{"id":19929,"date":"2019-02-22T06:00:22","date_gmt":"2019-02-22T06:00:22","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19929"},"modified":"2019-02-22T06:00:22","modified_gmt":"2019-02-22T06:00:22","slug":"vaxande-gruvindustri-drabbar-bonder-och-ekosystem","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/02\/22\/vaxande-gruvindustri-drabbar-bonder-och-ekosystem\/","title":{"rendered":"V\u00e4xande gruvindustri drabbar b\u00f6nder och ekosystem"},"content":{"rendered":"

San Salvador, 190222 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Den storskaliga gruvdriften har expanderat \u00f6ver hela Centralamerika. Men jakten p\u00e5 v\u00e4rdefulla metaller har slagit h\u00e5rt mot lokala sm\u00e5b\u00f6nder och ekosystem, uppger bybor och aktivister. Och en ny rapport ger dem r\u00e4tt.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Gruvbolaget bedriver sin verksamhet p\u00e5 mark d\u00e4r sm\u00e5b\u00f6nder tidigare odlade majs och b\u00f6nor, som \u00e4r v\u00e5ra stapelvaror. Sedan gruvbolaget kom finns det ingen mark kvar f\u00f6r b\u00f6nderna att bruka, s\u00e4ger Lesbia Villagr\u00e1n, som bor i San Rafael Las Flores i \u00f6stra Guatemala.<\/p>\n

H\u00e4r inledde dotterbolaget till ett kanadensiskt gruvf\u00f6retag sin verksamhet f\u00f6r tolv \u00e5r sedan, och sedan dess har lokalbefolkningarna, som \u00e4r spridda i olika byar i regionen, k\u00e4mpat f\u00f6r att stoppa verksamheten.<\/p>\n

Kampen handlar om silvergruvan El Escobal, som lokalbefolkningen menar sl\u00e5r mot deras f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter – men ocks\u00e5 mot vattentillg\u00e5ngarna och den ekologiska m\u00e5ngfalden.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag var liten hyrde min pappa fyra hektar mark och det var en njutning f\u00f6r oss att arbeta med de stora sk\u00f6rdarna. Men n\u00e4r mark\u00e4garen s\u00e5lde omr\u00e5det till gruvbolaget kunde min pappa inte l\u00e4ngre plantera v\u00e5ra gr\u00f6dor, ber\u00e4ttar Lesbia Villagr\u00e1n, 28, f\u00f6r IPS.<\/p>\n

Gruvan bytte nyligen \u00e4gare och tillh\u00f6r numera ett dotterbolag till det kanadensiska Pan American Silver<\/a>, som enligt f\u00f6retagets hemsida \u00e4r v\u00e4rldens n\u00e4sta st\u00f6rsta producent av silver. Bolaget \u00e4ger sex olika gruvor i Latinamerika, varav en numera ligger i Guatemala.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6retagets verksamhet har gjort det sv\u00e5rare jordbruket, s\u00e4ger den lokale kaffeodlaren Alex Reynoso.<\/p>\n

Enligt honom vill ink\u00f6parna av kaffe inte ta emot b\u00f6nor som producerats i n\u00e4rheten av gruvan eftersom de oroar sig f\u00f6r att de ska inneh\u00e5lla sp\u00e5r av de tungmetaller som anv\u00e4nds inom gruvdriften.<\/p>\n

\u2013 Landets viktigaste ink\u00f6pare undviker att k\u00f6pa in v\u00e5r produktion, s\u00e4ger kaffeodlaren till IPS.<\/p>\n

IPS har kontaktat b\u00e5de de tidigare och nuvarande gruv\u00e4garna f\u00f6r att st\u00e4lla fr\u00e5gor om kritiken, men \u00e4garna har inte \u00e5terkommit.<\/p>\n

Sedan sommaren 2017 har gruvdriften legat nere i avvaktan p\u00e5 att Guatemalas konstitutionsdomstol ska granska en anm\u00e4lan fr\u00e5n lokala ursprungsbefolkningar. Den g\u00f6r g\u00e4llande att lokalbefolkningen inte blev konsulterade innan driften inleddes, vilket kr\u00e4vs enligt lag.<\/p>\n

Konflikten i Guatemala \u00e4r dock bara en av m\u00e5nga som uppst\u00e5tt kring metallgruvor i Centralamerika. De senaste decennierna har gruvindustrin vuxit snabbt i takt med att fler multinationella gruvbolag inlett verksamhet i regionen, n\u00e5got som i sin tur lett till konflikter med lokalbefolkningar fr\u00e4mst i Guatemala, Honduras, El Salvador och Nicaragua.<\/p>\n

