{"id":19884,"date":"2019-02-14T05:20:21","date_gmt":"2019-02-14T05:20:21","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19884"},"modified":"2019-02-13T12:23:37","modified_gmt":"2019-02-13T12:23:37","slug":"de-skapar-arbeten-for-deporterade","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/02\/14\/de-skapar-arbeten-for-deporterade\/","title":{"rendered":"De skapar arbeten f\u00f6r deporterade"},"content":{"rendered":"

Berl\u00edn, El Salvador, 190214 (IPS) \u2013 De som tvingats \u00e5terv\u00e4nda till El Salvador efter att ha deporterats fr\u00e5n USA eller Mexiko m\u00f6ter stora utmaningar. Bybor i Talpetate i Berl\u00edn i Usulut\u00e1n hj\u00e4lper \u00e5terv\u00e4ndande att starta sm\u00e5 f\u00f6retag.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Lorena Mej\u00eda \u00f6ppnar en \u00e4ggkl\u00e4ckningsmaskin och kontrollerar temperaturen p\u00e5 \u00e4ggen som snart kommer att ge henne fler kycklingar. Hon \u00e4r en av flera kvinnor som \u00e5terv\u00e4nt till hemlandet och som nu kunnat starta en liten aff\u00e4rsverksamhet.<\/p>\n

\u2013 Jag l\u00e4mnade El Salvador n\u00e4r jag arbetade i en fabrik i huvudstaden San Salvador. Det jag tj\u00e4nade var inte tillr\u00e4ckligt, ber\u00e4ttar Lorena Mej\u00eda, 43.<\/p>\n

Det var 1998 som hon efter en l\u00e5ng och farlig resa p\u00e5 flera veckor n\u00e5dde Texas i USA. D\u00e4r arbetade hon med att st\u00e4da en skola och ett hotell. Men 2001 \u00e5terv\u00e4nde hon till El Salvador med m\u00e5nga brustna dr\u00f6mmar.<\/p>\n

\u2013 Nu \u00e4r jag fokuserad p\u00e5 att tillsammans med mina kollegor f\u00e5 den h\u00e4r r\u00f6relsen att v\u00e4xa, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Lorena Mej\u00eda och andra lokala kvinnor tog 2010 initiativ till en lokal sammanslutning f\u00f6r kvinnor som ska erbjuda m\u00f6jligheter f\u00f6r \u00e5terv\u00e4ndande migranter. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r 40 kvinnor aktiva i organisationen och 15 av dem har en verksamhet d\u00e4r de f\u00f6der upp h\u00f6ns. Resten odlar majs och b\u00f6nor.<\/p>\n

De har f\u00e5tt visst st\u00f6d fr\u00e5n det statliga jordbruksinstitutet Centa<\/a> och fr\u00e5n FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation<\/a>, FAO, i El Salvador.<\/p>\n

Hittills finns ingen strategi framtagen av regeringen f\u00f6r att hj\u00e4lpa \u00e5terv\u00e4ndande migranter i El Salvador.<\/p>\n

\u2013 Ibland \u00e4r det du beh\u00f6ver bara en liten knuff i r\u00e4tt riktning, s\u00e4ger Lorena Mej\u00eda.<\/p>\n

I byn Talpetate d\u00e4r hon bor tillsammans med ytterligare 70 familjer \u00e4r arbetstillf\u00e4llena f\u00e5 och fattigdomen utbredd.<\/p>\n

Enligt officiella siffror som publicerades i maj 2018 lever 32 procent av befolkningen p\u00e5 landsbygden under fattigdomsgr\u00e4nsen, j\u00e4mf\u00f6rt med 27 procent i st\u00e4derna.<\/p>\n

Genom projektet i Talpetate, som startade i november f\u00f6rra \u00e5ret, f\u00e5r alla familjer som deltar 25 h\u00f6nor f\u00f6r att producera \u00e4gg.<\/p>\n

Inkomsten fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4ljningen av \u00e4gg \u00e4r fortfarande liten. Men i framtiden, n\u00e4r produktionen har \u00f6kat, ber\u00e4knar de kunna tj\u00e4na mer p\u00e5 verksamheten.<\/p>\n

En del pengar \u00e5terinvesteras i kooperativet, f\u00f6r att kunna k\u00f6pa in fler \u00e4ggkl\u00e4ckningsmaskiner och kunna ut\u00f6ka verksamheten.<\/p>\n

\u2013 Landsbygdens kvinnor driver ekonomin fram\u00e5t och FAO st\u00f6ttar \u00e5terv\u00e4ndande migranter p\u00e5 detta s\u00e4tt, s\u00e4ger Emilia Gonz\u00e1lez vid FN-organet i El Salvador.<\/p>\n

En viktig del av projektet \u00e4r att ocks\u00e5 bidra till en tryggad livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning \u2013 en del av \u00e4ggen och f\u00e5gelk\u00f6ttet konsumeras av hush\u00e5llen.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 det s\u00e4ttet sparar vi ocks\u00e5 n\u00e5got av de pengar som vi skulle ha anv\u00e4nt f\u00f6r att k\u00f6pa n\u00e5gra kilo kyckling, s\u00e4ger Marlene Mej\u00eda, 46, som ocks\u00e5 deltar i projektet.<\/p>\n

Hon f\u00f6rs\u00f6kte som pappersl\u00f6s ta sig till USA 2003, men lyckades bara ta sig en bit in i Mexiko innan hon fastnade i en stad som hon inte minns namnet p\u00e5. Efter att ha suttit inl\u00e5st hos m\u00e4nniskohandlare i flera dagar med knappt n\u00e5gon mat valde hon att \u00e5terv\u00e4nda till sitt hemland.<\/p>\n

Det finns fler som p\u00e5 egen hand startat aff\u00e4rsverksamheter efter att de \u00e5terv\u00e4nt, \u00e4ven utan statligt eller internationellt st\u00f6d.<\/p>\n

Dennis Alejo, 30, har f\u00f6rs\u00f6kt korsa gr\u00e4nsen till USA fem g\u00e5nger sedan 2010.<\/p>\n

Den senaste g\u00e5ngen 2015 lyckades han n\u00e5 utkanten av staden San Antonio i Texas. Den grupp migranter, som han hade korsat \u00f6knen tillsammans med under sju dagar, stoppades av den amerikanska gr\u00e4nsbevakningen. Sj\u00e4lv lyckades han g\u00f6mma sig i vildmarken.<\/p>\n

\u2013 Jag tillbringade hela natten i sn\u00e5rskogen och g\u00f6mde mig f\u00f6r en helikopter med str\u00e5lkastare som letade efter mig, ber\u00e4ttar han f\u00f6r IPS.<\/p>\n

Trots alla hinder har han tack vare egna anstr\u00e4ngningar kunnat skapa en egen verksamhet d\u00e4r han odlar tomater av h\u00f6g kvalitet p\u00e5 en liten bit mark. F\u00f6r tre \u00e5r sedan planterade han 1\u00a0800 tomatplantor. Han har nu kunnat anst\u00e4lla ett dussintal ungdomar f\u00f6r att plocka tomaterna och t\u00e4nker att han p\u00e5 det s\u00e4ttet f\u00f6rhindrar att de riskerar sina liv f\u00f6r att korsa \u00f6knen och ta sig till USA.<\/p>\n

\u2013 Jag kan inte betala dem s\u00e5 mycket \u2013 bara motsvarande 46 kronor per dag, och hade jag f\u00e5tt st\u00f6d utifr\u00e5n hade jag kunnat anst\u00e4lla fler, s\u00e4ger han.<\/p>\n