{"id":19872,"date":"2019-02-12T08:51:56","date_gmt":"2019-02-12T08:51:56","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19872"},"modified":"2019-02-12T08:51:56","modified_gmt":"2019-02-12T08:51:56","slug":"flera-miljarder-gick-till-motstandet-i-sydafrika","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/02\/12\/flera-miljarder-gick-till-motstandet-i-sydafrika\/","title":{"rendered":"Flera miljarder gick till motst\u00e5ndet i Sydafrika"},"content":{"rendered":"

Stockholm, 190212 (IPS) \u2013 Det \u00e4r 25 \u00e5r sedan apartheid avskaffades. Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph, tidigare diplomat i Sydafrika, avsl\u00f6jar nya detaljer om det svenska st\u00f6det till motst\u00e5ndsr\u00f6relsen i landet.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u2012 Varf\u00f6r stoppade de oss inte? Kanske de inte f\u00f6rstod hur omfattande verksamheten var. Pengar skickades genom s\u00e5 m\u00e5nga olika kanaler. Vi var smarta, s\u00e4ger Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph.<\/p>\n

Mellan \u00e5ren 1982 och 1988 arbetade hon med ett hemligt uppdrag i Sydafrika. Sveriges d\u00e5varande statsminister Olof Palme och den svenska regeringen tog initiativ till arbetet som aldrig diskuterades offentligt. Sammantaget uppgick Sveriges st\u00f6d till befrielsekampen i Sydafrika mellan 1972 och 1994 till minst fyra miljarder svenska kronor i dagens penningv\u00e4rde \u2012 l\u00e5gt r\u00e4knat \u2012 enligt uppgifter fr\u00e5n Sveriges bist\u00e5ndsmyndighet Sida.<\/p>\n

\u2012 Min allra f\u00f6rsta morgon i Sydafrika gick jag ut i Burgers Park, i centrala Pretoria. En svart man stod och krattade en grusg\u00e5ng i parken. Pl\u00f6tsligt uppt\u00e4ckte jag en b\u00e4nk och p\u00e5 den stod det: ‘Endast vita’. Och jag tittade p\u00e5 det d\u00e4r. Jag blev best\u00f6rt. Det tog i hj\u00e4rtat. Jag tog mod till mig och spottade p\u00e5 b\u00e4nken, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

En kommitt\u00e9, den s\u00e5 kallade humanberedningen, d\u00e4r Sidas generaldirekt\u00f6r var ordf\u00f6rande, sk\u00f6tte vid den h\u00e4r tiden en stor bist\u00e5ndsverksamhet som i sina hemliga delar kanske inte den svenska regeringen hade full kunskap om.<\/p>\n

\u2012 Mitt arbete vid Sveriges officiella representation i Pretoria bestod av tv\u00e5 delar. Dels var det ett vanligt diplomatiskt uppdrag och dels var det ett hemligt uppdrag. Min familj visste ingenting om vad jag gjorde.<\/p>\n

Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph f\u00f6ljde vad som h\u00e4nde inom motst\u00e5ndsr\u00f6relsen mot apartheid och s\u00e5g om hon kunde hitta m\u00e4nniskor och organisationer som skulle kunna f\u00e5 svenskt bist\u00e5nd.<\/p>\n

\u2012 Dokumenten som visar vad vi gjorde f\u00f6r att st\u00f6tta motst\u00e5ndsr\u00f6relsen \u00e4r fortfarande hemligst\u00e4mplade, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n

Pengar fr\u00e5n Sverige kanaliserades till ledare inom det svarta motst\u00e5ndet i Sydafrika. Sverige betalade f\u00f6r Nelson Mandelas advokat, bland annat medan han satt f\u00e4ngslad p\u00e5 Robben Island. Sverige f\u00f6rs\u00e5g ocks\u00e5 Beyers Naud\u00e9, pr\u00e4st och antiapartheidaktivist, med medel n\u00e4r han var bannlyst och satt i husarrest.<\/p>\n

Den sydafrikanska regeringen betraktade Beyers Naud\u00e9 som en fiende. Han spelade en avg\u00f6rande roll i att st\u00f6tta det underjordiska motst\u00e5ndet och var en central person i kampen mot det rasistiska systemet.<\/p>\n

\u2012 Jag ville f\u00f6rst\u00e5 vad som h\u00e4nde i landet. Beyers Naud\u00e9 blev \u00f6ppningen till hela motst\u00e5ndet. Han f\u00f6rs\u00e5g mig med kontakter, f\u00f6rklarar Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph.<\/p>\n

Pengar fr\u00e5n Sveriges bist\u00e5ndsmyndighet Sida s\u00e4ndes via organisationer och mindre grupper i Sverige, som exempelvis en f\u00f6rening i Oskarshamn, till lokala organisationer i Sydafrika.<\/p>\n

