Penang, 031030 (IPS) – Efterfr\u00e5gan p\u00e5 fisk v\u00e4xer i v\u00e4rlden. Det har f\u00e5tt allt fler l\u00e4nder att satsa p\u00e5 fiskodling. Och liksom vid uppf\u00f6dning av k\u00f6ttdjur och odling av jordbruksprodukter har fiskodling blivit en experimentverkstad f\u00f6r genmodifiering. <\/p>\n
<\/p>\n
Genf\u00f6r\u00e4ndrad fisk \u00f6ppnar m\u00f6jligheten f\u00f6r f\u00f6retag att h\u00e4vda \u00e4gander\u00e4tten till “f\u00f6rb\u00e4ttrade” fiskarter som p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt inte blir tillg\u00e4ngliga f\u00f6r de som beh\u00f6ver dem mest, menar kritikerna.<\/p>\n
Genetiskt modifierad regnb\u00e5gsforell, karp, tilapia och abalone-sn\u00e4cka utvecklas nu p\u00e5 olika h\u00e5ll i v\u00e4rlden. Men eftersom GM-produkter v\u00e4cker misst\u00e4nksamhet p\u00e5 flera marknader s\u00e5 satsar bioteknikforskarna nu ocks\u00e5 p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra fiskstammar genom att anv\u00e4nda tekniker som de h\u00e4vdar inte har med GM att g\u00f6ra, som exempelvis korsning av arter.<\/p>\n
Syftet \u00e4r att f\u00e5 fram fiskstammar eller nya arter som \u00e4r mer l\u00e4ttodlade eller ger st\u00f6rre avkastning. S\u00e5dan forskning kan vara vital f\u00f6r v\u00e4rldens fattiga. Men f\u00f6r\u00e4ndringarna \u00f6ppnar samtidigt f\u00f6r f\u00f6retag att kunna s\u00f6ka om patent p\u00e5 vissa stammar eller arter av odlad fisk, s\u00e4ger vissa forskare.<\/p>\n
“Trenden mot att patentera fiskars gener, och till och med att ta patent p\u00e5 nya fiskarter vinner mark”, skriver forskaren Anna Rosa Martinez i en studie skriven p\u00e5 uppdrag av det internationella kollektivet till st\u00f6d f\u00f6r fiskeriarbetare, ICSF.<\/p>\n
Odling av fisk har \u00e4ven andra oroande sideffekter, anser kritikerna. Bland annat kan odlingarna bli ett hot mot den biologiska m\u00e5ngfalden. Vilda fiskarter kan “smittas” av f\u00f6r\u00e4dlade arter och odlingarna \u00f6kar risken f\u00f6r sjukdomsangrepp.<\/p>\n
Ett exempel p\u00e5 hur forskning med syftet att skapa mer mat har lett till ett f\u00f6retagspatent \u00e4r forskningen p\u00e5 fiskarten tilapia, som anses idealisk f\u00f6r fiskodling. Arten v\u00e4xer snabbt, g\u00f6r av med lite mat och beh\u00f6ver inte mycket tillsyn. Tilapia s\u00e4gs likna r\u00e5ttor genom det att fisken kan anpassa sig till sin omgivning – vilket samtidigt \u00e4r en anledning till att den kan bli ett hot mot balansen i det naturliga ekosystemet.<\/p>\n
Det internationella centret f\u00f6r levande vattenresurser, ICLARM, som i dag \u00e4r k\u00e4nt som World Fish Centre, tog 1988 initiativet till ett internationellt samarbete f\u00f6r att genetiskt f\u00f6rb\u00e4ttra tilapia-fisken. Projektet kallades Gift och genomf\u00f6rdes i Filippinerna. Syftet var att ge fattiga tillg\u00e5ng till \u00f6kade inkomster och b\u00e4ttre n\u00e4ring och samtidigt utveckla viktig teknik.<\/p>\n
Vild Nil-tilapia h\u00e4mtades fr\u00e5n floder i Egypten, Ghana, Senegal och Kenya.<\/p>\n
De korsades med fyra filippinska varianter av fiskarten f\u00f6r att f\u00e5 fram en bred genetisk plattform som Gift-projektet kunde v\u00e4lja ur. 1998, efter sex generationer av selektiv uppf\u00f6dning, hade man f\u00e5tt fram en art som v\u00e4xte 85 procent mer \u00e4n vild tiapia. R\u00e4ttigheterna att f\u00f6da upp arten l\u00e4mnades till den icke-vinstdrivande stiftelsen Gift II.<\/p>\n
Stiftelsen bildades f\u00f6r att forts\u00e4tta med forskning och marknadsf\u00f6ring av fisken. Men sedan gick n\u00e5got snett, menar kritikerna.<\/p>\n
1999 inledde det norska bioteknikf\u00f6retaget GenoMar ett samarbetsprogram med Gift II. Det norska f\u00f6retaget h\u00e4vdar att de fick alla kommersiella r\u00e4ttigheter till Gift-fisken. Sedan dess har f\u00f6retaget kartlagt fiskens genkarta och forskat p\u00e5 en variant av fisken som kan leva i br\u00e4ckt vatten.<\/p>\n
Worldfish Centre h\u00e4vdar att stiftelsen fortfarande har r\u00e4tten till Gift-talapian som man gratis ger till de regeringar som \u00e4r intresserade.<\/p>\n
GenoMar har f\u00e5tt r\u00e4tten att forska vidare p\u00e5 fiskarten precis som alla andra, s\u00e4ger stiftelsen. GenoMar har nu b\u00f6rjat s\u00e4lja sin variant av tilapia under varum\u00e4rket GenoMar Supreme Tilapia i Filippinerna, Brasilien och Kina.<\/p>\n
Worldfish Centre \u00e4r medlem i V\u00e4rldsbankskonsortiet CGIAR – Consultative Group on International Agricultural Research. Det \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta samordnare av offentliga forskningsprogram kring naturresurser och livsmedelsproduktion med fokus p\u00e5 u-l\u00e4nder.<\/p>\n
CGIAR:s medlemmar b\u00f6r inte bidra till att allm\u00e4nt \u00e4gande privatiseras, s\u00e4ger Patrick Mulvany, som arbetar med livsmedelss\u00e4kerhet p\u00e5 den brittiska organisationen Intermediate Technology Development Group, ITDG.<\/p>\n
– Som ett offentligt forskningsorgan b\u00f6r CGIAR insistera p\u00e5 att deras forskningsresultat f\u00f6rblir i offentlig \u00e4go, s\u00e4ger han.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Penang, 031030 (IPS) – Efterfr\u00e5gan p\u00e5 fisk v\u00e4xer i v\u00e4rlden. Det har f\u00e5tt allt fler l\u00e4nder att satsa p\u00e5 fiskodling. Och liksom vid uppf\u00f6dning av k\u00f6ttdjur och odling av jordbruksprodukter har fiskodling blivit en experimentverkstad f\u00f6r genmodifiering.<\/p>\n","protected":false},"author":96,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-1988","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1988","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/96"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1988"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1988\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1988"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1988"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1988"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}