{"id":19858,"date":"2019-02-08T03:55:22","date_gmt":"2019-02-08T03:55:22","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19858"},"modified":"2019-02-08T03:55:22","modified_gmt":"2019-02-08T03:55:22","slug":"forstorda-jordar-okar-orattvisor-for-kvinnor","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/02\/08\/forstorda-jordar-okar-orattvisor-for-kvinnor\/","title":{"rendered":"F\u00f6rst\u00f6rda jordar \u00f6kar or\u00e4ttvisor f\u00f6r kvinnor"},"content":{"rendered":"

Georgetown, Guyana, 190208 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 N\u00e4stan h\u00e4lften av v\u00e4rldens jordbrukare \u00e4r kvinnor och i m\u00e5nga fall \u00e4r de redan utsatta f\u00f6r sv\u00e5r diskriminering p\u00e5 grund av sitt k\u00f6n. Or\u00e4ttvisorna har en tendens att f\u00f6rdjupas i takt med problemen med f\u00f6rst\u00f6rda \u00e5kermarker f\u00f6rv\u00e4rras. <\/strong><\/p>\n

FN:s organ mot \u00f6kenspridning, UNCCD, sl\u00e5r fast att problemen med uttj\u00e4nta \u00e5kermarker i utvecklingsl\u00e4nder drabbar kvinnliga b\u00f6nder s\u00e4rskilt h\u00e5rt eftersom de i h\u00f6gre grad saknar tillg\u00e5ng till markr\u00e4ttigheter, vattentillg\u00e5ngar, krediter samt r\u00e5dgivningstj\u00e4nster och tekniska hj\u00e4lpmedel. Bristen p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet har d\u00e4rmed ocks\u00e5 en stark inverkan p\u00e5 den fattigdom som m\u00e5nga av dessa b\u00f6nder tvingas leva under.<\/p>\n

F\u00f6rra veckan m\u00f6tte f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r v\u00e4rldens l\u00e4nder i Guayana f\u00f6r att diskutera FN:s konvention mot \u00f6kenspridning. I samband med m\u00f6tet p\u00e5pekade Douglas Slater, som \u00e4r bitr\u00e4dande chef f\u00f6r fr\u00e5gor om social utveckling inom den karibiska samarbetsorganisationen Caricom, att arbetet f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r viktigt inom alla satsningar f\u00f6r en h\u00e5llbar utveckling i regionen.<\/p>\n

\u2013 V\u00e5ra kvinnor \u00e4r mycket aktiva inom jordbruksarbetet och vi m\u00e5ste se till att de f\u00f6rblir det, men ocks\u00e5 att de f\u00e5r tillg\u00e5ng till de resurser de beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna medverka fullt ut, s\u00e4ger Douglas Slater till IPS.<\/p>\n

Enligt honom \u00e4r regionens kvinnliga b\u00f6nder i synnerhet utsatta f\u00f6r k\u00f6nsdiskriminering n\u00e4r det g\u00e4ller tillg\u00e5ng till utbildning och r\u00e4tt teknisk utrustning.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r v\u00e5ra jordbruksinstitutioner h\u00e5ller i utbildningar ska vi utg\u00e5 fr\u00e5n att kvinnor kan k\u00f6ra traktorer eller vara ansvariga f\u00f6r odlingar – och vi m\u00e5ste uppmuntra fler att g\u00f6ra detta, s\u00e4ger Douglas Slater.<\/p>\n

P\u00e5 global niv\u00e5 ber\u00e4knas 43 procent av de som arbetar inom jordbruket vara kvinnor, men i vissa l\u00e4nder \u00e4r siffrorna betydligt h\u00f6gre \u00e4n s\u00e5. UNCCD understryker behovet av att j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gorna finns med i arbetet f\u00f6r att utforma riktlinjer och lagar som str\u00e4var efter att uppn\u00e5 en v\u00e4rld utan fortsatt nettof\u00f6rst\u00f6relse av mark.<\/p>\n

P\u00e5 den afrikanska kontinenten st\u00e5r sm\u00e5b\u00f6nder bakom n\u00e4rmare 80 procent av jordbruksproduktionen och de flesta av dem \u00e4r kvinnor p\u00e5 landsbygden. Men trots att kvinnorna har en s\u00e5 avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r matproduktionen s\u00e5 saknar de kvinnliga sm\u00e5b\u00f6nderna ofta b\u00e5de \u00e4gander\u00e4tten till marken de brukar och tillg\u00e5ng till olika produktiva resurser.<\/p>\n

Samtidigt leder klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna till en \u00f6kad otrygghet f\u00f6r de b\u00f6nder som producerar mat.<\/p>\n

UNCCD:s chef Monique Barbut s\u00e4ger att kvinnor ofta drabbas f\u00f6rst n\u00e4r odlingsmarker f\u00f6rst\u00f6rs, genom de effekter det medf\u00f6r i form av bland annat \u00f6kad fattigdom och brist p\u00e5 utbildningsm\u00f6jligheter.<\/p>\n

\u2013 I m\u00e5nga l\u00e4nder saknar kvinnor egendomsr\u00e4ttigheter. Och hur ska man kunna be en kvinna att sk\u00f6ta sin mark p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt och planera inf\u00f6r framtiden n\u00e4r hon vet att marken aldrig kan bli hennes? Det \u00e4r den stora fr\u00e5gan, s\u00e4ger Monique Barbut till IPS.<\/p>\n

Samtidigt s\u00e4ger hon att insatser f\u00f6r \u00f6kad h\u00e5llbarhet \u00e4ven kan leda till positiva f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r kvinnor och flickor. Som exempel n\u00e4mner hon en planerad satsning i Burkina Faso som syftar till att f\u00f6rvandla tusentals byar till eko-byar, d\u00e4r befolkningarna ska f\u00e5 tillg\u00e5ng till dricksvatten och spisar drivna av solenergi. Detta skulle inneb\u00e4ra att kvinnorna blir avlastade flera timmars arbete om dagen som annars skulle g\u00e5 till att samla ved och h\u00e4mta vatten.<\/p>\n

Hon understryker att det finns ett klart samband mellan utarmningen av marker och kvinnors situation i de flesta av v\u00e4rldens l\u00e4nder.<\/p>\n

\u2013 I varje enskilt land kan vi se hur saker b\u00f6rjar f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e4r kvinnor f\u00e5r \u00f6kade r\u00e4ttigheter i fr\u00e5ga om nyttjandet av marker, s\u00e4ger Monique Barbut.<\/p>\n

UNCCD menar att om v\u00e4rldens kvinnor fick samma r\u00e4ttigheter i fr\u00e5ga om tillg\u00e5ngen till mark som m\u00e4nnen s\u00e5 skulle det i sin tur kunna p\u00e5skynda utvecklingen mot ett mer h\u00e5llbart jordbruk. Det skulle \u00e4ven kunna minska kvinnornas stora arbetsb\u00f6rda och ge kvinnor och flickor en \u00f6kad tillg\u00e5ng till viktig service.<\/p>\n

N\u00e4stan alla v\u00e4rldens l\u00e4nder \u00e4r drabbade av markf\u00f6rst\u00f6relse och torkor, och v\u00e4rst blir effekterna f\u00f6r de fattigaste befolkningarna. Tidigare uppskattade man att 1,8 miljarder m\u00e4nniskor till 2025 skulle ha drabbats av negativa effekter av markf\u00f6rst\u00f6relse och \u00f6kenspridning. Men de sifforna har redan passerats med stor marginal och i dag ber\u00e4knas 2,6 miljarder m\u00e4nniskor vara utsatta f\u00f6r dessa problem.<\/p>\n