\u2012 Jag f\u00f6rs\u00e5g svenska organisationer med kontonummer och kontaktuppgifter till organisationer i Sydafrika, till exempel organisationer i Soweto, till\u00e4gger hon.<\/p>\n

Krypterade meddelanden skickades mellan Sveriges officiella representation i Pretoria och svenska utrikesdepartementet i Stockholm. Utrikesdepartementet f\u00f6rde informationen vidare till bist\u00e5ndsmyndigheten Sida.<\/p>\n

Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph ber\u00e4ttar att hon k\u00f6rde runt och tr\u00e4ffade nya m\u00e4nniskor och organisationer varje dag.<\/p>\n

\u2012 Alla kontakter mellan Sverige och Sydafrika passerade mitt skrivbord.<\/p>\n

Ett av syftena var att bygga upp ett civilsamh\u00e4lle som kunde f\u00f6rhandla med regeringen s\u00e5 sm\u00e5ningom. Personer och organisationer som skulle kunna ta \u00f6ver.<\/p>\n

\u2012 Vi skapade ett stipendieprogram som omfattade omkring 500 personer och som administrerades av Svenska ekumeniska n\u00e4mnden, ett organ f\u00f6r kristna samfund. Stipendiaterna fick pengar fr\u00e5n Sverige insatta direkt p\u00e5 sina bankkonton. Vi f\u00f6rs\u00f6kte hitta relevanta organisationer i hela den svarta motst\u00e5ndsr\u00f6relsen, s\u00e4ger Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph.<\/p>\n

M\u00e4nniskor organiserade sig allt mer och skapade en mer samlad opposition i Sydafrika. UDF, F\u00f6renade demokratiska fronten, var en paraplyorganisation f\u00f6r cirka 600 medlemsorganisationer mot apartheid. M\u00e5nga av UDF:s ledare fick pengar fr\u00e5n Sverige genom stipendieprogrammet.<\/p>\n

\u2012 Vi gav ocks\u00e5 mycket pengar till aktivister som f\u00e4ngslades hela tiden och blev torterade och f\u00f6rh\u00f6rda. De beh\u00f6vde juridisk hj\u00e4lp. Mycket pengar gick till bra advokater. Jag tr\u00e4ffade ocks\u00e5 anh\u00f6riga till de som satt i f\u00e4ngelse, f\u00f6rklarar Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph.<\/p>\n

Enligt den tidigare politiska aktivisten Horst Kleinschmidt stod Sverige f\u00f6r mellan 60 och 65 procent av budgeten f\u00f6r antiapartheidorganisationen International Defence and Aid Fund for Southern Africa, IDAF. Mellan 1964 och 1991 kanaliserade organisationen 100 miljoner brittiska pund i st\u00f6d till politiska f\u00e5ngar och deras familjer i Sydafrika.<\/p>\n

F\u00f6rsvaret av politiska f\u00e5ngar ledde till att n\u00e4r \u00e5klagaren yrkade d\u00f6dsstraff, s\u00e5 gick straffet ner till livstid. Under \u00e5ren mellan 1960 och 1990 s\u00e5 r\u00e4ddades tiotusentals m\u00e4nniskoliv av insatsen, enligt f\u00f6rfattaren Per W\u00e4stberg, som var involverad i IDAF:s arbete.<\/p>\n

Genom en advokatbyr\u00e5 i Johannesburg fick Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph kontakt med Winnie Mandela och bes\u00f6kte henne medan Nelson Mandela satt f\u00e4ngslad.<\/p>\n

\u2012 Vi satt l\u00e4nge och pratade om hennes man och om kampen och om olika kontakter, s\u00e4ger Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph.<\/p>\n

Innan de l\u00e4mnade Winnie Mandela r\u00e5kade hon n\u00e4mna att hon hade en bok om Nelson Mandela i bilen \u2012 som var f\u00f6rbjuden.<\/p>\n

Winnie Mandela ville genast ha boken. Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph f\u00f6rklarade att hon inte kunde ge henne boken.<\/p>\n

\u2012 Jag sade: Om jag ger dig boken s\u00e5 beg\u00e5r jag ett brott.<\/p>\n

Men Winnie Mandela stod p\u00e5 sig och till slut gav Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph med sig. Hon gick ut till bilen f\u00f6r att h\u00e4mta boken.<\/p>\n

\u2012 Om verksamheten hade blivit k\u00e4nd hade m\u00e5nga m\u00e4nniskor som var involverade i arbetet inom motst\u00e5ndet i Sydafrika r\u00e5kat mycket illa ut, s\u00e4ger Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph.<\/p>\n

Apartheidregimen d\u00f6dade anh\u00e4ngare till ANC, the African National Congress, i Zimbabwe, Botswana och Mo\u00e7ambique. Polisen och arm\u00e9n gick in i de svarta f\u00f6rst\u00e4derna i Sydafrika f\u00f6r att styra med vapenmakt. De misshandlade och sk\u00f6t m\u00e4nniskor som inte flydde i tid. Polisen rev f\u00f6rst\u00e4der d\u00e4r svarta bodde.<\/p>\n

