kriminaliteten, i synnerhet narkotikabrotten. Hur man st\u00e4ller sig fr\u00e5gan om v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer tycks dock f\u00f6rbli oklar, s\u00e4ger Marisa Sanematsu:<\/p>\n

\u2013 Och det \u00e4r ett d\u00e5ligt tecken.<\/p>\n

I samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars planerar kvinnoorganisationer att genomf\u00f6ra demonstrationer \u00f6ver hela Brasilien f\u00f6r att protestera mot det k\u00f6nsbaserade v\u00e5ldet och de liberalare vapenreglerna.<\/p>\n

Enligt Brasiliens forum f\u00f6r offentlig trygghet beg\u00e5s drygt 40 procent av v\u00e5ldsd\u00e5den mot kvinnor i deras hem, och i den nya unders\u00f6kningen uppgav hela 27 procent av de tillfr\u00e5gade kvinnorna att de utsatts f\u00f6r fysiska \u00f6vergrepp under 2018.<\/p>\n

Ana Miria Carinhanha s\u00e4ger att det finns en strukturell rasism i samh\u00e4llet som leder till att fler svarta faller offer f\u00f6r mord samtidigt som svarta kvinnor i l\u00e4gre grad f\u00e5r ta del av offentliga satsningar och har l\u00e4gre l\u00f6ner. Av det sk\u00e4let kommer demonstrationerna p\u00e5 kvinnodagen \u00e4ven att vara inriktade mot rasismen.<\/p>\n

\u2013 Den nya regeringen st\u00e5r bakom institutionellt och privat v\u00e5ld och \u00e4r aggressiv och intolerant gentemot det civila samh\u00e4llets organisationer, och d\u00e5 m\u00e5ste civilsamh\u00e4llet mobilisera, s\u00e4ger hon.<\/p>\n