Bolagen som tilldelas r\u00e4ttigheterna att bedriva gruvdrift tar \u00e4ven kontroll \u00f6ver markomr\u00e5den som i m\u00e5nga fall har anv\u00e4nts som odlingsmarker. Detta samtidigt som gruvdriften \u00e4ven kr\u00e4ver stora vattenresurser. M\u00e5nga lokalbefolkningar, i synnerhet ursprungsbefolkningar, \u00e4r beroende av dessa resurser och kritiker menar att deras tillg\u00e5ng till mat d\u00e4rf\u00f6r hotas av gruvbolagens verksamhet.<\/p>\n

F\u00f6rra veckan publicerade Alianza Centroamericana frente a la Miner\u00eda<\/a>, som best\u00e5r av flera centralamerikanska milj\u00f6organisationer, en ny rapport om gruvornas expansion i regionen \u00a0och de effekter industrin f\u00f6r med sig.<\/p>\n

Rapporten visar att det i Honduras fram till f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan hade godk\u00e4nts 172 tillst\u00e5nd om gruvdrift, d\u00e4r verksamheten omfattar drygt sex procent av landets territorier. I Guatemala hade fram till samma datum 55 projekt godk\u00e4nts, medan man i Nicaragua gett klartecken till 146 koncessioner f\u00f6r gruvdrift. D\u00e4r v\u00e4ntar ytterligare 20 ans\u00f6kningar om att behandlas, och om de ocks\u00e5 godk\u00e4nns kommer gruvprojekten att omfatta drygt 8,5 procent av landets yta.<\/p>\n

I mars 2017 blev El Salvador det f\u00f6rsta landet i v\u00e4rlden som f\u00f6rbj\u00f6d alla former av gruvdrift. Innan dess hade minst 31 tillst\u00e5nd om gruvor godk\u00e4nts i landet.<\/p>\n

Centralamerika \u00e4r en region med 48 miljoner inv\u00e5nare d\u00e4r fattigdomen \u00e4r utbredd. Det \u00e4r \u00e4ven en region som \u00e4r s\u00e4rskilt s\u00e5rbar f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter. Varje \u00e5r g\u00e5r stora sk\u00f6rdar f\u00f6rlorade p\u00e5 grund av \u00f6versv\u00e4mningar eller torkor.<\/p>\n

Forskaren Ang\u00e9lica Alfaro, som varit med och f\u00f6rfattat den nya studien, s\u00e4ger att det finns organisationer i regionen som anser att \u00e4ven andra l\u00e4nder ska f\u00f6lja El Salvadors exempel och skapa \u201dgruvfria omr\u00e5den\u201d.<\/p>\n

\u2013 Samtidigt \u00e4r verkligheten den att l\u00e4nder som Honduras, Guatemala och Nicaragua har inf\u00f6rt lagar som direkt syftar till att st\u00f6tta gruvsektorn, s\u00e4ger Ang\u00e9lica Alfaro till IPS.<\/p>\n

Julio Gonz\u00e1lez, som ocks\u00e5 medverkar i den nya rapporten och \u00e4r engagerad i den guatemalanska milj\u00f6organisationen Madre Selva, s\u00e4ger att gruvindustrin utg\u00f6r ett hot mot en tryggad livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning i Centralamerika eftersom det \u00e4r en verksamhet som sl\u00e5r b\u00e5de mot jordbruket och tillg\u00e5ngen p\u00e5 vatten.<\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 det \u00e4r gruvan Cerro Blanco i Asunci\u00f3n Mita i Guatemala, n\u00e4ra gr\u00e4nsen till El Salvador. F\u00f6roreningar fr\u00e5n gruvan uppges hamna i sj\u00f6n Guija i El Salvador, och sprider sig d\u00e4rifr\u00e5n vidare till floden Lempa, som i sin tur l\u00f6per genom landet och vars vatten anv\u00e4nds b\u00e5de f\u00f6r bevattning och som dricksvatten.<\/p>\n

\u2013 Vatten \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r jordbruket, men f\u00f6rekomsten av giftiga \u00e4mnen sl\u00e5r mot matproduktionen, s\u00e4ger Julio Gonz\u00e1lez, som deltog vid lanseringen av den rapporten i San Salvador under f\u00f6rra veckan.<\/p>\n

Han tillade att de marker som utnyttjas av gruvindustrin vanligen brukar vara omr\u00e5den som nyttjas av sm\u00e5b\u00f6nder. Det g\u00e4ller i synnerhet marker d\u00e4r ursprungsbefolkningar bor.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r jordbruket som uppr\u00e4tth\u00e5ller tillg\u00e5ngen p\u00e5 mat, s\u00e4ger Julio Gonz\u00e1lez.<\/p>\n

En rapport<\/a> som kom redan 2011 varnade f\u00f6r att gruvbolagen kontrollerade dubbelt s\u00e5 stora markomr\u00e5den i Centralamerika i j\u00e4mf\u00f6relse med de omr\u00e5den som anv\u00e4ndes f\u00f6r produktionen av spannm\u00e5l.<\/p>\n