\u2012 De gick in med schaktmaskiner och m\u00e4nniskor hade inte tid att ta med sig sina \u00e4godelar utan var tvungna att fly, minns Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph.<\/p>\n

Hon bes\u00f6kte aldrig ANC:s kontor eller deltog i n\u00e5gra anti-apartheid-konferenser.<\/p>\n

\u2012 ANC var f\u00f6rbjudet. Var du medlem av ANC s\u00e5 kunde du bli satt i f\u00e4ngelse eller m\u00f6rdad, s\u00e4ger hon och g\u00f6r ett tecken med ett finger \u00f6ver halsen.<\/p>\n

\u2012 Vi pratade aldrig om ANC under alla dessa \u00e5r, till\u00e4gger hon.<\/p>\n

Hennes n\u00e4ra kontakt med Beyers Naud\u00e9 kunde ha gjort Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph till en m\u00e5ltavla.<\/p>\n

\u2012 Jag var aldrig r\u00e4dd. Det g\u00e4llde bara att vara f\u00f6rsiktig, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

En g\u00e5ng hade familjen ett underligt inbrott.<\/p>\n

\u2012 De hade v\u00e4nt upp och ned p\u00e5 huset, men de tog bara en dr\u00e4kt och en skjorta. De hade sovit i v\u00e5ra s\u00e4ngar och l\u00e4mnat vita fingeravtryck p\u00e5 min h\u00e5rtork. Mina v\u00e4nner sade att det var typiskt f\u00f6r s\u00e4kerhetspolisen. Det var f\u00f6r att visa: “Vi vet vem du \u00e4r. Vi h\u00e5ller koll p\u00e5 dig.”<\/p>\n

N\u00e4r familjen hade flyttat in i en ny bostad hittade hon en kula p\u00e5 golvet i hallen och ett h\u00e5l i f\u00f6nstret. Det var n\u00e5gon som hade skjutit genom rutan.<\/p>\n

\u2012 Det var uppenbart att de f\u00f6rs\u00f6kte skr\u00e4mma oss. Jag tog den d\u00e4r kulan och sl\u00e4ngde den i soporna.<\/p>\n

Hon minns ocks\u00e5 ett tillf\u00e4lle p\u00e5 motorv\u00e4gen n\u00e4r n\u00e5gon f\u00f6ljde efter dem och f\u00f6rs\u00f6kte k\u00f6ra ner dem i diket, men de lyckades k\u00f6ra ifr\u00e5n bilen.<\/p>\n

M\u00e5nga drabbades av apartheidregimens v\u00e5ld och terror. En av Birgitta Karlstr\u00f6m Dorphs kontakter i Pretoria p\u00e5tr\u00e4ffades d\u00f6d. Det var en ung man i 25-\u00e5rs\u00e5ldern.<\/p>\n

\u2012 Vi kanaliserade lite pengar till hans organisation. S\u00e5 var det n\u00e5gon som kontaktade mig och ber\u00e4ttade att de hade sl\u00e4ngt ner honom i ett gruvh\u00e5l i Pretoria, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

I den svenska dokument\u00e4ren “Palmes hemliga agent”, beskrivs Birgitta Karlstr\u00f6m Dorphs roll av Popo Molefe, som var med och grundade UDF.<\/p>\n

\u2012 Utan st\u00f6det fr\u00e5n en stark och engagerad person som Birgitta Karlstr\u00f6m Dorph tror jag inte att vi hade kunnat bilda UDF, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Popo Molefe blev senare politisk ledare f\u00f6r Sydafrikas nordv\u00e4stra provins.<\/p>\n

St\u00f6det till motst\u00e5ndsr\u00f6relser inne i Sydafrika mellan 1985 och 1994 uppgick till 2,3 miljarder kronor i dagens penningv\u00e4rde, enligt uppgifter fr\u00e5n Sida.<\/p>\n

Mellan 1972 och 1994 gick n\u00e4stan 1,7 miljarder kronor, i dagens penningv\u00e4rde, fr\u00e5n Sverige direkt till exilorganisationen ANC, African National Congress. ANC var l\u00e4nge en terroristst\u00e4mplad organisation i Storbritannien och USA. St\u00f6det h\u00f6lls till allra st\u00f6rsta del hemligt fram till b\u00f6rjan av 1990-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1994 tog Sydafrika det f\u00f6rsta steget in i en demokrati efter \u00e5rtionden av vit \u00f6verh\u00f6ghet och auktorit\u00e4rt styre i form av apartheid.<\/p>\n

Det svenska st\u00f6det hade varit mycket st\u00f6rre \u00e4n vad som n\u00e5gonsin uppgavs officiellt.<\/p>\n