{"id":19932,"date":"2019-02-22T06:00:41","date_gmt":"2019-02-22T06:00:41","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19932"},"modified":"2019-02-22T06:00:41","modified_gmt":"2019-02-22T06:00:41","slug":"paskon-hotas-av-klimatforandringar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/02\/22\/paskon-hotas-av-klimatforandringar\/","title":{"rendered":"P\u00e5sk\u00f6n hotas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar"},"content":{"rendered":"

Hanga Roa, P\u00e5sk\u00f6n, 190222 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 De massiva stenstatyer som P\u00e5sk\u00f6n \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r hotas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, liksom fisket p\u00e5 \u00f6n, som heter Rapa Nui p\u00e5 det lokala spr\u00e5ket. Nu kr\u00e4ver aktivister och myndigheter snabba \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att motverka stigande havstemperaturer, minskande nederb\u00f6rd och stigande tidvattenniv\u00e5er.<\/strong><\/p>\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter \u00e4r redan tydliga p\u00e5 den exotiska \u00f6n, som tillh\u00f6r Chile och ligger 380 mil utanf\u00f6r landets kust.<\/p>\n

Ludovic Burws, som \u00e4r l\u00e4rare vid den isolerade \u00f6ns skola i Hanga Roa, ber\u00e4ttar att ett exempel \u00e4r hur de stigande havstemperaturerna gjort att vissa koraller vid \u00f6ns kuster har b\u00f6rjat blekna.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r du tittar p\u00e5 \u00f6n nu i februari s\u00e5 borde den vara gulf\u00e4rgad, men den \u00e4r gr\u00f6n. Det regnar mer under en period n\u00e4r det inte borde regna, och regnen \u00e4r kortare och intensivare, vilket leder till erosion ner mot havet vilket t\u00e4cker korallerna, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Ludovic Burws som \u00e4ven \u00e4r engagerad i ett lokalt milj\u00f6n\u00e4tverk s\u00e4ger att en ny typ av alger har uppst\u00e5tt, som lever p\u00e5 korallerna.<\/p>\n

P\u00e5sk\u00f6n \u00e4r 164 kvadratkilometer stor och har runt \u00e5tta tusen inv\u00e5nare, varav de flesta tillh\u00f6r ursprungsbefolkningen. Vid sidan av stigande vattentemperaturer menar Ludovic Burws att \u00f6n \u00e4ven \u00e4r drabbad av ett annat stort milj\u00f6problem \u2013 all den mikroplast som finns i havet.<\/p>\n

Pedro Edmunds Paoa, som \u00e4r borgm\u00e4stare i \u00f6ns enda stad Hanga Roa, s\u00e4ger att P\u00e5sk\u00f6n har varit drabbad av ett minskande fiskbest\u00e5nd under l\u00e5ng tid.<\/p>\n

\u2013 V\u00e5rt hav \u00e4r drabbat av den globala uppv\u00e4rmningen, temperaturen \u00e4r flera grader h\u00f6gre \u00e4n normalt, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Enligt borgm\u00e4staren har temperaturm\u00e4tningar som gjorts av den amerikanska myndigheten NOAA visat att havstemperaturerna p\u00e5 40 meters djup utanf\u00f6r P\u00e5sk\u00f6ns kust visat 29 grader Celsius p\u00e5 platser d\u00e4r temperaturen tidigare inte \u00f6versteg 24 grader.<\/p>\n

Pedro Edmunds Paoa understryker att det varmare havet p\u00e5verkar koraller som \u00e4r anpassade efter andra temperaturer. Men han understryker att de minskande fiskbest\u00e5nden ocks\u00e5 h\u00e4nger samman med \u00f6verfiske.<\/p>\n

\u2013 Det utf\u00f6rs av utl\u00e4ndska b\u00e5tar som kommer in p\u00e5 v\u00e5ra vatten, trots att de h\u00e4vdar att de inte bedriver n\u00e5got fiske h\u00e4r, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Juristen Tiare Aguilera Hey varnar f\u00f6r att hela P\u00e5sk\u00f6ns kulturarv riskerar att drabbas h\u00e5rt av stigande havs- och tidvattenniv\u00e5er. Det inkluderar den enorma stenstatyerna, moais, som \u00e4r unika f\u00f6r P\u00e5sk\u00f6n och v\u00e4rldsarvslistade av Unesco.<\/p>\n

\u2013 De finns i f\u00f6rsta hand vid kustomr\u00e5dena, s\u00e4ger Tiare Aguilera Hey till IPS.<\/p>\n

Vid sidan av hotet om stigande vatten varnar hon ocks\u00e5 f\u00f6r att minskad nederb\u00f6rd och \u00f6kad erosion riskerar att sl\u00e5 mycket h\u00e5rt mot b\u00e5de jordbruket och fisket.<\/p>\n

Sj\u00e4lv \u00e5terv\u00e4nde Tiare Aguilera Hey till sitt hem p\u00e5 P\u00e5sk\u00f6n efter att ha studerat i Spanien och Kina, och sedan dess har hon arbetat som r\u00e5dgivare till en lokal utvecklingskommission.<\/p>\n

F\u00f6r ett \u00e5r sedan beslutades om att skapa ett stort skyddat marint omr\u00e5de i n\u00e4rheten av P\u00e5sk\u00f6n, som t\u00e4cker ett mycket stort omr\u00e5de och \u00e4r det st\u00f6rsta i sitt slag i Latinamerika. Men enligt Ludovic Burws saknar P\u00e5sk\u00f6n de resurser som beh\u00f6vs f\u00f6r att kunna sk\u00f6ta om den marina nationalparken.<\/p>\n

Inom omr\u00e5det finns de enorma stenstatyerna som \u00e4r mellan en och tio meter h\u00f6ga och de ceremoniella altare som utg\u00f6r huvudattraktionen f\u00f6r de runt 120\u00a0000 turister som \u00e5rligen bes\u00f6ker P\u00e5sk\u00f6n.<\/p>\n